Utvärderingsrapporten Islam och muslimer i Sverige - Arvsfonden
Utvärderingsrapporten Islam och muslimer i Sverige - Arvsfonden
Utvärderingsrapporten Islam och muslimer i Sverige - Arvsfonden
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
syrianer i Botkyrka <strong>och</strong> den förening för muslimska<br />
familjer med funktionshindrade medlemmar som<br />
växte fram i Södermalmsmoskén. Erfarenheterna<br />
från projektet förmedlades också vidare genom det<br />
material som projektverksamheten producerade, inte<br />
minst i antologin Dubbel utsatthet som redigerades<br />
av Margareta Murray-Nyman <strong>och</strong> publicerades<br />
av <strong>Sverige</strong>s kristna råd i samarbete med <strong>Sverige</strong>s<br />
Muslimska Råd, Specialpedagogiska institutet <strong>och</strong><br />
Handikappförbunden 2005. 52<br />
Projekt 24, <strong>Islam</strong>ofobi – ett av rasismens nya<br />
ansikten, initierades av <strong>Sverige</strong>s Unga Muslimer.<br />
I likhet med flera andra projekt initierade av<br />
islamiska organisationer var projektet kortvarigt,<br />
hade en begränsad budget <strong>och</strong> vilade främst på<br />
ideella insatser även om en projektledare kunde<br />
avlönas på deltid. Projektet ville göra något åt den<br />
tilltagande islamofobi som brett ut sig efter 11<br />
september. Projektledare Abdelkader Habib utgick<br />
från att islamofobi bottnar i okunskap, varför han<br />
antog att utbildning <strong>och</strong> kunskapsspridning var ett<br />
sätt att lösa problemet. Habib uppger att han blivit<br />
inspirerad av den folkbildningsverksamhet som<br />
bedrivits för att motverka antisemitism <strong>och</strong> som<br />
bland annat involverat skolkampanjer där överlevare<br />
från Förintelsen mött skolungdomar. 53 Projektet<br />
hade två faser: i den första skulle man utbilda<br />
30 certifierade informatörer i teman som islams<br />
grunder, att leva som muslim i <strong>Sverige</strong>, rasismens<br />
<strong>och</strong> islamofobins idéhistoria, konflikthantering,<br />
pedagogik <strong>och</strong> dokumentation. I den andra fasen<br />
skulle de diplomerade informatörerna besöka<br />
skolor i storstadsregionerna Göteborg, Malmö <strong>och</strong><br />
Stockholm för att motverka fördomar <strong>och</strong> konflikter,<br />
engagera sig i dialog <strong>och</strong> sprida kunskap om islam.<br />
Projektet ville också utveckla nya kommunikativa<br />
strategier, exempelvis genom Internet. Att finna 30<br />
lämpliga kandidater för informatörsutbildningen var<br />
förhållandevis enkelt, eftersom intresset var stort.<br />
Däremot hade projektledningen helt underskattat den<br />
tid det skulle ta att planera <strong>och</strong> genomföra utbildningen,<br />
liksom de kostnader det skulle kräva: föreläsare skulle<br />
arvoderas, kursmaterial skulle produceras, kursgårdar<br />
skulle bokas, logi skulle ordnas, resor skulle betalas<br />
eller ordnas på annat sätt. Efter ett år hade projektet<br />
genomfört den planerade utbildningen med fem<br />
tematiskt upplagda helginternat, varvat med självstudier<br />
under mellantiden, <strong>och</strong> de trettio informatörerna kunde<br />
certifieras. Därefter var bidraget slut <strong>och</strong> <strong>Arvsfonden</strong><br />
lät meddela att projektet inte kunde räkna med mer<br />
bidrag eftersom de inte utfört allt de sökt bidrag<br />
för. Därmed rann skolinformationskampanjen ut i<br />
sanden <strong>och</strong> utvecklingen av de nya kommunikativa<br />
strategierna stannade vid att skapa en ny webbplats<br />
(www.islamofobi.se) som ännu hösten 2009 var ”under<br />
konstruktion”.<br />
Men erfarenheterna av projektarbetet levde vidare.<br />
Abdelkader Habib var fortsatt övertygad om vikten av<br />
kunskap <strong>och</strong> upplysning för människa <strong>och</strong> samhälle,<br />
men insåg att han själv behövde lära sig hur man<br />
bedrev en fungerande bildningsverksamhet. Habib<br />
kom under arbetet med utbildningen av informatörer<br />
att nära en dröm han haft redan tidigare: att starta en<br />
muslimsk folkhögskola. Han insåg att detta krävde<br />
kompetenta samarbetspartner med god erfarenhet av<br />
att driva folkhögskoleverksamhet <strong>och</strong> fann en sådan i<br />
Sjöviks kristna folkhögskola som drivs av det svenska<br />
baptistsamfundet. Idag är Abdelkader Habib rektor<br />
för landets första muslimska folkhögskola, i Kista, i<br />
nordvästra Stockholm, som etablerades genom ett<br />
samarbete med Sjövik 2007. Folkbildningsverksamheten<br />
vilar på ”demokratiska <strong>och</strong> islamiska principer” om alla<br />
människors lika värde, mänskliga rättigheter, tanken<br />
på att konflikter kan lösas på demokratisk väg, att<br />
rättvis fred är möjlig att uppnå <strong>och</strong> att utveckling kan<br />
uppnås genom demokrati, jämställdhet, delaktighet<br />
<strong>och</strong> samhörighet. Sedan 2007 har folkhögskolan,<br />
som är öppen för både <strong>muslimer</strong> <strong>och</strong> icke<strong>muslimer</strong>,<br />
erbjudit kurser för allmän gymnasiekompetens <strong>och</strong><br />
förberedande gymnasiekompetens, samt IT-inriktade<br />
kurser om Internet som demokratiskt medborgarverktyg.<br />
Enligt planerna ska Kista formellt bli en självständig<br />
folkhögskola 2010. Erfarenheterna levde också vidare<br />
genom de informatörer som utbildades. Bland dem<br />
återfinns Yasin Ahmed som tog initiativ till det<br />
första muslimska studieförbundet Ibn Rushd, som<br />
förverkligades genom ett samarbete med Sensus. Ahmed<br />
inspirerades också av den metodik som utvecklades<br />
inom islamofobiprojektet – utbildning av certifierade<br />
informatörer – en erfarenhet han tog vidare in i<br />
utbildningen av muslimska fredsagenter (se projekt 29).<br />
Bild XII: Abdelkader Habib<br />
<strong>Islam</strong> <strong>och</strong> <strong>muslimer</strong> i <strong>Sverige</strong> 28
Change language