Vit governmentalitet. ”invandrarkvinnor” och textilhantverk – en ...

driver dels argumentationen att Sverige karakteriseras av strukturell diskriminering,
dels menar de att det görs en åtskillnad mellan olika grupper av ”invandrare”.
Masoud Kamali ser paralleller mellan synen på integration i Sverige och
Europa och menar att det ”kristna Europa framställs som överlägsen de andra i
världen” (SOU 2005:41). Anita Göransson har lett den del av maktutredningen
som studerat ”invandrares möjligheter att nå maktpositioner på olika områden i
det svenska samhället, näringsliv, politik, förvaltning, organisationsliv, massmedier,
kultur och vetenskap” (Ds 2005:12). Studien bygger på intervjuer och en
enkätundersökning med svar från cirka 1800 personer som klassificeras som
”svenska toppchefer”.
Göransson hävdar att toppskiktet i samhället präglas av homogenitet och
konformitet och skriver att ”varken kvinnor eller utlandsfödda representeras på
toppen som motsvarar deras andelar i befolkningen”. För att nå toppositioner
krävs att personer ”neutraliserar” sin bakgrund alternativt använder sin bakgrund
som en tillgång genom att göra karriär inom till exempel så kallade ”invandrarorganisationer”
eller som migrationsforskare. Göransson skriver att ”de som
lyckats har försökt ’neutralisera’ sin utländska bakgrund genom hög anpassning
– man blir ’supersvensk’ som några av dem kallar det – eller också kompenserar
man med andra tillgångar såsom extra hög social bakgrund, extra hög utbildning
och extra arbetsinsatser”. Slutsatsen är att det finns en hierarki som baserar sig på
vilken region i världen en individ har migrerat från.
32
De som varit här längst är främst nordiska och sydeuropeiska arbetskraftsinvandrare
samt östeuropeiska flyktingar. Även iranska och chilenska invandrare är
etablerade här sedan länge och är ofta högutbildade. Bland toppcheferna dominerar
dock helt personer från nordiska och andra europeiska länder. De som är
födda i övriga Norden eller i Nordamerika är kraftigt överrepresenterade i förhållande
till sin andel i befolkningen, medan däremot kategorin ”Övriga världen”
är starkt underrepresenterad på toppositionerna (Göransson DN debatt 050621).
Studien visar att högst upp i hierarkin återfinns människor som är födda i Norden
eller Europa och längst ner människor som kategoriseras som ”utomeuropeiskt
födda”. Det finns flera studier som pekar i samma riktning. Studier om ”invandrarkvinnor”
i Sverige har främst genomförts av forskare som Wuokko Knocke,
Alexandra Ålund, Paulina de los Reyes, Eskil Wadensjö samt Susanne Mason.
Eskil Wadensjö, som har gjort en komparativ studie av ”invandrarkvinnans”
situation på arbetsmarknaden under 1960-talet jämfört med 1990-talet, betonar
att ”invandrarkvinnor” inte är någon homogen grupp utan understryker tvärtom
och Paulina de los Reyes. Se också rapport från Integrationspolitiska maktutredningens
forskningsprogram ”Makten och mångfalden. Eliter och etnicitet i Sverige” (Ds 2005:12),
samt betänkandet ”Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i Sverige” från utredningen
(SOU 2005:56) om strukturell diskriminering på grund av etnisk och religiös tillhörighet
(http://www.regeringen.se/sb/d/5073/a/46188). För en kunskapsöversikt av tidigare
forskning om ”diskriminering av invandrare i arbetslivet 1990-1996” se Höglund (1998).