Vit governmentalitet. ”invandrarkvinnor” och textilhantverk – en ...

1.2. Avgränsningar
Denna studie avgränsas till Sverige under 1990-talet. Med anledning av att det är
en diskursanalys kommer jag att dra såväl historiska som internationella paralleller,
men det är främst denna ovan nämnda kontext som avhandlas. En intervju
utfördes i Danmark men jag kommer inte att skriva om Danmark eller dess
migrationspolitik. Jag har heller inte för avsikt att göra någon ingående analys av
arbetsmarknadspolitik eller migrationspolitik i Sverige, utan kommer endast att
beröra detta. 3 Förutom dessa avgränsningar i tid och rum finns teoretiska och
metodologiska avgränsningar som begränsar studiens omfattning. Att ha ett diskursanalytiskt
perspektiv och arbeta med dekonstruktion medför att jag avgränsar
mig till vissa specifika diskurser och utesluter andra möjliga tolkningsmöjligheter.
Det är viktigt att understryka att detta inte är någon utvärdering. För utvärdering
av den här typen av projekt se till exempel Heléne Thomssons och Linda
Hoflunds studie (2000) ”Vem ska hjälpa vem? En kritisk analys av arbetsmarknadspolitiska
åtgärder riktade till kvinnor med invandrarbakgrund”.
Ytterligare en viktig avgränsning är att jag inte har intervjuat deltagarna i
textilprojekten. Detta skriver jag mer utförligt om i kapitel 2 ”Metod och
material”.
1.3. Teoretiska utgångspunkter
Denna avhandling baserar sig främst på diskursanalys (Laclau och Mouffe 2001,
Winther Jørgensen och Phillips 2000) samt antropologen Ghassan Hages teori
om vit governmentalitet (Hage 1998). I detta avsnitt skall jag redogöra för
studiens teoretiska ramverk. Först följer en presentation av diskursteorins terminologi,
samt en beskrivning av teorin om vit governmentalitet och dess centrala
begrepp. Vidare problematiserar jag Hages teori och resonerar kring det forskningsfält
som benämnts som kritiska vithetsstudier. Därefter följer en diskussion
om användbarheten av teorin om vit governmentalitet i den kontext som denna
avhandling fokuserar på – Sverige under 1990-talet – samt en genomgång av
tidigare forskning som pekar på teorins relevans. Denna etnologiska studie är
också inspirerad av forskning som bedrivits inom de områden som kommit att
benämnas som postkoloniala feministiska studier, ”cultural studies”, ”gender and
development studies” samt ”white womanhood”. I synnerhet har jag influerats av
Chandra Talpade Mohantys (1991) kritik av ”västerländska feministiska studier
av kvinnor i tredje världen” och ”kvinnor” som analyskategori. Det som jag har
tagit fasta på i de studier som brukar klassificeras som postkoloniala eller postkolonial
feminism är dekonstruktion och diskursanalys, hur språket är struktu-
3 För en historisk genomgång av migrationspolitik och arbetsmarkandspolitiska åtgärder se till
exempel Svanberg och Tydén (1992), de los Reyes (1998, 2002, 2005a), Lundh och Ohlsson
(1999), Thomsson och Hoflund (2000), Mattsson (2001a), Borevi (2002), Hertzberg (2003).
14