159. Familjen Karamasov - fritenkaren.se

Aljosja. Det är bara en bisak. Det är bara smutsigt papper. Det är bara makt. Jag vill
inte befatta mig med sådant. Hellre älskar jag Grusjenka. Hon tar mig gärna som
man som den jag är utan att vare sig hon eller jag får någonting för det. Det är sann
kärlek det. Varför skulle den vara förbjuden, när den är den enda riktiga?
Aljosja Du har druckit, Mitja.
Dimitrij Bara konjak. Bara en kvarts liter. Jag blir inte berusad på mindre än två
hela flaskor. Militärlivet trubbar av en.
Aljosja Men Katerina har hjälpt dig mycket. Kan du verkligen vara så
otacksam?
Dimitrij Ack, tala inte till mitt samvete, Aljosja. Då börjar jag bara gråta. Och det
var jag som hjälpte henne, inte tvärtom.
Aljosja Var det?
Dimitrij Hon var i en prekär situation och behövde 4000 rubler omgående. Jag
tecknade genast en skuldförbindelse och gav henne fem. Hon återbetalade
alltsammans, och jag söp upp dem med Grusjenka. Men Katerina kan aldrig glömma
att jag hjälpte henne. Därför är hon fixerad vid mig och vill aldrig överge mig.
Aljosja Men vem väntar du på här?
Dimitrij (med fingret på läpparna) Det är en hemlighet. Om Grusjenka skulle passera
förbi här på väg hem till vår far, om hon skulle ha tagit hans inbjudan på allvar,
måste jag genskjuta henne. Men jag hoppas och tror att hon inte kommer.
Aljosja Katerina Ivanovna väntar på dig.
Dimitrij Låt Ivan få henne. Han vill ha hennes sextio tusen mer än jag.
Aljosja Det är nog bäst jag fortsätter.
Dimitrij Ja, gör du det. Jag måste stanna här och fortsätta hålla vakt.
Aljosja (när han kommit utom hörhåll för Dimitrij) Ack, vad är det för bröder jag har!
(går, medan Dimitrij tar sig en sup ur sin konjak.)
Scen 3. Hemma.
Grigorij Här sitter ni bara och pimplar konjak, och genom ångorna flyger all er
anständighet sin kos medan ni berusade av dimmorna tror er vara i stånd till att sätta
er till doms över både Gud och hela mänskligheten....
Fjodor Hör på den gamle betjänten, Ivan. Han talar om Gud som om han fanns.
Ivan Men, pappa, naturligtvis har gud alltid funnits som ett teoretiskt
begrepp. Utan det hade vår civilisation aldrig kunnat byggas....
Fjodor Men han talar om en personlig Gud, Ivan, om en fader i himmelen som
tar hand om oss stackars syndare hur lite vi än är värda det.
Grigorij Jag är den enda förnuftiga här i hela huset, utom Aljosja, som dock inte
har någon myndighet ännu. Men ni, Fjodor Pavlovitj, är bara en gammal rucklare och
skälm som inte kan göra annat än vad vem som helst annars skulle skämmas för. Och
Ivan är bildningshögfärdig och har förläst sig på förvriden ateistisk litteratur. Ingen
av er är kloka. Det är bara jag som är det.
Smerdjakov Där hör ni. Ingen av er är kloka.
Fjodor Nej, ser man på! Bileams åsna har börjat tala! Buljongkokaren har tagit
ord i munnen! Köksfarstubetjänten tror att han har någon talan!
Smerdjakov Jag är väl en människa som ni andra.
Fjodor Stink-Lisas son tror att han är en människa som vi andra, Ivan.
Ivan Det är han också. Och han delar helt och hållet mina teologiska
synpunkter, ty Smerdjakov är kallt beräknande och inte utan förnuft.
15