Vit governmentalitet. ”invandrarkvinnor” och textilhantverk – en ...
Vit governmentalitet. ”invandrarkvinnor” och textilhantverk – en ...
Vit governmentalitet. ”invandrarkvinnor” och textilhantverk – en ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
fältarbetar för närvarande i <strong>en</strong> högstadieskola utanför Stockholm med syfte att<br />
problematisera kategorin ”invandrarkill<strong>en</strong>”.<br />
Två andra forskare som dekonstruerat begrepp som ”invandrare”, ”invandrarkvinna”<br />
<strong>och</strong> ”invandrarkillar” i Sverige är Ylva Brune (1998, 2000, 2002, 2004),<br />
<strong>och</strong> Anna Bredström (2002). Några pågå<strong>en</strong>de avhandlingsarbet<strong>en</strong> som ligger<br />
nära min studie är etnolog<strong>en</strong> <strong>och</strong> etnicitetsforskar<strong>en</strong> Riikka Norrbacka Landsberg<br />
diskursanalys av mångfald inom näringslivet, etnolog<strong>en</strong> Urban Ericssons projekt<br />
om ”hur massmediala repres<strong>en</strong>tationsformer bidrar till att uppmana <strong>och</strong> framställa<br />
stereotypa id<strong>en</strong>titetspositioner i ’förortsfältet’” samt etnolog<strong>en</strong> Charlotte<br />
Hyltén Cavallius som skriver om samma typ av åtgärder som behandlas i d<strong>en</strong>na<br />
studie. 20 Ytterligare <strong>en</strong> studie som arbetar med liknande projekt <strong>och</strong> arbetsmarknadsåtgärder<br />
ur ett ekonomhistoriskt perspektiv är Julia Peraltas pågå<strong>en</strong>de<br />
avhandlingsarbete.<br />
1.4. Disposition<br />
Här följer läsanvisningar till avhandling<strong>en</strong>s upplägg. Studi<strong>en</strong> är uppbyggd av<br />
totalt nio kapitel. Studi<strong>en</strong> inleds vidare med <strong>en</strong> prolog <strong>och</strong> avslutas med <strong>en</strong><br />
epilog. Avhandling<strong>en</strong> är indelad i tre delar: vit heteronormativitet, vita subjektspositioner<br />
samt ”vit” mångkulturell nation. Första del<strong>en</strong> behandlar diskurser om<br />
<strong>textilhantverk</strong> som specifikt ”kvinnligt” <strong>och</strong> särskilt lämpligt för ”invandrarkvinnan”.<br />
I d<strong>en</strong>na inledande del analyserar jag tankar om segregering för återintegrering<br />
utifrån teorier om heteronormativitet <strong>och</strong> homosocialitet. D<strong>en</strong> andra<br />
del<strong>en</strong> dekonstruerar vita subjektspositioner. I tredje del<strong>en</strong> studerar jag vithet i<br />
relation till föreställda platser <strong>och</strong> nationella territorier. Givetvis överlappar <strong>och</strong><br />
tangerar dessa ämn<strong>en</strong> varandra, m<strong>en</strong> det är dessa tre teman som står i fokus i<br />
respektive del.<br />
Studi<strong>en</strong> inleds med <strong>en</strong> prolog om förebildsprojektet ”Harem”. I prolog<strong>en</strong><br />
problematiseras textilprojekt<strong>en</strong>s uppkomst <strong>och</strong> spridning. Prolog<strong>en</strong> ger också<br />
viktig bakgrundskunskap inför kommande kapitel. Jag ringar in några av de<br />
ämn<strong>en</strong> som kommer att behandlas i avhandling<strong>en</strong>: utformning<strong>en</strong> av textilprojekt<strong>en</strong>,<br />
spridning<strong>en</strong> av idén, inriktning<strong>en</strong> på målgrupp, val av metod <strong>–</strong> språkutbildning<br />
<strong>en</strong>ligt hantverksmetod<strong>en</strong> <strong>–</strong> <strong>och</strong> slutlig<strong>en</strong> vit <strong>governm<strong>en</strong>talitet</strong> <strong>och</strong><br />
textilprojekt<strong>en</strong>s relation till projektindustrin.<br />
I detta första kapitel har jag pres<strong>en</strong>terat studi<strong>en</strong>s syfte, avgränsningar <strong>och</strong><br />
teoretiska utgångspunkter. Studi<strong>en</strong> tar avstamp i Ghassan Hages teori om vit<br />
<strong>governm<strong>en</strong>talitet</strong> (Hage 1998), diskursanalys (Winther Jørg<strong>en</strong>s<strong>en</strong> <strong>och</strong> Phillips<br />
2000, Laclau <strong>och</strong> Mouffe 2001/1985) <strong>och</strong> Judith Butlers teoretiska begrepp<br />
20 För publikationer se till exempel Ericsson, Molina <strong>och</strong> Ristilammi (2000) ”Miljonprogram<br />
<strong>och</strong> media. Föreställningar om människor <strong>och</strong> förorter”, Norrbacka Landsberg (2005)<br />
”Konst<strong>en</strong> att se nya kunder”, Hyltén-Cavallius (2004) ”Hemslöjd<strong>en</strong>s nationaliteter <strong>och</strong><br />
kön”. Se äv<strong>en</strong> <strong>en</strong> pres<strong>en</strong>tation av Ericssons pågå<strong>en</strong>de forskning på www.antro.uu.se/<br />
personal/ ericsson_urban.html<br />
34
Change language