katalog 68 - Svenska Antikvariatföreningen

58.
60. lundius, c. Notæ ac observationes in literas rom. pontificis Agapeti II de prærogativa
atque eminentia regis Upsalensis, sive Svioniæ. Accedunt prolegomena, quibus
gloria linguæ & rei svionicæ, contra nonneminis insultus, atque haud ita pridem
editas cavillationes, evidentissimis rationibus vindicatur. Uppsala, (Rudbeckska
tryckeriet), (1702)–03. Folio. (11, 1 blank), 20, 1–48 s. Med träsnittsillustrationer i
texten. Ngt nött samtida skinnbd med upphöjda bind, oxiderade ryggdekorationer
och helt guldsnitt. Dubbla oxiderade ramverk på pärmarna med olikfärgade
fält. Turkmarmorerade för­ och eftersättsblad. Ryggen ngt blekt och de yttre falsarna
spruckna nedtill. Minimala ytliga maskangrepp på främre pärm och pärmarna
ngt bågnade. Titelbladet och de följande tryckta dedikationerna ngt bruntonade.
Enstaka fläckar, t.ex. på s. 35–36. Eric Edman Johanssons och Samuel
Triewalds namnteckningar och Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. *8500
Warmholtz 6896. Enligt Per Hierta var Carl Lundius Notæ det Rudbeckska tryckeriets
sista arbete före branden (jämte sista delen av Atland) och en stor del av upplagan
gick upp i rök. Warmholtz skriver att ”boken är nu för tiden nog sälsynt”. Lundius
lät 1703 trycka ett nytt titelblad samt tre olika dedikationer till en del av de exemplar
som fanns kvar. Dessa blad är mycket ovanliga. Själva påvebullan är ett grovt
falsarium som går ut på att visa att Västgötalagens beskrivning av Danaholmstraktaten,
då den svenske kungen satt till häst och den danske kungen höll i betslet, är
sann, till skillnad från Skånelagens skildring, som är den omvända. Nils Ahnlund har
visat att den notoriske lustlögnaren Nils Rabenius, kyrkoherde i Hedemora, lämnat
sitt visitkort i texten, då den västmanländske representanten påstås tillhöra släkten
Rabbe, en uppdiktad medeltida släkt som Rabenius påstod sig vara ättling till. Han
skapade sig ett fint stamträd genom att föra in Rabbenamnet i medeltida handskrifter
och i egna falsarier som detta. Gränsförteckningen är slarvigt redigerad, så samma
gränsmärken återkommer i olika förvanskade skepnader och Västergötlands gräns
mot Småland har också kommit med! Samuel Triewald (1688–1743), vars namnteckning
återfinns i föreliggande exemplar, var författare, diplomat och ledamot av
Vetenskapsakademien.