10/11-1 - Osqledaren
10/11-1 - Osqledaren
10/11-1 - Osqledaren
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
FEStIVAL FEStIVAL<br />
Peace & Love<br />
28 juni-3 juli, Borlänge Way out west<br />
1 juli när vi kommer in i Borlänge inser vi genast att det är festival på<br />
gång. glädjesprudlande ungdomar kryllar över stadens gator, folk<br />
hånglar i vägrenarna och en ständig bas från konsertscenerna finns<br />
i bakgrunden.<br />
första bandet vi ser är hoffmaestro och deras svängiga toner<br />
sprider adrenalin ända ut i fingertopparna. Vampire Weekends<br />
poppiga afrobeats känns som soundtracket till en kärlekssaga och<br />
vi dansar oss svettiga och rusiga i solnedgången. när the Kooks går<br />
på scenen jublar hela Borlänge och att vi dessutom ser nästa artist<br />
robyn, bredvid sångaren i the Kooks försämrar inte upplevelsen.<br />
Kent avrundar aftonen med att samla nästan varje besökare på<br />
festivalen framför den största scenen. alla känner igen sig i jocke<br />
Bergs verklighetsskildring och jag konstaterar att denna man är<br />
mäktigare än självaste kungen.<br />
2 juli andra dagen har festivalens gränser dragits ännu längre. mer lera,<br />
högre musik och fullare publik. Vi har en fabulös konsertupplevelse<br />
med andreas grega, dansar oss euforiska till familjen och bländas<br />
av the arks scenshow. Det är fint, alla är glada och jag kan inte<br />
somna när jag kommer hem för jag känner mig så upprymd.<br />
3 juli sista dagen är paradoxal. Å ena sidan är slutet nära, å andra<br />
sidan ska den där jay Z spela, och det kan bli häftigt. och det blir<br />
häftigt. att en av usas tyngsta rappartister drar 40 000 personer<br />
till Borlänge och får alla att skaka rumpan. Dessutom spelar<br />
hemmabandet mando Diao som ett äkta rockband. ingen blir<br />
besviken. jag åker hem och längtar redan efter nästa års festival.<br />
väNSteR Danko jones<br />
foto: johanna andersson<br />
MItteN andreas grega<br />
foto: ingrid Kjellström<br />
HögeR-OvAN the Kooks<br />
foto: johanna andersson<br />
HögeR-UNdeR Pubik under hoffmaestro<br />
foto: axel hammarbäck<br />
Sommarens höjdpunkt är för många Peace & Love. <strong>Osqledaren</strong> skickade dit Ingrid, Johanna och Axel för att kolla läget.<br />
Vi är på väg! Kent och deras musik invaderar samtalet. minnet<br />
av ett yngre jag som med ett brustet hjärta och en grym<br />
framtidsvision slutade lyssna. give me a break mitt 14-åriga lilla<br />
jag. le. Världen blir underbarare då!<br />
innan presspasset är hämtat känns allt lite hjälplöst. allt är<br />
avspärrat, chansen att hitta en parkeringsplats är lika med noll.<br />
Döden. Vi har inga mynt automaten tar inte kort. Ångest! snart<br />
börjar hoffmaestro. lyckan av att skrapa ihop <strong>10</strong> kronor till<br />
parkering ger mig en vision, jag och ingrid som gatumusikanter.<br />
gitarr - check. hatt – check. röster bär vi ju på båda två.<br />
mäktigast av allt är Kent idag. till »mannen i Den Vita hatten«<br />
förlorar vi oss i musiken, varje ackord rör ett minne eller en<br />
dröm. hjärtat pulserar med trumslagen. Kärlek.<br />
som en av de sista pusselbitarna under Peace & love kommer<br />
the ark. ett fyrverkeri av mod, adrenalin och grymt snygga<br />
kläder inspirerade av superhjältar, japan och marc Bolan.<br />
Kontakt, öppet hjärta och känslan av att springa fritt under en<br />
stjärnklar natt – det är the ark. »calleth you, cometh i« är<br />
extas.<br />
iakttagelser under dagen: coolt par, tjejen hade strikta, enkla<br />
flätor på sidorna och en sylvass tuppkam mitt på. håret var<br />
magiskt mörkrosa. soundtracket till hennes uppenbarelse borde<br />
vara natalie Portman’s shaved head med låten »Do you like my<br />
Ponytail«, electrobeaten andas ut, regnbågen lockas. intill sig<br />
har hon en kille med en tuppkam i, exakt, regnbågens färger.<br />
Det kallas Peace & love.<br />
Ingrid Kjellström [ingrid.kjellstrom@osqledaren.se] Johanna Andersson [johanna.andersson@osqledaren.se]<br />
12-14 augusti, Göteborg<br />
Ingen sammanfattning av festivalsommaren bör utelämna Way<br />
out west, Göteborgs Woodstock, som går av stapeln i mitten av<br />
Augusti. Dunja Vojuvic åkte dit för att kolla upp Sydafrikanska<br />
Die Antwoord.<br />
när du läser denna artikel har du antagligen läst recensioner<br />
rörande Way out West. Du kanske har läst i Dn om att mia är framtidens<br />
stora artist, självständig och originell. Du har kanske läst att Wu<br />
tang clans konsert var rätt lam och hade bara hälften av ensemblen.<br />
eller så brydde du dig inte om göteborgs stora stadsfestival alls. men<br />
det fanns en anledning jag var där och den heter Die antwoord.<br />
Die antwoord kommer från sydafrika och musikgenren kallas<br />
Zef. De rappar på både engelska och afrikaan. musiken är en blandning<br />
mellan hiphop och rave. Bandet i sig består av tre bandmedlemmar<br />
yolandi Visser, ninja och Dj hi-tek. jag upptäckte Die antwoord<br />
som ett skämt på youtube. Deras musikvideo till enter the ninja är<br />
båda överdriven, läskig, snygg och framförallt extremt 90-tal. är det<br />
eurodisco? är det på riktigt? frågan är fortfarande obesvarad. men<br />
om man vågar sig vidare från »enter the ninja« hittar man andra<br />
fantastiska låtar som »Beat Boy« och »Doosdronk«.<br />
Klubbspelningen på Park lane i göteborg var alldeles fantastisk.<br />
jag var i extas tillsammans med resten av publiken när bandet<br />
stagedive:ade och bytte kläder till varje låt. jag har svårt att skriva<br />
denna artikel för att det är svårt att beskriva Die antwoord, som betyder<br />
»svaret«. Du får helt enkelt lyssna själv på youtube eller spotify.<br />
Text: Dunja Vujovic [dunja@osqledaren.se]<br />
©interscope records<br />
Se Enter the Ninja: http://www.youtube.com/watch?v=wc3f4xU_FfQ<br />
Popaganda<br />
27-28 augusti, Stockholm<br />
“Det är det här jag älskar med Sverige” sa en fransman till<br />
mig när vi satt i en park på Söder utanför Eriksdalsbadet och<br />
försökte fånga det sista av sommaren. Den avslappnade stämningen,<br />
folket, känslorna.<br />
ungefär så skulle jag vilja beskriva Popaganda. en liten, avslappnad<br />
festival som med åren vuxit och har lyckats få hit några större<br />
bokningar, kanske inte mer känsla, men mer folk, absolut. Det känns<br />
mer vuxet samtidigt som publiken inte är så gammal. Du går på<br />
festival och står i sluttningen, dricker öl i öltältet, går på klubb efter att<br />
sista tonen tagits på festivalområdet, för att sen gå hem till din egna<br />
varma säng istället för ett kallt och blött tält. Passar en trött student<br />
ganska bra faktiskt, att priset för två dagars musikupplevelser inte går<br />
på mer än en dryg femhundring passar oss studenter ännu bättre!<br />
jag står i sensommarsolen och känner sommaren ta sina sista<br />
andetag samtidigt som jonathan johansson kliver upp på scen och<br />
genomför sin konsert på ett lite distansierat och allvarligt sätt. Årets<br />
första, och sista festival för min del bjuder bland annat på hot chip,<br />
Belle and sebastian och årets mest hypade och snyggaste tjej, robyn.<br />
när hon kliver upp på scen finns det inget slut på jublet eller dansen.<br />
hela Popaganda brister ut i någon slags galen dans och eufori som<br />
aldrig verkar vilja klinga av.<br />
Popaganda lägger locket på sommarens äventyr med besked. Det<br />
är bra gjort, inga akter krockar, ingen missar något, spelningarna får<br />
mer än godkänt och nu kan jag nöjt krypa ner under filten i höst och<br />
efterlyssna på spotify och plocka fram känslan av sommar, solsken<br />
och bekymmerfria dagar.<br />
Text och foto: Eva Olsson [eva.olsson@osqledaren.se]<br />
22 osQleDaren nr 1 <strong>10</strong>/<strong>11</strong> WWW.osQleDaren.se osQleDaren nr 1 <strong>10</strong>/<strong>11</strong> 23