Vit governmentalitet. ”invandrarkvinnor” och textilhantverk – en ...

det en metod för att förstå historien och försöka hitta ett eget förhållningssätt till
dessa svåra frågor. Jag skriver om problematiken med att som forskare ”ta seden
dit man kommer” och reflekterar över hur de positioner och roller som jag
tilldelades vid deltagarobservationerna kan ha påverkat slutresultatet. Avslutningsvis
skriver jag om frånvaron av deltagarnas röster i denna avhandling.
2.1. Material
Första kontakten med textilprojekten knöts i samband med att jag arbetade som
ämnessakkunnig på kulturdepartementet mars 1999. Mitt uppdrag bestod av att
samla in fakta till en skrift om social ekonomi (Social ekonomi i praktiken 1999).
Hösten 1999 kontaktade jag det projekt som jag sedermera kom att följa via
deltagarobservation. 21 Med anledning av att jag har anonymiserat detta projekt
kan jag här inte gå in på detaljer om varför valet föll på just detta textilprojekt. I
samband med att jag antogs till doktorandutbildningen vid etnologiska institutionen
påbörjade jag fältarbetet. Jag genomförde deltagarobservationer under två
månaders tid (000110-000321) enligt en överenskommelse om samarbete som
träffades mellan mig och textilprojektet hösten 1999. På detta stadium låg fokus
på textilprojektet i sig och deltagarna i projektet. Inledningsvis planerade jag att
följa några människor som deltagit i utbildningen – från deras inträde i ett
specifikt textilprojekt och i deltagarnas fortsatta verksamheter under efterföljande
år. Utifrån det material som jag erhöll vid deltagarobservationerna kom jag dock
att bli allt mer intresserad av initiativtagaren, personalen och de studiebesökare
som projektet tog emot. Den vetenskapliga debatten under denna tidsperiod
pekade på problematiken med så kallad eländighetsforskning och att fokusera på
”invandrarkvinnor”. Vidare blev jag intresserad av diskursanalys och att dekonstruera
begrepp som ”invandrarkvinnor”.
I slutet av mars tvingades jag avbryta deltagarobservationerna. Initiativtagaren
meddelade mig att textilprojektet önskade avsluta pågående deltagarobservationer
och med anledning av detta avbröt jag forskningsarbetet om textilprojektet
omgående. Som en följd av detta anordnades också ett möte den 7/4 – 00. 22 På
mötet diskuterade vi bland annat hur det påbörjade samarbetet skulle kunna
21 Under samma period besökte jag tre arbetsmarknadspolitiska projekt som riktade sig till
kategorierna ”invandrare”, ”turkiska kvinnor”, samt ”afrikanska kvinnor”. Jag intervjuade
initiativtagarna om verksamheten och blev visad runt i lokalerna, samt träffade några av
deltagarna. Anteckningarna från studiebesöken och intervjuerna kommer inte att användas i
avhandlingen men kunskapen som jag inhämtade har legat till grund för den fortsatta
forskningsprocessen. Detta gäller speciellt urvalet, att jag valde att avgränsa studien till
arbetsmarknadsåtgärder och utbildningsinsatser riktade till ”invandrarkvinnor” och textilhantverk.
Dessa två kriterier har väglett mig i det fortsatta sökandet efter potentiella projekt
att studera.
22 Förutom jag själv, min handledare vid etnologiska institutionen och initiativtagaren närvarade
också den informella ledaren och en styrelsemedlem från textilprojektet. Den
formella ledaren är initiativtagaren. Den person som i texten benämns som den informella
ledaren är en anställd i textilprojektet.
40