Optimal integrering av energianvändningen vid ... - Gasefuels AB
Optimal integrering av energianvändningen vid ... - Gasefuels AB
Optimal integrering av energianvändningen vid ... - Gasefuels AB
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
5 Slutsatser och diskussion<br />
57<br />
VÄRMEFORSK<br />
Syftet med rapporten har varit en teknisk, ekonomisk och energimässig utredning kring<br />
hur värmeflöden <strong>vid</strong> ett energikombinat kan integreras med en biogasanläggning så att<br />
det totala energibehovet minimeras. Inom utredningen har energikombinatet på Händelö<br />
valts som fallstudie. Där finns det idag ett kraftvärmeverk, en etanolfabrik och en<br />
mindre biogasanläggning. En beskrivning över hur värmeflöden från kraftvärmeverk<br />
och etanolfabrik har integrerats med biogasanläggningen ges i Tabell 22.<br />
Tabell 22. Beskrivning över integration <strong>av</strong> värmeflöden mellan kraftvärmeverk, etanolfabrik och<br />
biogasanläggning.<br />
Table 22. Description regarding heat flow integration between CHP, ethanol production and<br />
biogas plant.<br />
System för <strong>integrering</strong> <strong>av</strong> värmeflöden till biogasanläggning<br />
Fallstudie 1 Uppvärmd drank från etanolfabrik värmer rötkammare. Ånga från<br />
kraftvärmeverket används till gasrening med kemisk absorption.<br />
Fallstudie 2 Uppvärmd drank från etanolfabrik värmer rötkammare. Ånga från<br />
kraftvärmeverket används till gasrening med kemisk absorption,<br />
ångtork och indunstningsanläggning. Ångor från ångtork samt<br />
kondensat från etanolfabriken används till bandtork.<br />
Fallstudie 3 Uppvärmd drank från etanolfabrik värmer rötkammare. Ånga från<br />
kraftvärmeverket används till gasrening med kemisk absorption och<br />
indunstningsanläggning.<br />
Spillvärme från vattenskrubberanläggning respektive kemisk<br />
absorption används för att täcka en del <strong>av</strong> bandtorkens värmebehov.<br />
Övrig värmeenergi tas från kondensatflödet från etanolanläggningen.<br />
Vid energikombinatet på Händelö finns främst tillgång till ånga <strong>vid</strong> 4 bar, fjärrvärme<br />
från kraftvärmeverket samt kondensat <strong>vid</strong> 110 °C från etanolfabriken. I Tabell 23 visas<br />
nettoenergibehov för värme och el som är aktuella i biogasanläggningen för <strong>integrering</strong><br />
med kraftvärmeverk och etanolanläggning. Till rötningsprocessen kan exempelvis<br />
fjärrvärme användas då processen normalt värms upp till 37 °C. I det aktuella fallet<br />
levereras substrat uppvärmd till biogasanläggningen varför någon extra uppvärmning<br />
inte är nödvändig under större delen <strong>av</strong> året. För gasrening med kemisk absorption blir<br />
nettoenergibehovet relativt stort då spillvärme ej finner <strong>av</strong>sättning, vilket är fallet i<br />
fallstudie 1 och 2. I fallstudie 3 kan spillvärme användas till en bandtork varför<br />
nettoenergibehovet för uppgraderingen med kemisk absorption blir betydligt lägre. Som<br />
jämförelse visas energibehovet för vattenskrubber med totalt nettoenergibehov för hela<br />
systemet längst ned i tabellen. Mekanisk <strong>av</strong>vattning och indunstning har samma<br />
energibehov för fallstudie 2 och 3 medan energi till torkning skiljer sig åt mellan<br />
alternativen. Till torken i fallstudie 2 kommer cirka 40 % <strong>av</strong> energin som ånga och 60<br />
% som kondensat från etanolfabriken. Till fallstudie 3 används spillvärme till torken,<br />
där torkning sker med ett luftflöde som värmts upp till 40 °C. Vid jämförelse mellan<br />
fallstudie 2 och 3, då kemisk absorption används som gasreningsteknik, ses att<br />
värmebehovet för båda systemen är nästan lika. I fallstudie 3 åtgår mer energi för<br />
torkning men det jämnas ut mot att nettoenergibehovet för uppgraderingen är lägre. Om
Change language