Vit governmentalitet. ”invandrarkvinnor” och textilhantverk – en ...

teori kan tillföra. Utifrån Butlers teori blir ”kvinnlighet” istället något som
diskursivt konstrueras och iscensätts med hjälp av det textila hantverket. Arbetsdelningen
är därigenom central för hur så kallat kön/genus uppfattas och görs.
Vita subjektspositioner
I den andra delen Vita subjektspositioner analyserar jag subjektspositionerna vit
guvernör och vit aristokrati. Detta gör jag dels genom att visa hur initiativtagarna
identifierar sig själva i intervjuerna, dels genom en analys av hur media
positionerar initiativtagarna. Jag ger också konkreta exempel från deltagarobservationerna
på hur initiativtagarna agerar. För att ytterligare fördjupa förståelsen
för de smaknormer som subjektspositionen alternativ vit aristokrati är
uppbyggd kring analyserar jag modekataloger från företaget Gudrun Sjödén.
Kapitel 4 Vit guvernör analyserar det vita guvernörskapet och den kamp om
tolkningsföreträde som förs mellan subjektspositionerna vit alternativ aristokrati
och vit etablerad aristokrati. Här för jag dels ett resonemang om vilken funktion
textilprojekten och initiativtagarna fyller i media, dels analyserar jag diskursiva
moment i reportagens struktur – upptäckaren, ”invandrarkvinnan” förr, upptäckten
och omvändandet, ”invandrarkvinnan” nu, vittnesmålet om omvändandet,
framgångssagan samt den hindrande byråkratin. Jag analyserar också vad
som händer när initiativtagaren intar rollen som ”invandrarkvinna” eller ”man”.
Kapitel 5 ”Vit” komplexitet belyser vithetens mångtydighet och subjektspositionernas
ambivalens. Jag visar vilka subjektspositioner initiativtagarna tillskrivs,
intar och iscensätter i intervjusituationen och vid deltagarobservationerna. Några
identiteter är mer framträdande än övriga subjektspositioner. Detta uttrycks
tydligast genom att informanten inkluderar sig i dessa grupperingar genom att
tala om sig själv i pluralis – ”vi”, ”oss”. Det är dock olika vad informanterna
lägger in för betydelse och mening i den specifika kategorin. I detta kapitel
analyseras också hur stereotyper om ”invandrarkvinnan” används i konstruktionen
av en alternativ vit subjektsposition. Jag visar på stereotypens dubbla,
ambivalenta karaktär vilket avspeglas i mångtydigheten i talet om ”invandrarkvinnan”.
Hon framställs dels som ett offer, dels som en hjältinna beroende på
vad initiativtagarna vill uttrycka om sin egen identitet. Slutligen analyserar jag
hur diskurserna materialiseras genom att studera rekryteringsprocessen av deltagare
till textilprojekten. Vilka inkluderar respektive exkluderar initiativtagarna
från subjektspositionen ”invandrarkvinna”?
I Kapitel 6 Gudrun Sjödén-kadern diskuterar jag koloniala föreställningar om
den Andre som genuin textilhantverkare och färgstark fond som de framträder i
modekatalogerna från Gudrun Sjödén. Genom att klä sig i Gudrun Sjödéns
uniforma stil iscensätter initiativtagarna vithet och markerar sin status som alternativ
vit aristokrat. De smaknormer som initiativtagarna vill att ”invandrarkvinnorna”
skall anamma är explicita i dessa skrifter. Jag analyserar också be-
36