Optimal integrering av energianvändningen vid ... - Gasefuels AB
Optimal integrering av energianvändningen vid ... - Gasefuels AB
Optimal integrering av energianvändningen vid ... - Gasefuels AB
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
VÄRMEFORSK<br />
teknikerna. I flödesdiagrammen för energi och värme i Figur 35 och Figur 36 visas<br />
emellertid energianvändning för gasrening med kemisk absorption.<br />
Spannmål 473 kton TS<br />
Kemikalier 7 kton TS<br />
Enzymer0,5 kton TS<br />
Vatten i spannmål 77 kton<br />
Färskvatten 756 kton<br />
Avloppsvatten 252 kton<br />
Vatten i färskånga 58 kton<br />
Kraftvärmeverk<br />
Etanolfabrik<br />
Destillering<br />
Torkning<br />
Avloppsvatten 550 kton<br />
Avlopp 489 kton vatten<br />
Figur 34. Massbalans för fallstudie 2<br />
Avdunstat 73 kton<br />
Drank<br />
92 kton TS<br />
566 kton vatten<br />
Foder 92 kton TS<br />
Vatten i foder 10 kton<br />
CO2 163 kton<br />
Etanol 166 kton<br />
36<br />
Indunstning<br />
Indunstat<br />
15 kton TS<br />
35 kton vatten<br />
Tork<br />
Biogas 59 kton<br />
Flytande fraktion<br />
15 kton TS<br />
523 kton vatten<br />
Fast fraktion<br />
18 kton TS<br />
42 kton vatten<br />
Biogödsel<br />
33 kton TS<br />
565 kton vatten<br />
Fordonsbränsle<br />
20 kton<br />
CO 2 39 kton<br />
Biogödsel<br />
33 kton TS<br />
4 kton vatten<br />
Figure 34. Mass balance for case study 2<br />
Energibalansen för fallstudie 2 ges <strong>av</strong> Figur 35. I etanolfabriken reduceras ångbehovet<br />
med 25 % jämfört med fallstudie 1, eftersom halva drankflödet nu går till<br />
biogasproduktion istället för till foder och således reduceras ångbehovet till fodertorken.<br />
Torrsubstansen i den drank som går till biogasanläggningen har ett effektivt värmevärde<br />
på uppskattningsvis 510 GWh/år. I rötningsprocessen bildas knappt 280 GWh/år biogas<br />
medan återstoden <strong>av</strong> torrsubstansen i biogödseln har ett effektivt värmevärde på 165<br />
GWh/år. Balansen för biogasanläggningen går således inte riktigt ihop. En felkälla är att<br />
nedbrytningsprocessen i rötkamrarna gör att värme produceras <strong>vid</strong> gröngasanläggningar<br />
baserade på grödor. Dessutom finns det en osäkerhet i uppskattningen <strong>av</strong> biogödselns<br />
sammansättning och energiinnehåll.<br />
I Figur 35 visas uppgradering med kemisk absorption. Processen har ett<br />
nettoenergibehov på 33 GWh/år ånga och 7 GWh/år el. Cirka 80 %, motsvarande 26
Change language