Optimal integrering av energianvändningen vid ... - Gasefuels AB
Optimal integrering av energianvändningen vid ... - Gasefuels AB
Optimal integrering av energianvändningen vid ... - Gasefuels AB
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
37<br />
VÄRMEFORSK<br />
GWh/år, kyls bort med kylvatten och kan <strong>vid</strong> behov återvinnas från<br />
gasreningsanläggningen som lågvärdig spillvärme medan resterande 20 % är<br />
värmeförluster från anläggningen. Skillnaden om vattenskrubberteknik istället hade<br />
använts är att inget värmebehov då förelegat, medan elanvändningen hade varit drygt 8<br />
GWh/år högre, det vill säga 15 GWh/år. Se närmare jämförelse mellan<br />
gasreningsteknikerna för fallstudie 2 i Tabell 16 och i bilaga C.<br />
Till rötningsprocessen åtgår cirka 10 GWh/år el. På grund <strong>av</strong> värmeinnehållet i<br />
inkommande drank, som tidigare diskuterats, behövs ingen värmning. I stället behövs<br />
kylning i rötkammaren under större delen <strong>av</strong> året för att hålla rötningstemperaturen <strong>vid</strong><br />
37 °C. Till mekanisk <strong>av</strong>vattning krävs omkring 0,6 GWh/år el.<br />
Indunstningsanläggningen är <strong>av</strong> typen mekanisk ångrekompression och förbrukar<br />
främst el, 10 GWh/år. Nettoenergibehovet <strong>av</strong> värme för indunstningsanläggningen är<br />
2,4 GWh/år vilket illustreras med ett ingående ångflöde <strong>av</strong> 2,8 GWh/år och utgående<br />
kondensatflöde om 0,4 GWh/år. Här antas att indunstningsanläggningen är i<br />
kontinuerlig drift. Om anläggningen har många driftstopp kommer ångbehovet att öka,<br />
då mycket ånga behövs <strong>vid</strong> igångsättning. Vid driftstart behövs 8000 kg ånga/h under<br />
20 minuter, medan det i kontinuerlig drift åtgår 613 kg ånga/h 45 .<br />
Principen för torken ses i bilaga B. Torkningen görs med en kombination <strong>av</strong> två typer<br />
<strong>av</strong> torkar, där <strong>av</strong>dunstade ångor från en ångtork samt kondensat från etanolfabriken<br />
driver en bandtork. Nettoenergibehovet för ångtorken är 19 GWh/år, vilket illustreras<br />
med ett inkommande ångflöde på 22 GWh/år och utgående kondensatflöde på 3<br />
GWh/år. Bandtorken har ett nettoenergibehov på 29 GWh/år, där ett förslag enligt<br />
bilagan är att använda utgående kondensat (hetvatten i Figur 35) från etanolfabriken för<br />
att värma torkluften till bandtorken. Således skulle 29 GWh/år <strong>av</strong> de 67 GWh/år som<br />
finns i returkondensatet från etanolfabriken kunna användas i bandtorken.<br />
45 GEA Wiegand 2008-12-03
Change language