Vit governmentalitet. ”invandrarkvinnor” och textilhantverk – en ...

egrepp och att identifiera diskurser med hjälp av tidigare forskning. De understryker
dock att det är viktigt att ”göra ett visst översättningsarbete så att de olika
angreppssättens filosofiska premisser, teorier och metoder inte strider mot varandra”
(2000:141). 6
Governmentalitet
Det engelska begreppet governmentality är uppbyggt av de två orden govern och
mentality. Govern kan översättas till att styra, regera, leda, bestämma. Mentality
betyder just mentalitet, men kan också innebära fantasi, inställning, eller läggning
(Hultqvist och Peterson 1985). Begreppet är Michel Foucaults och syftar på
olika tekniker för maktutövning som hänger samman med en specifik kunskapsform.
18
Foucault defines government as conduct, or, more precisely, as “the conduct of
conduct” and thus as a term which ranges from ”governing the self” to “governing
others”. All in all, in his history of governmentality Foucult endeavors to show
how the modern sovereign state and the modern autonomous individual co-determine
each other’s emergence (Lemke 2000:2f).
En tänkbar översättning av termen skulle kunna vara styrningsmentalitet, vilket
den också blivit översatt till på norska. Jag har dock valt att behålla begreppet
governmentalitet då det ligger närmare Foucaults ursprungliga franska term
governmentalité samt är den översättning som förekommit mest inom forskning
som publicerats i Sverige. Thomas Hylland Eriksen skriver att ”governmentalitet
er en styrningsform som er blitt en del av mentaliteten” (Eriksen 2004). Kenneth
Hultqvist och Kenneth Peterson (1995) anser att Foucaults begrepp kan översättas
till ökad styrbarhet. De skriver vidare att den moderna staten och dess
institutioner karakteriseras av att maktutövningen är decentraliserad och liberaliserad
till skillnad från tidigare styrelseformer som kännetecknades av ett centrerat
styre. De menar att begreppet ”klargör det som är specifikt för modern
maktutövning, nämligen att all påverkan, all styrning, till syvende och sist
grundas på en kunskap om det som är maktens föremål” (Hultqvist och Peterson
1995:25). För att kunna styra krävs vad Hultqvist och Peterson kallar en förhandsinställning,
ett förhållningssätt till den/det som ska styras eller påverkas.
Foucault skriver i ”Disciplin och straff” om hur det uppstod nya former av
disciplinering av kroppen under 1700-talet. Till skillnad från att som tidigare
disciplinera genom fysiska bestraffningar och tvång utifrån, började man under
denna tidsperiod istället att fokusera på själen och en inifrån-styrning som
innebar att mentalt bearbeta individer så att de disciplinerade sig själva av egen
vilja (Foucault 1995/1979). Foucault skriver att ”det är styrningens taktik som
6 Se till exempel Lena Martinsson (1997) eller Magdalena Peterson (2003) för tidigare etnologiska
studier som kombinerar Judith Butlers teoretiska utgångspunkter med diskursteori. Se
även Marie Nordbergs kommande avhandling (2005).