katalog 68 - Svenska Antikvariatföreningen

36. hülphers, a. a. Historisk afhandling om musik och instrumenter särdeles om
orgwerks inrättningen i allmänhet, jemte kort beskrifning öfwer orgwerken i Swerige.
Västerås, J. L. Horrn, 1773. 8: o. Grav. titelblad, (24), 323, (5) s. & 4 utvikbara
grav. plr. Trevligt samtida hfrbd med upphöjda bind inramade av blindpressade
linjer, ljusbrun titeletikett av glättat papper och stänkta snitt. Ljusröda klistermarmorerade
pärmpapper. Ryggen blekt och med några fläckar. Inlagan med en del
råkanter och ställvis lagerfläckig. Titelbladet småfläckigt. Några vikta hörn. Med
Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. *6000
Warmholtz 1840. Inleds med en rekommendationsskrivelse av Pehr Wargentin, som
följs av hyllningsverser av N. J. Nymanson, J. Schedvin och J. Miklin samt ett företal
av H. P. Johnsen. Johnsen (1717–79) – som var kunglig kapellmästare, organist i
Klara församling och tonsättare – har även skrivit bihanget ”Kort orgwerks­beskrifning”
som avtrycks på sidorna 302–20. Hülphers hade påbörjat sitt arbete redan 1764
då han i Linköpings stifts cirkulärskrivelser ombad prästerskapets respresentanter att
meddela uppgifter om kyrkorglarna i sina respektive församlingar. 1769 omtalas en
tryckt promemoria som gått ut till prästerskapet med anhållan om ytterligare upplysningar.
Hülphers lät på egen bekostnad trycka Historisk afhandling, vilket har föranlett
musikhistorikern Tobias Norlind m.fl. att kalla Hülphers den svenska musikforskningens
fader. Enligt musikhistorikern Thorild Lindgren är arbetet ”av oskattbart
värde”, i synnerhet för kunskapen om svenska orglar i äldre tid. Verket inleds
med en historik över musikens historia i Sverige och världen; på sidorna 75–77 beskrivs
exempelvis musiklivet i Amerika, ett avsnitt som bygger på uppgifter meddelade
av Israel Acrelius. Information om musiken i Kina hade Hülphers erhållit av
ostindieresenären Christopher Henric Braad. Arbetets andra hälft är en systematisk
genomgång av svenska kyrkorglar med uppgifter om byggare och register. Hülphers
hade här sakkunnig hjälp av Johan Miklin, director musices vid Linköpings gymnasium
och domkyrkoorganist, som författade kommentarerna. Handelsmannen i Västerås
Abraham Abrahamsson Hülphers (1734–98) var en av de flitigaste och mest
betydelsefulla topografiska författarna i Sverige under 1700­talet. Sohlmans musiklexikon
skriver: ”Föga är känt om H:s eget aktiva musicerande. Att han varit utövande
som amatör omvittnas av en passus i likpredikan: ’Dess lediga stunder ägnades musiquen,
hwilken konst han grundligen kände, och med yppersta färdighet öfwade.’ I
H.s ägo fanns även enligt bouppteckningen ett antal tangentinstrument (orglar, cembali,
klavikord samt en clavessin d’amour) fördelade dels på ’Spel­saln’ i egendomen
i Västerås, det s.k. Gotherska huset, dels på ’Spel­saln’ och ’Öfre förstugan’ i gården
Emaus utanför Västerås.”
37. 38. 39.
37. hörberg, p. Lefwernes-beskrifning. Författad af honom sjelf. Med företal och
tillägg af Atterbom. Uppsala, Zeipel och Palmblad, 1817. 8: o. Utvikbart grav. självporträtt,
liii, (1 blank), 124, (1) s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag.
Bra inlaga med några enstaka obetydliga fläckar. Fint ex. *4000
Det graverade självporträttet är daterat 1807. En av de märkligaste äldre svenska
självbiografierna. Den tillkom på J. H. Lidéns initiativ. I en osignerad recension i
Swensk literatur-tidning liknas kontrasten mellan Atterboms företal och Hörbergs biografi
vid den som skulle uppstå i ”ett franskt skådespel med prolog på syriska”. Innehåller
även en verkförteckning sammanställd av konstnären själv.