katalog 68 - Svenska Antikvariatföreningen

96. (thorild, t.) Den nye granskaren. N: o 1–20. Sthlm, Kumblinska tryckeriet
respektive P. A. Brodin, 1784. 4: o. 80 s. Häftad med rester av ryggremsa. Vikmärken.
Genomgående ngt fukt­ och småfläckig, mer mot slutet. Första och sista sidan
aningen småsolkiga. Ett litet maskhål i övre marginalen fram till s. 11. Några
mindre bläckstänk på s. 29–31. *9000
Lundstedt 273. Thomas Thorilds tidningsförsök som upphörde redan efter fyra månader.
Som ett prospekt till detta utgavs, anonymt, tidigare samma år av Thorild Om
dagblad och ideen af et nytt, med devisen; ”Truth is beauty. Shaftesb.” Tidningen inleds
med en uppsats ”Öfwer tryckfriheten, och samhällets styrka” och innehåller dikter,
uppsatser och recensioner, bl.a. av arbeten av Kellgren, Lenngren och Sjöberg. Avtryckt
är också Thorilds tänkta företal till Lidners Medea. Tanken med Den nye granskaren
var väl främst att få en egen plattform i striden med Kellgren och Stockholms
posten, men det delvis samhällskritiska innehållet togs illa upp från Gustav III:s håll
och kan säkerligen ha bidragit till tidningens abrupta slut mitt i en artikel.
97. Trangrums-acten, eller samling af de handlingar, som med kongl. maj:ts allernådigste
tilstånd blifwit des och rikets höglofl. Amiralitets­ och Commerce­collegier
tilsände, rörande tran­beredning af sill, uti Bohus länska skärgården, och
bewis derpå, at det uti hafswattnet utkastade trangrums skadar hwarken hamnar,
farleder eller fiske, hwilket man tilförene befarat. I anseende til ämnets wigt, almän
uplysning och beqwämare bruk, til tryck befordrad af några götheborgare,
som anlagt transiuderier uti Bohus länska skärgården. Sthlm, Kongl. tryckeriet,
1784. 4: o. (8), 220, (3) s. & 5 grav. kartor, varav en utvikbar. Ngt nött samtida
hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg och ljusbrun titeletikett i
glättad papp. Stänkta snitt. Ryggen med ett cirka tre centimeter stort brännhål
nederst och en mindre skada på ryggskinnet överst. Inlagan genomgående ngt
lagerfläckig. Ett par små hål i övre marginalen på s. 85 och 163. Några förvärvsanteckningar
och tillskrifter på främre pärmens insida och försättsbladet, bl.a.
”Till h. excellence riksrådet m: baron Falkengréen”. Med Carl Jedvard Bondes
formklippta exlibris. *50000
Abérsten & Tiselius 1271. Lundberg s. 45: ”sidd. 95–150 innehålla en mängd historiska
anteckningar af Fagräus öfver såväl svenska som utländska fiskerier och fiskerilagstiftningen,
hvilka sannolikt äro af högt värde, helst han alltid citerar källorna för
alla sina uppgifter.” Den viktigaste tryckta källan till den s.k. trangrumsstriden. Tack
vare de goda fångsterna av sill i Bohuslän från 1750­talet och framåt hade sillfisket
och tranframställningen vid denna tid blivit rikets näst viktigaste exportvara, endast
överträffad av järnet. Snart uppstod farhågor att restprodukterna av tranframställningen,
det s.k. trangrumset, som ofta dumpades i havet skulle förstöra fisket och
dämma upp farlederna. Statsmakten sökte genom Amiralitets­ och Kommerskollegierna
reglera hanteringen och påbjöd att avfallet istället skulle samlas i grumsdammar.
En statlig kommission konstaterade 1783 att 120 av Västkustens 328 trankokerier
inte följde detta påbud. Dessa beordades att bygga de dyrbara grumsdammarna eller
flytta kokerierna. Ett antal av ägarna motsatte sig detta och menade att trangrumsets
skadlighet inte var bevisad. Myndigheterna utverkade dispens i några år medan trankokeriägarna
uppdrogs att bevisa trangrumsets ofarlighet. Det konkreta resultatet av
deras ansträngningar blev Trangrums-acten, i vilken bl.a. redovisas slutsatserna av J. L.
Rutensparres sex veckor långa expedition i skärgården och med inlagor av Linnelärjungarna
Johan Afzelius och Jonas Thomas Fagræus m.fl. Trankokeriägarna, som
företräddes av bl.a. Clas och Patrick Alströmer, lät 1785 även trycka ett separat bihang
om 18 sidor till Trangrums-acten. Resultatet av striden blev att trankokerierna
fick stå kvar i skärgården men tvingades inrätta grumsdammar för att få fortsätta sin
verksamhet. Trangrumsstriden kan om man så vill tolkas som en tidig svensk miljödebatt.
Företalet är riktat till Amiralitets­ och Kommerskollegiernas dåvarande presidenter
Christopher Falkengréen och Gustaf Celsing. Detta är den förres exemplar!
98. triewald, m. Nyttan och bruket af wäderwäxlings-machin på kongl. maj:ts
och riksens örlogs flotta. Korteligen förestäld. Sthlm, P. Momma, (1742). 4: o. (12)
s. Tagen ur band. Ouppskuren. En bläcknumrering överst på titelsidan och en
större fuktfläck på s. (7–8). Stort ex. *2800
Med ett uppmuntrande tryckningsbifall från Vetenskapsakademiens dåvarande preses
Daniel Tilas avtryckt på sista sidan. En av de första skrifterna om ventilation av
örlogsfartyg. Triewalds ”wäderwäxlingsmachin” föregick därmed en liknande uppfinning
av engelsmannen Stephan Hales. År 1726 återvände Mårten Triewald till
Sverige efter att ha bott ett tiotal år i England, med sig hade han en betydande fysikalisk
instrumentsamling. Ett av hans första projekt vid återkomsten var att bygga
Sveriges första ångmaskin vid Dannemora gruvor. Triewald höll på sin tid mycket
uppmärksammade föreläsningar i fysik och mekanik på Riddarhuset. Han var ledamot
av bl.a. Royal Society i London och en stiftarna av Vetenskapsakademien.