Utvärderingsrapporten Islam och muslimer i Sverige - Arvsfonden

den vidare i form av familjecentraler som en del av den
ordinarie verksamheten.
projekt 8:
We meet in Sarajevo 1996
Typ av organisation: Ideell religiös
frivilligorganisation: Islamic Center i Malmö
Projektnummer: U1996/064
Projektlängd: 1 år
Beviljat belopp: 30 000 kronor, som användes för
projektets nationella del, vilket är mindre än hälften av
det belopp som söktes.
Syfte: Det här är ett ungdomsprojekt där trettio
ungdomar från olika trossamfund har en
insamlingskampanj och sedan åker till det krigshärjade
Sarajevo för att skänka humanitärt bistånd och stärka
stadens betydelse som den ort där judar, kristna och
muslimer genom historien fredligt levt tillsammans.
Man vill stödja återuppbyggandet av Sarajevo, främja
samarbetet mellan ungdomar från Sverige och Bosnien
och stödja de krafter i Bosnien som betonar fredlig
samexistens.
Målgrupp: Ungdomar från skilda trossamfund, i
Sverige och Bosnien.
Samarbetspartner: Svenska kyrkans ungdom,
Judiska kulturföreningen, politiska ungdomsförbund,
Elevkampanjen, Ungdom mot rasism, den bosniska
tidskriften Asyl Times.
Redovisning: Redovisningen är kortfattad och
handskriven. Den beskriver de delar av projektet som
lyckats, de svårigheter som uppstått och förhoppningar
inför framtiden.
Projektets genomförande:
Projektet leddes av projektledare, två anställda, en
praktikant, en beredskapsarbetare och femton frivilliga.
Projektet inleddes med arbetskonferens där
man hoppades på två representanter från Mosaiska
församlingen, Svenska kyrkan, Ortodoxa kyrkan och
Katolska kyrkan. Det framgår inte om målsättningen
lyckades. Att döma av redovisade samarbetspartner
fungerade inte kontakterna med Ortodoxa och Katolska
kyrkan.
Projektet arrangerade en stödgala och
samlade in humanitärt bistånd, kläder, skor, datorer,
hygienartiklar, böcker och musikinstrument.
Resan till Sarajevo med 30-40 ungdomar
fick ställas in på grund av bristande finansiering.
Projektledarna planerade istället att åka ner med det
insamlade biståndet själva.
Arvsfondens frågor
1. Hur har bidragssökande organisationer och
samfund identifierat de problem projekten
förhåller sig till?
Islamic Center i Malmö domineras av bosniska
muslimer som var välinformerade om de konsekvenser
inbördeskriget i forna Jugoslavien, särskilt Bosnien,
hade haft.
2. Vilka framkomliga vägar och vilka hinder
stöter projekten på i sitt arbete?
Stödgalan och informationsmöten genomfördes som
planerat. Det förefaller som att ICM inte lyckades
få med representanter från de katolska och ortodoxa
församlingarna. Stödet från bosnier i Malmöområdet
var mindre än det man räknat med. Gala,
informationsmöten och insamling gick som planerat.
Däremot lyckades man inte få bidrag för gruppresan till
Sarajevo.
3. Hur många personer har varit verksamma eller
deltagit i den aktuella verksamheten?
Ett åttiotal personer, varav sjuttio ungdomar – trettio
män och fyrtio kvinnor - deltog i verksamheten.
Till detta kommer de som kom på galan eller
informationsmöten (cirka 400 deltagare)
4. Hur upplevde målgruppen verksamheten?
Kontakterna över religions- och organisationsgränser
var givande. Däremot kunde man inte nå målgruppen i
Bosnien.
5. Vilka fördjupade kunskaper om problemens
komplexitet har producerats under projektens
gång?
Samarbetet tillförde fler perspektiv och synvinklar,
vilket kom till användning. Svårigheter att mobilisera
till konkreta solidaritetsaktioner uppdagades. Att de
misslyckades med målsättningen att ta sig till Sarajevo
med bistånd ledde till kritisk självreflexion och idéer
om hur man istället borde ha gjort. Av redovisningen
framgår att de aktiva insåg att de var ”nybörjare”.
Tidschemat var för pressat, de hade ingen vägledning,
ingen senior projektledare och mötte betydligt mindre
entusiasm hos Malmöbosnier än förväntat.
Islam och muslimer i Sverige 50