Mitt läkemedel 2013 - Landstinget Västernorrland

Mitt läkemedel 

2013 

Terapirekommendationer för 

hälso- och sjukvården i Västernorrland 

Framtagen av Läkemedelskommittén 

i Västernorrlands län 

Nu även med rekommendationer för barnmorskor 

och sjuksköterskor med förskrivningsrätt

Arbetet med Mitt Läkemedel 2013 i Läkemedelskommittén 

och Expertgrupperna har som alltid varit en omfattande process. 

Vi vill därför framföra vårt stora tack till alla er, som aktivt medverkat 

i detta arbete. Vi hoppas att häftet kommer att bidra till optimal 

användning och kostnadseffektiv förskrivning av rekommenderade 

läkemedel i Västernorrlands län. 

Härnösand/Sundsvall i februari 2013 

Eva Johansson, familjeläkare 

ordförande i Läkemedelskommittén 

eva.kristina.johansson@lvn.se 

Ulf Lindahl, leg. apotekare 

huvudredaktör 

ulf.lindahl@lvn.se 

Karin Öhlén, leg. apotekare 

redaktör för rekommendationer till barnmorskor/sjuksköterskor 

karin.ohlen@lvn.se 

Läkemedelskommittén i Västernorrlands län 

Landstingets kansli, 871 85 Härnösand 

tfn 0611-800 00, fax 0611-800 23 

e-post: lakemedelskommitten@lvn.se 

hemsida: www.lvn.se/lk 

Producerad av Kommunikationsenheten Landstinget Västernorrland. P.S • Tryck: 

Danagård Litho

Innehåll 

Sid 

Inledning ........................................................................................... 2 

Allergi och Anafylaxi .......................................................................... 5 

Andningsorganen .............................................................................. 8 

Barn och läkemedel ......................................................................... 23 

Blod ................................................................................................ 24 

Demenssjukdomar ......................................................................... 25 

Diabetes ......................................................................................... 27 

Gynekologi ...................................................................................... 31 

Hjärta-Kärl ...................................................................................... 36 

Hormoner ....................................................................................... 46 

Hud ................................................................................................. 47 

Infektioner ...................................................................................... 55 

Mage Tarm ..................................................................................... 61 

Mun och tandvård .......................................................................... 74 

Neurologi ........................................................................................ 75 

Osteoporos ..................................................................................... 80 

Psykiatri ........................................................................................... 82 

Smärta ............................................................................................ 91 

Urologi ............................................................................................. 98 

Vaccination .................................................................................... 101 

Äldre och läkemedel..................................................................... 104 

Ögon ............................................................................................. 105 

Öron Näsa Hals ............................................................................. 107 

Akutläkemedelsförråd inom kommunal 

hälso- och sjukvård........................................................................ 109 

Läkemedelsförråd vid Primärvårdsjourer ...................................... 110 

Läkemedelsförråd i Primärvården ................................................ 111 

Akutaskar APL ......................................................................... ...... 112 

Vätske- och nutritionsbehandling ........................................... ..... 114 

Äldrekort ....................................................................................... 118 

Barnmorskors och sjuksköterskors förskrivningsrätt......... ..... ...... 122 

Expertgrupper ............................................................................ .. 141 

Register ......................................................................................... 143 

Apoteken i Västernorrland ........................................................... 150 

1

Inledning 

2013 års rekommendationer 

Terapirekommendationerna har som syfte att lyfta fram förstahandspreparaten, 

framför allt ur ett primärvårdsperspektiv. Terapirekommendationerna 

ger en kortfattad information och bakgrund till de enskilda 

läkemedelsrekommendationerna. 

All medicinsk kunskap är färskvara. Läkemedelskommittén tar tacksamt 

emot synpunkter och kommentarer. E-post: lakemedelskommitten@lvn.se 

I år ingår barnmorskors och sjuksköterskors förskrivningsrätt med egna 

kapitel i denna lista. 

Preparat i de blå rutorna är att betrakta som förstahandsval. 

Läs mer på Internet 

Läkemedelskommitténs webbplats: www.lvn.se/lk 

Här finns Mitt Läkemedel som webversion, andra rekommendationer, 

information om utbildningar med mera. 

Startförpackning 

Liten förpackning först. Startförpackning bör om möjligt användas vid insättandet 

av ett nytt läkemedel för långtidsbehandling. Vid förskrivningstillfället 

kan receptutfärdaren sätta sitt signum i ruta på receptet, vilket 

meddelar apoteket att startförpackning skall expedieras. 

I praktiken innebär det att apoteket expedierar minsta förpackning som 

godkänts för läkemedlet. Sådan förpackning får dock avse högst en 

månads förbrukning (LVFS 2002:6). På detta sätt kan onödiga läkemedelskostnader 

och negativ miljöpåverkan på grund av kassation hållas nere. 

Generiskt utbyte på apotek 

Receptförskrivna läkemedel, som av Läkemedelsverket godkänts som utbytbara 

och som ingår i läkemedelsförmånen byts mot de av TLV utsedda 

periodens vara. Utbyte sker oavsett vad som angivits på receptet om inte 

förskrivare eller patient motsätter sig utbyte. 

Utbytbara preparat är markerade med *. 

Läkemedel där särskild försiktighet krävs vid behandling 

av äldre har åsatts en särskild varningstriangel 75+ 

2 

75+

3 

Inledning 

Centrala favoriter 

I Läkemedelsmodulen i SYSteam Cross finns c:a 400 gemensamma 

receptförslag/favoriter/mallar. Dessa uppdateras kontinuerligt mot nya 

behandlingsrekommendationer och sortimentsförändringar. De centrala 

favoriterna kan nås av alla förskrivare i landstinget genom att i läkemedelsrutan 

trycka § + tab, alternativt t.ex. §k + tab om endast favoriterna 

med bokstaven k i början är av intresse i det enskilda fallet. 

ELINOR – Enheten för Läkemedelsinformation i Norr 

Enheten är placerad vid avdelningen för klinisk farmakologi vid Norrlands 

Universitetssjukhus i Umeå. Liknande enheter för läkemedelsinformation 

finns vid övriga universitetssjukhus i landet. 

Enheten besvarar läkemedelsfrågor från sjukvård och apotek 

måndag–fredag 8.30–16.30. Tfn 090-785 39 10. 

E-post: elinor@pharm.umu.se 

www.vll.se/fragaelinor 

Rapportering av läkemedelsbiverkningar 

All hälso- och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt samt sjuksköterskor 

utan förskrivningsrätt är skyldiga att rapportera misstänkta läkemedelsbiverkningar. 

Patienter kan också rapportera läkemedelsbiverkningar. Det 

går att rapportera direkt via elektronisk blankett på 

www.lakemedelsverket.se 

Läkemedelsverket Telefon: 018 – 17 46 00 

Box 26 Telefax: 018 – 54 85 66 

751 03 Uppsala E-post: registrator@mpa.se 

Medicininstruktioner.se 

Innehåller korta filmer och bildspel för patienter och sjukvårdspersonal om 

t.ex. hur läkemedel inhaleras, injiceras, var plåster ska fästas eller hur ett 

hjälpmedel ska användas, www.medicininstruktioner.se

Inledning 

Projekt för förbättrad läkemedelsanvändning 

Läkemedelskommittén bedriver tre olika projekt med gemensamt syfte 

att förbättra läkemedelsanvändningen 

Korrekt läkemedelslista 

Läkemedelslistan i SYSteam Cross är gemensam för alla användare oavsett 

basenhet. Förskrivning av läkemedel och förändringar i ordinationer ska 

ske i datajournalen. Avstämningar av läkemedelslistan bör ske vid alla 

besök hos vårdgivare. Dessutom ska patienten alltid få en uppdaterad lista 

i handen eller med post vid läkemedelsförändringar. Detta minskar risken 

för fel avsevärt. 

Årliga läkemedelsgenomgångar 

Läkemedelsgenomgång är en metod för analys, uppföljning och omprövning 

av en individs läkemedelsanvändning. Läkemedelsgenomgång 

genomförs enligt ett strukturerat arbetssätt i enlighet med lokala riktlinjer. 

Läkemedelsgenomgång ska göras på alla personer + 65 år som har hälso- 

och sjukvårdsinsats, i eget och särskilt boende. Under 2013 anpassas 

rutinerna för läkemedelsgenomgångar efter Socialstyrelsens ändrade 

föreskrifter. 

Läkemedelsberättelse 

Läkemedelsberättelse är en skriftlig redogörelse för de läkemedelsförändringar 

som gjorts under vårdtiden och varför, den ska ges till patient och 

till nästa vårdgivare. Patienten ska även få muntlig information. Det finns 

studier som visar på att läkemedelsberättelsen gör det möjligt att halvera 

antalet fel i läkemedelslistan och halvera antalet sjukvårdskontakter baserade 

på felen. Läkemedelsberättelse införs i Landstinget Västernorrland 

enligt Socialstyrelsens ändrade föreskrifter. 

4

5 

Allergi och Anafylaxi 

Allergi 

Behandling av allergi 

Allergiska besvär uppkommer i första hand i ögon, näsa och lungor, men kan även 

drabba hud och mag/tarm-kanal. Såvida inte enbart ett organ är drabbat, tex näsan, 

så sker grundbehandlingen med systemisk antihistamin. Ofta räcker inte denna behandling 

enbart och en komplettering kan därför behövas med behandling av varje 

organ ytterliggare. Observera att patienter med allergisk rhinokonjunktivit i upp till 

90% även har en, ofta lindrig, allergisk astma. För rekommendationer till ögon och 

näsbesvär se nedan, för astma se under Astma. 

Allergi, peroral behandling 

cetirizin Cetirizin (tabl) * 

loratadin Loratadin (tabl) * 

Antihistamin, peroral behandling till små barn 

desloratadin Aerius (oral lösn) 

Allergisk rinit 

levokabastin Livostin (nässpray) 

budesonid Desonix 

mometason Nasonex 

Allergiska ögonbesvär 

Vid allergiska ögonbesvär är klåda dominerande symtom, men också rodnad, sveda 

och tårflöde kan förekomma. Bindehinnan kan bli kraftigt svullen, chemos, men 

ögat är oftast blekt. Symtom förekommer ofta på våren vid lövsprickning, till följd av 

djurallergi eller läkemedelsallergi. 

Allergiska ögonbesvär 

natriumkromoglikat Lecrolyn (ögondr) * 

levokabastin Livostin (ögondr) 

olopatadin Opatanol (ögondr) 

Allergenspecifik immunterapi (ASIT) 

Personer med svårartad allergi är relativt få och bör remitteras till klinik med för 

ASIT-utbildad läkare och sköterskor för kompletterande utredning och ställningstagande 

till sådan behandling. Remiss kan övervägas vid följande tillfällen. 

* Utbytbart på apotek


Rhinokonjunktivit/astma av pollen, katt eller kvalster 

Indikationen är symtomgivande rhinokonjunktivit, med eller utan lindrig/medelsvår 

astma, där adekvat medicinsk behandling under minst en säsong ej givit tillfredsstäl- 

lande resultat och positiv test (ImmunoCAP). 

Bi- eller getingallergi 

Indikationen är av bi, geting eller oklar insekt orsakad svår (andningsbesvär, hypotension, 

kollaps, synnedsättning) systemisk reaktion, eller moderat (mild astma, lindrig 

hypotension, buksmärta, kräkning, diarré) systemisk reaktion om risken för nya stick 

är stor och det är långt till sjukvård, och positiv test (ImmunoCAP). 

Medel vid anafylaktisk överkänslighetsreaktion 

Vuxna 

adrenalin Jext 

Epipen 

Barn 

adrenalin Jext/Jext Jr 

Epipen/Epipen Jr 

Skriv alltid ut minst två adrenalinpennor! Att bära med sig! 

Förskrivning av adrenalinpenna 

Barn och ungdomar skall remitteras till Barnklinik för bedömning av 

behovet av adrenalinpenna och information. Förskrivningen ska alltid 

kombineras med en noggrann utbildning med praktisk träning. En skriftlig 

behandlingsplan bör skrivas och likaså en plan för hur dagis/skola bör 

informeras. Förskrivning bör aldrig göras ”för säkerhets skull”. 

Indikation för förskrivning av adrenalipenna som anafylaxiberedskap: 

• alla med anamnes på anafylaktisk reaktion med andningspåverkan (astma 

eller stridor) och/eller cirkulatorisk påverkan (blodtrycksfall, svimning) 

• alla med allergi mot t.ex. jordnötter eller nötter som reagerat med allergiska 

symtom vid kontakt med luftburet jordnöt- och nötallergen, och vid svår 

latexallergi. 

6

7 


Adrenalin är det viktigaste läkemedlet och ska ges tidigt och intramuskulärt 

i låret. Dokumentera reaktionen. Vid anafylaxi ska patienten akut till 

sjukhus. Ring 112. Res aldrig med egen bil. 

Indikationer Läkemedel Adm.sätt Dos vuxna Dos barn Effekt 

Kraftig urtikaria 

Andnöd 

Hypotension 

Allmänpåverkan 

Kraftiga 

buksmärtor 

och kräkningar 

Inj Adrenalin 

1 mg/ml 

Epipen/ 

Jext 

Astma Egen bronkvidgande 

medicin 

Alla Antihistamin 

i dubbel 

dos som 

munlöslig 

tablett 

Alla Tabl 

Betapred 

0,5 mg 

Intramuskulärt 

i lårets 

utsida 

Inj Adrenalin 

0,3-0,5 ml 

Epipen/ 

Jext 300 

mikrog 

Inj Adrenalin 

0,1 mg / 10 kg 

MAX 0,5 ml 

Vid vikt < 30 kg 

Epipen Jr / Jext 

150 mikrog 

Vikt > 30 kg 

Epipen 0,3 mg 

/Jext 300 mikrog 

Inj Adrenalin 

Effekt Inom 

5 min 

Upprepa vb 

var 10:e 

min 

Inhalation 4-6 doser 2-6 doser Inom 5 min 

pulver/spray 

Upprepa vb 

var 10:e 

min 

per oralt Tabl 

Loratadin 

Sandoz 

munlöslig 

tablett 

2 x 10 mg 

per oralt Tabl 

Betapred 

10 tabl 

Källa: SFFA (Svensk förening för allergologi) 

Tabl Aerius 

munlöslig 

2,5/5 mg 

< 6 år 2,5 mg 

6-12 år 5 mg 

Tabl Betapred 

< 6 år 6 tabl 

> 6 år 10 tabl 

Inom 

30-60 min 

Först efter 

2-3 tim

Andningsorganen 

Astma 

Levnadsvanor, rådgivning/behandling vid astma 

Fysisk aktivitet 

Lågintensiv fysisk aktivitet t ex promenader, 5 gånger per vecka i minst 30 

min. Styrketräning på låg- till medelintensiv nivå minst 2 gånger per vecka. 

Högintensiv fysisk aktivitet 3 gånger per vecka i minst 20 min. Personer 

med kronisk bronkobstruktion, som trots optimal medicinering har stora 

begränsningar, behöver få hjälp av sjukgymnast med att träna på rätt nivå. 

Rekommenderad dosering är baserad på forskning och ska ses som en 

måldos. Individanpassning krävs. Se vidare FYSS. 

Tobak 

Tobaksstopp skall rekommenderas. Föräldrar till barn med astma bör erbjudas 

hjälp till rökavvänjning. 

Äldre, beakta vid astma 

För de som inte kan hantera pulverinhalatorer eller vid koordinationssvårigheter 

kan inhalationsspray med andningsbehållare (spacer) användas. 

Andningsbehållare är ett alternativ att utvärdera innan ev. övergång till 

nebulisator, Pari-Boy SX (vnr 204944). 

Både Vortex (vnr 203416 fr 4 år) och Optichamber Diamond (vnr 733084) 

andningsbehållare rekommenderas och kan monteras till samtliga inhalationssprayer. 

Normalt behövs ingen mask till vuxen men om sådan önskas 

passar Optichambers Life touch ansiktsmask large, (> 5 år blå, vnr 733083) 

till både Vortex och Optichamber Diamonds andningsbehållare. 

Medicininstruktioner.se 

Innehåller korta filmer med instruktioner för hur andningsläkemedel ska 

användas, www.medicinstuktioner.se 

Andningsbehållare 

Vortex Optichamber Diamond 

8

Akut astmaförsämring hos barn och vuxna 

9 


Vid akut astmaförsämring hos barn under 2 år 

Beta-2-stimulerare vid behov i inhalation via spacer: 

4 puffar (med 5 andetag/puff), men aldrig mer än 1 puff åt gången i spacern. 

Upprepas vid behov 2-3 ggr under första timmen, sedan glesare om god effekt 

annars till akutmottagning 

Vid akut astmaförsämring hos barn över 2 år 

Beta-2 stimulerare vid behov i inhalation via spacer: 


Upprepas vid behov 2-3 ggr under första timmen, sedan glesare om god effekt annars 

till akutmottagning. 

Vid akut astmaförsämring hos vuxna 

Beta-2-stimulerare vid behov i inhalation via spacer: 


Upprepas vid behov 2-3 gånger under första timmen, sedan glesare om god effekt 

annars till akutmottagning. 

Akuta astmabesvär hos barn med astmadiagnos 

Barn som behandlas med inhalationssteroider som underhållsterapi mot äkta astma 

ska vid svårare försämring alltid ha behandling med perorala kortikosteroider. Betametason 

(Betapred) tablett 0,5 mg, 3 - 4 mg ges upplösta i lite vatten lämpligen som 

engångsdos. Risk för systemeffekter med upprepade kortkurer av perorala steroider 

måste beaktas. Hos barn under 2 år med infektionsutlöst astma finns däremot ingen 

säker påvisad effekt av perorala kortikosteroider. 

betametason Betapred (tabl) 0,5 mg, 

3–4 mg upplösta i lite vatten ges lämpligen 

som engångsdos.



Underhållsbehandling av astma hos vuxna 

Vid behovsbehandling 

med snabbverkandebronkdilaterare 

Primärvård Special Specialist 

mottagning klinik 

Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 

Astmautbildning, kontroll av omgivning/exponering, 

följsamhet till ordination 

Vid behovsbehandling med snabbverkande bronkdilaterare 

Lågdos inhalationssteroid 

Låg – medelhög dos 

inhalationssteroid + 

långverkande beta- 

2-stimulerare 

Andrahandsalternativ:inhalationssteroid 

+ LTRA 

(montelukast) 

10 

Medelhög – hög 

dos inhalationssteroid 

+ långverkandebeta-2stimulerare 

Ev. ytterligare 

tillägg med LTRA 

och/eller teofyllin 

Orala steroider 

och/eller omalizumab 

LTRA= leokotrienreceptorantagonist 

Steg 4 kan ske på specialmottagning, antingen i primärvård eller på specialistklinik. 

Steg 5 alltid vid lungmedicinsk specialistklinik. alt. Barn- och Ungdomsklinik 

Källa: Farmakologisk behandling vid astma, Läkemedelsverket 2007. 

Dygnsdoser i mikrogram för rekommenderade inhalationssteroider, 

vuxna och barn. Dosförhållande budesonid och flutikason 2:1 dvs. 

använd flutikason i ca ½ dos jämfört med budesonid. 

Vuxna mikrogram Barn (mikrogram) 

Låg dos Medelhög Hög dos Låg dos Medelhög Hög dos 

Beklometason 200-500 >500-1000 >1000-2000 100-200 >200-400 >400 

Budesonid 200-400 >400-800 >800-1600 100-200 >200-400 >400 

Flutikason 100-250 >250-500 >500-1000 100-125 >125-250 >250 

Källa: Läkemedelsverket 2007

Astma, underhållsbehandling av barn 0-5 år 

Grundbehandling är inhalationsspray med spacer 

Steg 4. 

Barn- och Ungdomsklinik 

Steg 3. Bristande astmakontroll 

trots steg 2 


Steg 2. Symtom mellan infektionsutlösta 

episoder, infektionsutlösta besvär 

> 1 gång/mån och/eller svåra anfall 

(atopi ökar indikationen för behandling) 


Steg 1b. Återkommande 

infektionsutlöst astma 

(atopi ökar indikationen för behandling) 

Steg 1a. Kortvariga, 

lindriga symtom enbart vid 

luftvägsinfektioner 

Astma, underhållsbehandling av barn från 6 -18 år 

Steg 5. 


Steg 4. Kombinationsbehandling 


Steg 3. Bristande astmakontroll 

trots steg 2 


Steg 2. Kontinuerliga eller 

återkommande symtom, behov av 

beta-2-stimulerare >2 ggr/vecka 

Steg 1. Tillfälliga lindriga 

besvär t.ex. vid ansträngning 

11 


Inhalationssteroid > 400 µg/dag + montelukast 

och långverkande beta-2-stimulerare (om ≥ 4 år) 

+ inhalerad beta-2-stimulerare vid symtom 

Inhalationssteroid ≤ 400 µg/dag + montelukast 

eller långverkande beta-2-stimulerare (om ≥ 4 år) 


Kontinuerlig behandling med 

inhalationssteroid ≤ 400 µg/dag 

eller, vid lindrig astma,montelukast 4 mg/dag 


Periodisk behandling med flutikason 125 µg x 4–2 

i ca 10 dagar eller montelukast 4 mg/dag i ca 10 dagar 


Inhalation av kortverkande beta-2-stimulerare vid symtom 

Källa: Modifierad från Barnläkarföreningens sektion för barn- och ungdomsallergologi 

Orala steroider och / eller omalizumab 

Inhalationssteroid > 400 µg/dag 

+ långverkande beta-2-stimulerare 

+ montelukast 


Inhalationssteroid ≤ 400 µg/dag 

+ långverkande beta-2-stimulerare 

och/eller montelukast 


Inhalationssteroid ≤ 400 µg/dag fördelat på 1-2 doser 

Montelukast är alternativ till inhalationssteroid i lågdos 

+ inhalerad beta-2-stimulerare vid symptom 

Kortverkande beta-2-stimulerare vid symptom, 

helst i inhalation 

Källa: Modifierad från Barnläkarföreningens sektion för barn- och ungdomsallergologi


Astma – behandling av vuxna och barn från 6 år, 

enligt stegen i astmatrappan 

Steg 1 

Tillfälliga lindriga symtom, t.ex vid ansträngning 

Kortverkande beta-2stimulerare, snabbverkande 

salbutamol Airomir (inh. spray) 

Buventol Easyhaler (inh. pulver) 

terbutalin Bricanyl Turbuhaler (inh. pulver) 

salbutamol, med spacer Airomir (inh. spray) 

Om besvärande biverkningar av beta2-stimulerare föreligger rekommenderas 

Atrovent inhalationsspray. 

ipratropiumbromid Atrovent (inh. spray) 

Andrahandsval 

salbutamol Ventilastin Novolizer (inh. pulver) 

Ny komplett inhalator behövs varje 12 mån 

Två receptfavoriter finns (komplett inhalator resp. refill 

cylinderampull) 

Från steg 2 

Kontinuerliga eller återkommande symtom, behov av 

beta-2-stimulerare >2ggr/vecka. Tillägg till steg 1. 

Inhalationssteroid 

budesonid Giona Easyhaler (inh. pulver) 

Pulmicort Turbuhaler (inh. pulver) 

flutikason Flutide Diskus (inh. pulver) 

Andrahandsval 

budesonid Novopulmon Novolizer (inh. pulver) 


Två receptfavoriter finns (komplett inhalator resp. refill 

cylinderampull) 

Airomir Easyhaler Buventol 

Easyhaler Giona 

12 

Ventilastin Novolizer 

(andrahandsval) 

Novopulmon Novolizer 

(andrahandsval)

Astma – behandling av vuxna och barn från 6 år, 

enligt stegen i astmatrappan forts. 

Från steg 3 

Bristande astmakontroll trots steg 2, Tillägg till steg 1 och 2 

Långverkande beta-2-stimulerare, dock ej som monoterapi 

formoterol Oxis Turbuhaler (inh. pulver) 

salmeterol Serevent Diskus (inh. pulver) 

salmeterol, med spacer Serevent Evohaler (inh. spray) 

Kombinationsbehandling 

Inhalationssteroid + långverkande beta-2-stimulerare 

budesonid + formoterol Symbicort Turbuhaler (inh. pulver) 

(80/4,5, 160/4,5, 320/9μg/dos) 

flutikason + salmeterol Seretide Diskus (inh. pulver) 

(100/50, 250/50, 500/50 μg/dos) 

beklometason + formoterol, 

med spacer Innovair (inh spray) 

Perorala steroider, korttidsbehandling 

prednisolon Prednisolon* 

betametason Betapred 

Astma, andrahandsval Leukotrienreceptorantagonist 

montelukast Singulair * 

Läkemedel för nebulisator: 

salbutamol Ventoline (inh vätska) * 

ipratropiumbromid Atrovent (inh vätska) * 

ipratropiumbromid 

+ salbutamol Combivent (inh vätska) * 

* Utbytbart på apotek 

13 

Andningsorganen


Astma, behandling av barn 0- 5 år, enligt stegen i astmatrappan 

Grundbehandling är inhalationsspray med spacer 

Steg 1a 

Kortvariga lindriga symtom, enbart vid luftvägsinfektioner 

Kortverkande beta-2-stimulerare, snabbverkande 

salbutamol, med spacer Airomir (inh spray) 

salbutamol, utan 

Spacer, tidigast from 4 år Buventol Easyhaler (inh. pulver) 

Steg 1b 

Återkommande infektionsutlöst astma, som steg 1a 

samt möjligt tillägg (atopi ökar indikation för behandling) 

flutikason, med spacer Flutide Evohaler (inh.spray) 125 μg/dos 

(periodisk behandling, 1 dos x 4 i 3 dagar, 

sedan 1 dos x 2 dagar i 7 dagar, receptfavorit finns) 

montelukast Singulair * (periodisk behandling i ca 10 dagar) 

Från steg 2 

Symtom mellan infektionsutlösta episoder, 

infektionsutlösta besvär > 1g/mån och/eller svåra anfall 

(atopi ökar indikation för behandling) 

flutikason, med spacer Flutide Evohaler (inh.spray) 50 μg/dos 

(kontinuerlig behandling 1-2 doser x 2, 

receptfavorit finns) 

montelukast Singulair * (endast vid lindrig astma steg 2) 

Från steg 3 

Bristande astmakontroll trots steg 2 

Tillägg av: monelukast eller från 4 år långverkande beta-2-stimulerare, dock 

ej som monoterapi 

montelukast Singulair * 

salmeterol, med spacer Serevent Evohaler (inh. spray) 

salmeterol Serevent Diskus (inh. pulver) 

Kombinationsbehandling 

Inhalationssteroid + långverkande beta-2-stimulerare, från 4 år 

flutikason + salmeterol, Seretide Evohaler Mite (inh. spray) 

med spacer (50/25 μg/dos) 


14

15 


Beta 2-agonist och steroid i inhalation via andningsbehållare 

(spacer) 

Andningsbehållare (spacer) förskrivs kostnadsfritt på hjälpmedelskort. 

Spacer kan med fördel även förskrivas till äldre med bristande inhalationsteknik 

och/eller koordinationssvårigheter innan ev. behandling med 

nebulisator initieras. Vortex och Optichamber Diamond är de spacers som 

rekommenderas. När barnet kan sluta tätt kring munstycket, från ca 4 års 

ålder, behövs ingen mask längre. Behövs en vuxenmask till Vortex som 

levereras utan mask (vnr 203416 fr 4 år) kan Optichambers Life touch 

andningsmask large över 5 år, vnr 733083 väljas. 

Ge handhavandeinstruktion och kontrollera inhalationstekniken. 

Rekommenderad andningsbehållare (spacer) 

Varunr apotek 

Optichamber Diamond andningsbehållare vnr 733084 

Life touch ansiktsmask small 0-18 mån, orange vnr 733081 

Life touch ansiktsmask medium 1-5 år, gul vnr 733082 

Life touch ansiktsmask large, över 5 år, blå vnr 733083 

Vortex med barnmask, 0-2 år vnr 732200 

Vortex med barnmask, 2-4 år vnr 732201 

Vortex utan mask, från ca 4 år, vnr 203416 

Reservdelar till Vortex: 

Vortex, endast barnmasken, 0-2 år vnr 732202 

Vortex, endast barnmasken, 2-4 år vnr 732203 

Vortex, endast munstycket vnr 210603 

Mask för vuxna, passar både Optichamber och Vortex: 

Optichambers Life touch ansiktsmask large, 

över 5 år, blå vnr 733083 

Rekommenderad nebulisator 

Rekommenderad nebulisator som förskrivs kostnadsfritt på 

hjälpmedelskort är: 

Pari-Boy SX (vnr 204944). 

Innan övergång till nebulisator bör inhalationsspray och andningsbehållare 

ha prövats (se ovan).


Rekommenderad PEF-mätare 

PEF-mätning (Peak Expiratory Flow) är ett enkelt sätt att mäta lungfunktionen 

(utandningsluftens hastighet) vid astma. Syftet med PEF-kurvan 

kan antingen vara att ställa diagnosen astma eller för att följa en astmatiker 

avseende symtom, försämringar och effekten av behandling. 

Rekommenderad PEF-mätare som förskrivs på hjälpmedelskort är: 

PEF right mini-wright standard, vuxen (vnr 277723 ) 

PEF right mini-wright low-right, barn (vnr 277731) 

För att ställa diagnosen: 

1. Vid reversibilitetstest. PEF ökning > 20 % talar för astma. 

2. PEF-dagbok: Dygnsvariabilitet > 20 % talar för astma. 

Vid konstaterad astma: 

1. PEF-dagbok: Dygnsvariabilitet > 20 % talar för dåligt reglerad astma 

2. ”Krisplan” vid astmaförsämring, exempel: notera bästa PEF-värdet. 

Om PEF sjunker 25 % - dubbla inhalationssteroiden tills normalt PEF igen. 

Om PEF sjunker 30 %, påbörja Prednisolonkur 30 mg dagligen. 

Läs mer 

Optichamber Diamond: http://nigaard.com/sv/Produkter/OptiChamber- 

Diamond.aspx 

Vortex: http://www.activecare.se/files/bruksanv/pari/vortex_kortanvisning.pdf 

alternativt medicininstruktioner.se 

Miljöråd 

Pulverinhalatorer innehåller läkemedelsrester. Uppmana patienterna att 

lämna använda inhalatorer som läkemedelsavfall till apoteken. 

Läs mer 

Behandlingsrekommendation Astma på www.lakemedelsverket.se 

16

17 


KOL – Kronisk obstruktiv lungsjukdom 

Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL ökar kraftigt, spirometri bör därför 

utföras frikostigt på rökare och tidigare rökare över 45 år. Vid en spirometriscreening 

behöver inte reversibilitetstest genomföras. Ett sådant kan 

göras senare för att sätta definitiv diagnos. 

KOL bekräftas genom: 

- att med spirometri påvisa icke-reversibel luftvägsobstruktion 

FEV1/ VC < 0,7. Från 65 års ålder gäller istället gränsen < 0,65 och 

- symtom och spirometri som inte normalieras efter bronkdilaterande 

behandling eller efter ev. steroidbehandling (reversibilitetstest < 12 % alt. 

200 ml) 

Levnadsvanor, rådgivning/behandling vid KOL 

Tobak: Rökstopp är livsviktigt! Fortfarande enda åtgärden som, förutom 

syrgasbehandling, påverkar överlevnaden. 

Fysisk aktivitet: Lågintensiv konditionsträning 2-5 gånger i veckan minst 

30 min samt högintensiv konditionsträning 2-3 gånger per vecka i minst 

30 min. Medel- till högintensiv styrketräning 2 gånger per vecka. Rekommenderad 

dosering är baserad på forskning och ska ses som en måldos. 

Individanpassning krävs. Se vidare FYSS. 

Kostråd: Regelbunden måltidsordning (frukost, lunch, middag samt 2-3 

mellanmål). Ät små portioner men ofta, gärna enligt tallriksmodellen. Vid 

ökat energibehov, berika maten med raps- eller olivolja samt flytande 

margarin. Vid behov av näringsdryck – remittera till dietist. 

Vaccination: Pneumokockvaccination och årlig influensavaccination 

rekommenderas till alla. 

Äldre, beakta vid KOL 

För de som inte kan hantera pulverinhalatorer eller vid koordinationssvårigheter 

kan inhalationsspray med andningsbehållare (spacer) användas. 

Andningsbehållare är ett alternativ att utvärdera innan ev. övergång 

till nebulisator, Pari-Boy SX (vnr 204944). 

Både Vortex (vnr 203416 fr 4 år) och Optichamber Diamond (vnr 733084) 

andningsbehållare rekommenderas och kan monteras till samtliga inhalationssprayer. 

Normalt behövs ingen mask till vuxen men om sådan önskas 

passar Optichambers Life touch ansiktsmask large, över 5 år blå, vnr 

733083 till både Optichamber och Vortex andningsbehållare.


Läkemedelsbehandling vid KOL 

Målet med läkemedelsbehandling är i första hand symtomlindring och 

förbättrad livskvalitet, mätt som t.ex. dyspnékänsla, ork, exacerbationer 

(exacerbationsfrekvens korrelerar till nedsatt lungfunktion och ökad 

dödlighet), sömnkvalitet. Läkemedel vid KOL kompletteras med antibiotika 

vid tecken på bakteriell infektion (feber/ missfärgade sputa/CRP-stegring). 

I första hand föreslås doxycyklin eller amoxicillin, då det ofta rör sig om 

Haemophilus influensae. KOL betraktas numera som en systemisk sjukdom, 

som innebär en ökad risk för bl.a hjärt-kärlsjukdom, tromboembolisk 

sjukdom och osteoporos. Dessa sjukdomar bör därför också bedömas och 

eventuellt behandlas. 

Läkemedelsbehandling vid KOL 

Stadium 1–2 Stadium 1–2 Stadium 3 Stadium 4 

utan symtom med symtom FEV1 < 50 % FEV1


KOL – Kroniskt obstruktiv lungsjukdom 

Utvärdering av behandlingseffekt 

I underlaget för bedömning av behandlingseffekt ingår lungfunktion, 

symtom och effekt på fysisk prestationsförmåga, se tabell. Spirometri har 

begränsat värde vid bedömning av behandlingseffekt men påtaglig 

förbättring av spirometrivärden talar för effekt av behandling. Eventuella 

samtidiga förändringar av rökvanorna måste även vägas in. 

Vid utebliven behandlingseffekt ska utsättning av läkemedel övervägas vid 

varje återbesök. 

Symtom Utvärdera symtom såsom dyspné, hosta, slemproduktion 

och pip i bröstet med hjälp av frågeformulär nedan, finns 

för utskrift på www.lvn.se/lk/Rekommendationer och 

läkemedelsval/astma-kol 

Biverkningar Utvärdera biverkning av läkemedel, inhalationsteknik 

Inhalationsteknik samt behandlingsföljsamhet med intervju. 

Frågeformulär 

Utvärdering av läkemedelseffekter vid KOL 

Du har under ............................. veckor prövat läkemedlet/-n .................................... 

Hur har det påverkat dina besvär? 

Besvara frågorna genom att ringa in det svarsalternativ som du tycker stämmer bäst. 

1. Hur klarar du ansträngning bättre oförändrat sämre? 

2. Är andfåddheten bättre oförändrad sämre? 

3. Sover du bättre oförändrat sämre? 

4. Känner du dig piggare oförändrad tröttare? 

5. Är det lättare oförändrat svårare att leva med sjukdomen? 

6. Hostar du mer oförändrat mindre? 

7. Har du mindre oförändrat mer slem? 

8. Har du mindre oförändrat mer pip i bröstet? 

9. Skulle du vilja fortsätta med de(n) här medicinen/-erna? Ja Nej 

Frågeformuläret finns också för utskrift på www.lvn.se/lk/rekommendationer och 

läkemedel 


19



Stadium 1-2 med symtom (FEV1≥50 % av förväntat normalvärde) 

Kortverkande bronkdilaterare, vid behov 

salbutamol Airomir (inh spray) 

Airomir Autohaler (inhspray), andningsstyrd 

Buventol Easyhaler (inh pulver) 

terbutalin Bricanyl Turbuhaler (inh pulver) 

salbutamol, med spacer Airomir (inh spray) 

Andrahandsval 

salbutamol Ventilastin Novolizer (inh. pulver) 


Två receptfavoriter finns (komplett inhalator 

resp. refill cylinderampull) 

Långverkande antikolinergikum, regelbundet 

tiotropium Spiriva (inh pulver/inh vätska) 

Långverkande bronkdilaterare, regelbundet. Ska ej användas 

tillsammans med kombinationspreparat 

Indakaterol Onbrez Breezhaler (inh pulver) 

formoterol Oxis Turbuhaler (inh pulver) 

salmeterol, Serevent Diskus (inh pulver) 

salmeterol, med spacer Serevent Evohaler (inh spray) 

Stadium 3-4 med symtom (FEV1


21 

Andningsorgan 

Acetylcystein 

Acetylcystein kan provas vid kronisk bronkit. Ska kombineras med bronkdilaterande 

läkemedel. 

Daxas 

Inhalationssteroid skall avslutas innan ev. behandling med Daxas startar. 

Daxas är ett tillägg till bronkdilaterande behandling hos vuxna som är indicerad 

för underhållsbehandling av svår KOL (FEV1

Andningsorgan 

Råd vid tobaksstopp 

• Diskutera fram en möjlig dag för avslut. 

• Motivationen är viktig. Använd motivationsskala 0-10. 

• Beroendeskalan (Fagerströms) är ett bra instrument. (www.somt.se) 

• Snus är inget alternativ vid rökstopp. 

• Nikotin höjer blodsockret. Starkt sötsug är vanligt vid nikotinstopp. 

Viktigt är att äta regelbundet (frukost-lunch-middag) och två 

mellanmål (gärna frukt). 

• Vid behov hänvisa till tobaksavvänjare. 

• Ge förslag till receptfria nikotinersättningsmedel och vid behov 

receptbelagda läkemedel. 

• Överväg remiss till Österåsens Hälsohem 

Du kan själv, men det finns hjälp att få 

www.tobaksfakta.org 

www.slutarokalinjen.org, tfn 020-84 00 00 

www.1177.se, tfn 1177 

22

Barn och läkemedel 

Barn och läkemedel 

Omsättningen av läkemedel hos barn skiljer sig markant från omsättningen 

hos vuxna. Leverns förmåga att bryta ner läkemedel och njurens förmåga att 

utsöndra läkemedel ökar under första levnadsåret. I småbarnsåldern behöver 

man ofta ge en högre dos av läkemedlet per kg kroppsvikt jämfört med till en 

vuxen eftersom leverns och njurens kapacitet i förhållande till kroppsvikten då 

är högre än senare. Man bör också vara observant på att vartefter barnet ökar 

i vikt kan dosen behöva justeras. 

Praktiska råd 

Barndoser bör beräknas per kg kroppsvikt. 

Det kan vara svårt att få små barn att ta sina läkemedel. Följsamheten påverkas 

av barnets ålder och förmåga till medverkan i behandlingen, vårdnadshavarens 

motivation, läkemedlets beredningsform samt läkarens och sjuksköterskans 

engagemang. 

- Försök med tabletter till barn från cirka tre års ålder. Många mixturer, framför 

allt penicilliner, smakar illa. Föräldrar underskattar ofta barnets förmåga att 

svälja tabletter. Det är bra om barnet redan på mottagningen kan prova läkemedel 

i tablettform. 

- Det är lättare att svälja tabletter med någon trögflytande vätska med klumpar 

i, t ex fruktyoghurt. Efteråt ska barnet dricka vätska. 

- Vissa tabletter får inte delas eller krossas. En förteckning över dessa finns på: 

www.apoteketfarmaci.se/broschyrer/sväljes hela 

Undvik rektal administrering om per os fungerar. Detta pga osäkert upptag 

samt obehag för barnet. 

Om barnet har kräkningar efter läkemedel har getts per os och 

- tid mellan dos och kräkning < 20 minuter: ge halva dosen 

- tid mellan dos och kräkning > 20 minuter: ge inget 

Diarré: vid lindrig diarré ingen skillnad i absorption av läkemedel 

Feber och sänkt allmäntillstånd kan behöva behandlas för att säkerställa barnets 

intag av dryck. Gäller även smärtbehandling. 

paracetamol 15mg/kg/dos x 1-4 t ex Alvedon* 

ibuprofen 5-10mg/kg/dos x 1-3 t ex Brufen* 

OBS! Ibuprofen skall ej ges under 6 månaders ålder och inte heller vid 

vattkoppsinfektion pga ökad risk för uppkomst av svåra bakteriella hud- eller 

mjukdelsinfektioner. 

Om ej tillgång till vikt, särskilt i akuta situationer, finns ett enkelt sätt att räkna 

som dock för svenska barn blir lite lågt: 

Vikt = (ålder+4) x 2 , avrundas lämpligen uppåt till närmaste 5 kg. Gäller upp 

till 10 år. 


23

Blod 

Hemostatika 

tranexamsyra Cyklokapron * 

fytomenadion Konakion Novum 

Antikoagulantia 

warfarin Waran 

heparin Heparin 

dalteparin Fragmin 

tinzaparin Innohep 

enoxaparin Klexane 

acetylsalicylsyra Trombyl 

klopidogrel Klopidogrel * 

Medel vid järnbristanemi 

ferrosulfat Duroferon 

Medel vid megaloblastanemi 

cyanokobalamin Behepan * 

hydroxokobalamin Behepan (inj) 

folsyra Folacin 

Medel vid järnbristanemi, injektionsbehandling 

dextriferron Ferinject (1:a hand) 

järnsackaros Venofer (2:a hand) 

Peroral järnbehandling är förstahandsval. Järnupptaget varierar betydligt mellan 

individer, 5-20%, och beror på grad av järnbrist. 10-20% får besvärande biverkningar 

och dessa är dosberoende. Om lägre dos väljs får behandlingen pågå längre. Biverkningarna 

blir lindrigare om tabletterna tas med föda. 

Parenteral behandling ges när peroral inte fungerar, ex. uttalade biverkningar, 

malabsorption, dålig följsamhet, vid stort järnbehov (t ex svår inflammatorisk tarmsjukdom) 

samt sekundär anemi pga funktionell järnbrist. 

Tandextraktion utan att sätta ut Waran 

Vid mindre tand- eller oralkirurgiska ingrepp t.ex. tandextraktion behöver 

inte Waran sättas ut. Kontrollera att INR = 2,0-3,0. 

Läs mer 

Se behandlingslinje Anemi hos vuxna på intranätet. 


24

Demenssjukdomar 

Levnadsvanor, rådgivning/behandling vid demens 


Daglig fysisk aktivitet som anpassas efter varje enskild person beroende 

på mentalt och fysiskt status. Se vidare FYSS. En dag fylld med fysisk 

aktivitet ger god sömn 

Tobak 

Rökstopp ska rekommenderas. 

Lätt till måttligt svår Alzheimers sjukdom 

donepezil donepezil* 

galantamin galantamin* 

rivastigmin rivastigmin* 

(Exelon plåster har fortfarande patent) 

Måttlig till svår Alzheimers sjukdom 

memantin Ebixa 

Alzheimers sjukdom 

För Alzheimers sjukdom, som utgör cirka hälften av demenssjukdomarna, 

finns symtomlindrande men ej botande behandling. Läkemedlen 

donepezil, rivastigmin och galantamin hämmar alla återresorptionen av 

acetylkolin, den signalsubstans som Alzheimersjuka har brist på. Någon 

effektmässig skillnad finns ej belagd, men de skiljer sig åt vad gäller 

biverkningar och behov av att trappa upp behandlingen. Exelon har även 

indikationen ”lätt till måttligt svår demens hos patienter med idiopatisk 

Parkinsons sjukdom”. 

Ett ytterligare läkemedel finns att tillgå, Ebixa (memantin), ett amantadinderivat 

som påverkar signalsubstansen glutamat. Indikationen är 

måttlig till svår Alzheimers sjukdom. Ebixa har relativt få biverkningar, 

men effekten är i studier är måttlig. Ebixa har indikationen avancerad 

Alzheimers sjukdom där effekt är visad på kognition, aktiviteter i dagliga 

livet och beteende. På mild till måttlig Alzheimers sjukdom är effekten 

mycket begränsad. Kombinationsbehandling med kolinesterashämmare 

och Ebixa har inte visats ge bättre effekt på kognition och funktion jämfört 

med monoterapi med ettdera preparatet och bör därför inte ske rutinmässigt. 

Det kan dock provas hos patienter med svår Alzheimers sjukdom 

och svårbehandlad BPSD-problematik (fr a aggressivitet el agitation). Vid 

utebliven effekt av kombinationsbehandlingen efter tre månader bör tilllägget 

sättas ut. 


25

Demenssjukdomar 

Det är viktigt för samtliga läkemedel att trappa upp behandlingen till måldos 

och att utvärdera effekten. Om bristande effekt görs utsättning. Läkemedlet 

kan återinsättas inom 2–3 veckor vid signifikant klinisk försämring. 

Utvärderingsmallar finns i behandlingslinjen om demens. 

BPSD (Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) 

BPSD, t.ex. oro, aggressivitet, hallucinos, är vanligt förekommande men 

ofta övergående. Innan farmakologisk behandling sätts in, fundera på om 

symtomen utlöses av t.ex. annan somatisk sjukdom, omvårdnadsproblem 

eller smärta. Förstahandsbehandling är omvårdnadsåtgärder och 

tillräcklig smärtbehandling. Fråga om enheten använder sig av registrering 

av strukturerade omvårdnadsåtgärder i BPSD-registret (används inom 

särskilt boende i LVN). Läkemedelsbehandling är andrahandsval där man 

i första hand bör välja acetylkolinesterashämmare som kan lindra vid 

BPSD, liksom SSRI (citalopram, escitalopram, sertralin). Neuroleptika ska 

enbart användas vid psykotiska tillstånd och svår aggressivitet. Risperdal 

startdos 0,25 mg x 1, vid behov försiktig upptrappning till max 1-1,5 

mg/dygn. Alternativ är Haldol i lågdos, t.ex. 0,25-0,5 mg x 1, max 2 mg/ 

dygn. Neuroleptika ger antikolinerga effekter och doserna bör hållas 

låga och behandlingstiderna korta. Apati, inaktivitet, rastlöshet, rop och 

vandringsbeteenden svarar ofta dåligt på läkemedel. 

Läs mer 

Landstingets behandlingslinje om demens samt länk till vårdprogram på 

intranätet. 

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (SoS 2010) 

på www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer/demens 

26

27 

Diabetes 

Levnadsvanor, rådgivning/behandling vid diabetes typ 1 och typ 2 


Låg- till medelintensiv vardagsmotion dagligen i minst 30 minuter tex 

promenad. Medelintensiv konditionsträning 3-5 gånger per vecka i 20-60 

min. Styrketräning 2-3 gånger per vecka. Vid komplikationer till sjukdomen 

kan belastningen behöva minskas. Rekommenderad dosering är 

baserad på forskning och ska ses som en måldos. Individanpassning krävs. 

Se vidare FYSS; typ 1 alt. typ 2. 

Kostråd 

Regelbunden måltidsordning. Ät enligt tallriksmodellen. Grunden för all 

viktreduktion är byte till en kost som innehåller mindre energi i kombination 

med ökad fysisk aktivitet. 

Tobak, alkohol 

Tobaksstopp skall rekommenderas. Hög alkoholkonsumtion är en riskfaktor 

vid diabetes. Samtala/ge råd om alkoholvanor. 

Äldre, beakta vid diabetes 

Behov av insulin och tablettbehandling kan minska med ökad ålder. 

Barn- och ungdomsdiabetes 

Nyupptäckt diabetes hos barn och ungdom är ett akut tillstånd som kräver 

omedelbar remiss och transport till närmaste barn- och ungdomsklinik för 

sjukhusvård och behandling. 

Om misstänkt ketoacidos (vid kräkningar, magont, stigande blodsockervärden) 

vid både nyupptäckt eller känd diabetes, ta kontakt med jourhavande 

barnläkare för råd om akut omhändertagande. 

Diabetes typ 1 orsakas av insulinbrist till följd av sänkt eller upphävd 

insulinproduktion i betacellerna i kroppens bukspottkörtel. Vid upptäckt 

av insulinbrist finns symtom som ökad törst, ökade urinmängder och 

viktnedgång. Diagnosen är lätt att ställa, symtom och ett förhöjt plasmaglukosvärde 

parallellt med glukos i urinen och ketoner i plasma och/eller 

urin. 

Typ 1-diabetes 

Direktverkande insulin till måltid samt långverkande insulin 1-2 ggr/dygn.

Diabetes 

Typ 2 diabetes 

Perorala diabetesmedel 

metformin Metformin * 

Äldre, beakta vid tablettbehandlad diabetes typ 2 

Vid ålder > 80 år bör Metformin användas med försiktighet. Gör en 

bedömning huruvida glukosnedsättande medel behöver användas i 

fortsättningen. Om HbA1c stegras påtagligt och man behöver fortsätta 

med något glukosnedsättande medel, där insulin ger stora extrakostnader 

pga externa insatser kan DPP4-hämmare prövas under 3-6 månader. GFR 

nivå får vara avgörande vilket preparat som användes utifrån gällande 

indikation. 

Perorala medel vid diabetes typ 2 

Metformin är förstahandsmedel vid tablettbehandling. Vanligen sätts 

metformin in vid diagnos. Försiktighet vid RAAS-blockad, ålder > 80 år, 

GFR < 45, nedsatt leverfunktion eller alkoholism. Metformin ska ej tas 

samma dag som kontraströntgen och återinsättas tidigast 2 dygn efteråt. 

Kreatinin ska kontrolleras och vara normalt innan återinsättning. SU-preparat 

kan användas när metformin ej tolereras eller behöver kompletteras. 

Informera alla patienter som behandlas med metformin att uppehåll 

skall göras vid magsjuka (risk för dehydrering - försämrad njurfunktion). 

Gäller i synnerhet vid samtidig RAAS-blockad/diuretika. Infoblad finns på 

www.lvn.se/lk. Särskild receptfavorit för metformin finns i SYSteam Cross. 

Övriga behandlingar vid diabetes typ 2 

Viktigt att nå målnivåerna för blodtryck och blodfetter. ASA används 

endast som sekundärprofylax. Vid BMI > 40 bör fetmakirurgi erbjudas. 

Läkemedelsbehandling bör erbjudas de med BMI > 40 enligt ovan. Vid 

bristfällig glukos- och riskfaktorkontroll kan fetmakirurgi bli aktuell även 

vid BMI < 40. 

Antiobesitasmedel 

Grunden för all behandling vid diabetes typ 2 är att byta till en kost som 

innehåller mindre energi i kombination med motion. Läkemedel kan 

prövas som tillägg till kostbehandling under en tid. Det finns idag endast 

ett godkänt antiobesitasmedel: Xenical (orlistat). 

28 


Typ 2-diabetes, insuliner, förstahandsval 

direktverkande Humalog 

medellångverkande Humulin NPH 

direkt + medellångverkande Humalog Mix 

Typ 2-diabetes, insuliner, andrahandsval 

direktverkande Apidra 

NovoRapid 

Medellångverkande Insuman Basal 

29 

Diabetes 

Typ 2-diabetes, insuliner, tredjehandsval 

långverkande Lantus, Levemir 

(vid svårkontrollerade hypoglykemier) 

Typ 2-diabetes, insuliner och GLP-1 analoger 

Normalviktiga 

Samma som typ 1. 

Överviktiga 

Vilken typ av insulinsort som påbörjas skall styras av uppmätta blodsockervärden. 

Medellångverkande insulin ges vanligen till kvällen, vid höga 

fastevärden. Direktinsulin till måltider vid postprandiella värden > 8 

mmol/L. Kan med fördel kombineras med metformin. Tidig insulinbehandling 

ökar sannolikt möjligheten till bevarad betacellsfunktion. Lantus 

och Levemir ska endast ges till typ 2-diabetiker vid svårkontrollerade 

hypoglykemier. Mixinsulinerna finns i olika faskombinationer och nyttjas 

när fyrdosbehandling är svår att genomföra. Administreras 1-3 ggr/dygn i 

samband med måltid. 

Fetma med BMI > 35 

När Metformin ej räcker för metabol kontroll pröva Insulin upp till 30 E. 

Om högre doser krävs och påtaglig viktökning sker kan insulin utsättas och 

GLP-1 analog prövas i 6 månader. 

Påtaglig fetma med BMI > 40 

När gastric by pass överväges kan som alternativ GLP-analog prövas i 6 månader, 

innan ev. remiss till kir klin. 

Läs mer: Om diabetes i Terapiråd diabetes, www.lvn.se/lk och 

Socialstyrelsens riktlinjer, http://www.socialstyrelsen.se/ 

nationellariktlinjerfordiabetesvarden

Diabetes 

Egenkontroll av plasmaglukos 

Förteckning över de förbrukningsartiklar inom diabetesvården som är 

upphandlade, finns på landstingets intranät: 

http://intern.lvn.se/ledning-styrning/styrande-dokument/avtal/halsavard/diabetesvard/ 

Egenkontroll av plasmaglukos 

All mätning ska ha ett syfte. Frekvens av mätningar bedöms utifrån varje 

enskild individs behov där hänsyn tas till behandling, individuell målsättning 

och risk för hypoglukemi/hyperglukemi. Dygnsprofil = fastevärde, 

före och 1,5 h efter huvudmålen samt vid sänggående. 

Typ 1-diabetes, LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults) och Typ 

2-diabetes med 3- eller 4-dos insulinbehandling 

Initial mätning 4–6 värden/dygn. Dygnsprofil under begränsad period. 

Täta kontroller även vid sjukdom, graviditet, behandlingsförändringar, 

oklara glukossvängningar, fysisk aktivitet, resor, ändrade arbetsförhållande, 

alkoholintag och inför olika trafiksituationer. 

Typ 2-diabetes med 1- eller 2-dos insulinbehandling eller med kombinationsbehandling 

med tabletter 

Initial mätning 1–6 värden/dygn. Vid behov dygnsprofil enligt ovan. 

Typ 2-diabetes med kost och/eller tablettbehandling 

I första hand kontroll av HbA1c 2-4 ggr/år. Dock vid debut som pedagogiskt 

stöd och vid infektion har b-glukosmätning ett stort informativt 

värde. 

Egenmätning av ketoner 

Möjlighet till blod/urinketonmätning bör ges till alla personer med typ 

1-diabetes. 

Läs mer 

Om diabetes i Terapiråd diabetes, www.lvn.se/lk, http://www.diabeteshandboken.se/ 

och Socialstyrelsens riktlinjer http://www.socialstyrelsen. 

se/nationellariktlinjerfordiabetesvarden 

30

31 

Gynekologi 

Gynekologi, allmänt 

Bakteriell vaginos och Trichomonas 

metronidazol Zidoval (vaginalgel) 

klindamycin Dalacin (vaginalkräm 2%, vagitorium) 

metronidazol Flagyl (tablett) 

(även mot trichomonas) 

Candidainfektion 

ekonazol Pevaryl (vag) 

mikonazol + hydrokortison Daktacort * 

Graviditetsillamående 

meklozin Postafen 

Amningsnedläggning 

bromokriptin Pravidel 

Candidainfektion, andrahandsval 

flukonazol Fluconazol (kaps)* 

Graviditetsillamående, andrahandsval 

prometazin+koffein+efedrin Lergigan Comp 

Svampbehandling 

All klåda är inte svamp. För mycket tvättning kan ge torrhetsklåda. 

Duscha inte upp i slidan. Vaselin och tvätt med barnolja är grundläggande 

behandling. Vid tidigare känd svamp kan egenbehandling startas. Om 

en kur ej ger resultat rekommenderas läkarundersökning. Vulvit kräver 

oftast längre behandling än vaginit. Vid recidiverande svampinfektion kan 

flukonazol 150 mg ges en gång var 14:e dag i 3 månader. 

Amningsnedläggning 

När kvinnan ska avsluta amningen har antalet amningar ofta glesats ut. 

Produktionen är då låg och för de flesta kvinnor kan en stadig BH av sporttyp 

vara tillräcklig. Vid större produktion kan tablettbehandling användas i 

form av Pravidel 2,5 mg x 2 i 14 dagar. 

Information om läkemedel och fosterpåverkan/amning – janusinfo SLL 

http://www.janusinfo.se/v/Lakemedel-och-fosterpaverkan/ 

http://www.janusinfo.se/v/Lakemedel-amning/ 

Vaccin mot livmoderhalscancer 

Gardasil ingår i förmånen för unga kvinnor 13-26 år. Vaccination mot HPV 

med upphandlat vaccin ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet. 


Gynekologi 

Klimakteriebesvär 

Levnadsvanor, rådgivning/behandling vid klimakteriebesvär 


Många med lindriga till måttliga klimakteriebesvär upplever symtomlindring 

av fysisk aktivitet. 

Äldre, beakta vid besvär 

Lokal östrogenbehandling upplevs erfarenhetsmässigt ha en förebyggande 

effekt vid upprepade uvi-er, men den vetenskapliga evidensgraden är låg till 

obefintlig. Lokal östrogenbehandling kan även ha förebyggande effekt mot 

sveda och klåda i underlivet. 


Lågpotenta östrogener för behandling av slemhinnebesvär 

estriol Ovesterin (vag, kräm) 

estradiol Vagifem 

Oestring 

Substitutionsbehandling i klimakteriet 

Östrogener 

östradiol Femanest (tabl) 

Estradot (plåster) 

Gestagener 

medroxiprogesteron Provera 

noretisteron Primolut-Nor 

Fasta kombinationer 

Sekventiell hormonbehandling 

östradiol + noretisteron Novofem (1+1 mg) 

Femasekvens (2+1 mg) 

östradiol + medroxiprogesteron Divina Plus (2+10 mg) 

Kontinuerlig hormonbehandling 

östradiol + medroxiprogesteron Indivina (1+2,5 mg, 1+5 mg, 2+5 mg) 

östradiol + noretisteron Activelle * (1+0,5 mg) 

Femanor * (2+1 mg) 


32

33 

Gynekologi 


Slemhinnebesvär 

Slemhinnebehandling med lågpotenta östrogener är bra vid atrofiska 

besvär efter menopaus. Dessa doser ger ej effekt på bortfallssymtom, ej 

heller på osteoporos. Vaginal behandling (kräm, vagitorium eller vaginaltablett) 

är att föredra, framför peroral behandling och ger bättre effekt i 

förhållande till dos och mindre biverkningar. Om kvinnan har svårt att föra 

in medlet i slidan ordineras i stället ring som byts var tredje månad. Tidigare 

bröstcancer är en relativ kontraindikation. Oklara vaginalblödningar 

utreds först. Nedsatt leverfunktion kan ge hög blodkoncentration av östriol 

vid tabletterapi. 

Substitutionsbehandling i klimakteriet 

Indikationer 

• Prematur ovariell insufficiens före 45 års ålder som profylax. 

• Bortfallssymtom. Lägsta effektiva dos användes under kortast möjliga 

period. Systemisk behandling bör omprövas årligen och om möjligt sättas 

ut efter 5 år eftersom riskerna för t.ex. bröstcancer generellt då tycks 

överväga nyttan. Risken för trombos bör beaktas. Patienter med intakt 

uterus skall ha gestagentillskott. 

Kontraindikationer 

• Cancer i corpus uteri 

• Bröstcancer 

• Oklara vaginala blödningar - kontakta gynekolog 

• Pågående eller nyligen genomgången arteriell tromboembolisk sjukdom 

(t.ex. angina, hjärninfarkt) 

• Tidigare DVT eller lungemboli 

Dosering 

Dosering av östrogener och gestagener kan variera. Substitutionsdos 

östradiol vid klimakteriebesvär är vanligen 1 mg i tablett och 25 mikrogram 

i plåster. Plåster finns i styrkorna 25, 37,5, 50, 75 och 100 mikrogram. 

Utnyttja möjligheterna att öka eller minska ett litet steg. Plåster är en dyr 

beredningsform men påverkar levern mindre än tabletter. Kontinuerlig 

kombinationsbehandling kan användas efter menopaus. Vid prematur 

ovariell insufficiens ges estradiol 50-100 mikrogram i plåster och gestagentillägg 

12 dagar per månad om kvarvarande uterus. 

Menstruationsförskjutning 

1 tabl Primolut-Nor 5 mg x 2 med början senast 3 dagar före väntad menstruation. 

Blödning inträffar några dagar efter behandlingens utsättande.

Gynekologi 

Antikonceptionella medel 

Gestagener och estrogener 

Enfas, lågdos 

levonorgestrel + etinylöstradiol Abelonelle*, Prionelle * 

Gestagener 

Lågdos 

levonorgestrel Mirena (livmoderinl) 

Mellandos 

desogestrel desogestrel** 

Cerazette 

(ej läkemedelsförmån) 

etonogestrel Nexplanon (implantat) 

Postcoital antikonception 

levonorestrel Norlevo (används inom 3 dygn, ej 

läkemedelsförmån, receptfri) 

** Generiska alt. till Cerazette finns, ej utbytbara på apotek p.g.a avsaknad av 

läkemedelsförmån 

Enfas, lågdos, andrahandsval 

Som andrahandsval rekommenderas tredje generationens p-piller, 

vilka är mer östrogendominerande. Dessa kan väljas vid förekomst 

av biverkningar, t.ex. acne, av andra generationens p-piller som är 

förstahandsval. Andra alternativ är vaginalring och plåster som är 

att föredra vid t.ex svårigheter att komma ihåg tabletter eller då man vill undvika 

första passage metabolism. 

Gestagener, andrahandsval 

Lågdos 

lynesterol Exlutena (ej läkemedelsförmån) 

Högdos 

medroxiprogesteron Depo-Provera (inj) 

Postcoital antikonception, andrahandsval 

ulipristal EllaOne 

(används inom 5 dygn, receptbelagd, ej 

läkemedelsförmån) 

Miljöråd 

Betydande mängder hormonellt aktiva substanser finns kvar i plåster och vaginalinlägg efter 

avslutad behandling. För att undvika skadlig inverkan på miljön ska dessa inte spolas ner i 

toaletten, utan lämnas till förbränning. 


34

35 

Gynekologi 

Antikonception 


Vid användning av kombinerade p-piller bör i första hand andra generationens ppiller, 

t.ex. Abelonelle eller Prionelle användas på grund av lägre risk för venös trombos 

än tredje generationens p-piller. Depo-Provera bör användas med försiktighet till 

kvinnor < 19 år och > 45 år då det kan minska bentätheten och bör endast användas 

för långtidsantikonception (> 2 år) då andra metoder är olämpliga. 

EllaOne kan tas upp till 120 timmar efter oskyddat samlag, till skillnad från Norlevo 

som bör tas inom 72 timmar. 

Många antiepileptika kan ge minskad effekt av p-piller p.g.a. ökad metabolism. 

Preventivmedelsrådgivning och förskrivning bör skötas av specialist med erfarenhet 

från området. 

Preventivmedelssubvention 

Ungdomar under 23 år och som är folkbokförda i Västernorrlands län får 70 % 

subvention på egenavgiften för hormonella preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånen. 

Preventivmedel som inte ingår i läkemedelsförmånen omfattas inte av 

landstingssubventionen. Nationell översyn av preventivmedelssubventionerna pågår. 

PMS 

3-5 % av fertila kvinnor har uttalade besvär i form av irritation och nedstämdhet vilket 

påverkar det dagliga livet 7-10 dagar före mens. Enklare besvär, t ex i form av svullnad 

och lättare humörpåverkan kan behandlas med Spironolakton 100 mg till natten som 

minskar svullnad och har en positiv inverkan på humöret. Tas 7-10 dagar innan mens. 

Vid svårare besvär är det lämpligare med SSRI-behandling. Premalex 10-20 mg har 

indikation Premenstruellt Dysforiskt Syndrom. Behandling är cyklisk med start på 

beräknad ägglossningsdag och avlutas på första mensdag. Tidigare har Citalopram* 

använts - obs ej indikation. Citalopram 10-20 mg har i dessa fall god effekt om det tas 

de dagar före mens som kvinnan har besvär. 

Menorragi 

Vid riklig menstruation bör kvinnan i första hand rekommenderas att köpa Cyklo-F receptfritt. 

Vissa kvinnor behöver mer än dessa doser och Cyklokapron* används då i dosen 

1-1,5 g x 3-4 under de dagar blödningen är som rikligast. Även NSAID har viss effekt 

vid måttliga besvär. Om kvinnan också är i behov av preventivmedel kan Mirena vara ett 

bra alternativ. Till yngre kvinnor kan även kombinerade p-piller vara ett alternativ. 

Dysmenorré 

Förstahandspreparat är något av de tillgängliga i NSAID gruppen (t.ex. ibuprofen eller 

naproxen) i maxdos. Kan lämpligen vid svårare besvär kombineras med 1-2 tabletter paracetamol 

500 mg. Bästa effekt fås om tabletten tas innan värkdebut alternativt så tidigt 

som möjligt i förloppet. Kombinerade p-piller har också god effekt mot dysmenorré 

.

Hjärta Kärl 

Lipidrubbningar 

Levnadsvanor, rådgivning/behandling vid lipidrubbningar 


Medelintensiv konditionsträning 30-45 min de flesta av veckans dagar. Rek. dosering 

är baserad på forskning och ska ses som en måldos. Individanpassning krävs. Se 

vidare FYSS. 

Kostråd 

Regelbunden måltidsordning. Fördela maten enligt tallriksmodellen. Välj fiberrika 

livsmedel såsom grönsaker, baljväxter, frukt och fullkornsprodukter. Välj omättade 

fetter, t ex flytande margarin, lättmargarin, raps- och olivolja samt fet fisk. 

Tobak, alkohol Rökstopp ska rekommenderas. Vid höga triglyceridnivåer bör alkoholkonsumtionen 

beaktas. 

Äldre, beakta vid lipidrubbningar 

Det är vanligt med besvärande biverkningar av statinbehandling. 

Lipidreglerande behandling 

Isolerad hyperkolesterolemi 

Höga totalkolesterol- och LDL-kolesterolhalter 

simvastatin Simvastatin * 

atorvastatin Atorvastatin* 

atorvastatin 10 mg är ekvipotent med simvastatin 40 mg. 

Kombinerad hyperlipidemi 

Höga totalkolesterol- och triglyceridhalter, lågt HDL kolesterol 


Serumlipidsänkande medel 

Vid dokumenterad kranskärlssjukdom bör sekundärprevention ges. För simvastatin 

bör dosen 40 mg eftersträvas. Vid behov av höga doser simvastati n föredras låga 

doser atorvastatin. Vid terapisvikt kan atorvastatin 40-80 mg övervägas. Nyttan med 

höga doser bör vägas mot den ökade risken för biverkningar. Vid sekundärprevention 

av aterosklerotisk kärlsjukdom bör behandling initieras vid totalkolesterol > 4,5 

mmol/L och vid LDL-kolesterol > 2,5 mmol/L. Samma gränsvärden gäller vid diagnos 

diabetes mellitus, alltså även vid ännu ej visade manifestationer av kärlsjukdom. Vid 

primärprevention hos patient utan riskfaktorer är det sällan motiverat med läkemedelsbehandling 

om totalkolesterol < 8 mmol/L och LDL < 6 mmol/L. 

Läs mer 

Behandlingsrekommendationer Hyperlipidemi www.lakemedelsverket.se 

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård (SoS 2008) på: 

http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforhjartsjukvard 

36

37 

Hjärta Kärl 

Hypertoni 

Levnadsvanor, rådgivning/behandling vid hypertoni 


Medelintensiv konditionsträning minst 5-7 ggr/vecka i 30-45 min. Ett 

träningstillfälle kan delas upp på 4 ggr 10 min med samma erhållen effekt. 

Medelintensiv styrketräning. Rek. dosering är baserad på forskning och 

ska ses som en måldos. Individanpassning krävs. Se vidare FYSS. 

Kostråd 

Det är framförallt viktigt att undvika bukfetma. Regelbunden måltidsordning. 

Fördela maten enligt tallriksmodellen. Undvik att salta extra på 

maten. Välj fiberrika livsmedel såsom grönsaker, baljväxter, frukt och fullkornsprodukter. 

Välj omättade fetter, t ex flytande margarin, lättmargarin, 

raps- och olivolja samt fet fisk. 


Rökstopp är högprioriterat. Hög alkoholkonsumtion är en riskfaktor för 

hypertoni. Samtala/ge råd om alkoholvanor. 

Övrigt 

Minska psykosocial stress. 

Äldre, beakta vid Hypertoni 

Behandlingsvinsten hos äldre är väl dokumenterad framförallt som strokeprevention. 

Långsam titrering minskar risken för biverkningar. Risk för 

ortostatism av alla hypertoniläkemedel. Kontrollera blodtryck i sittande 

och stående för att upptäcka risk för blodtrycksfall. Åtgärdas genom att 

sänka dosen eller ompröva indikation. 

Diuretika kan ge elektrolytrubbning särskilt hos äldre. Ökad risk för 

inkontinens vid diuretikabehandling. Dehydrering hos ACE-behandlade 

patienter: sätt ut ACE-hämmaren tillfälligt pga risk för njurskada. Risk för 

mardrömmar och psykiska symtom av betablockerare.

Hjärta Kärl 

Hypertoni 

ACE-hämmare 

enalapril Enalapril * 

Angiotensin II-antagonister (ARB) 

losartan Losartan * 

kandesartan Candesartan* 

Kalciumantagonister 

amlodipin Amlodipin * 

Diuretika 

bendroflumetiazid Salures 

Bör ges med kaliumsparare, gärna i form av ACE-hämmare 

Kombinationspreparat 

enalapril 

+ hydroklortiazid Enalapril Comp * 

losartan 

+ hydroklortiazid Losartan-hydroklortiazid * 

Kandesartan 

+ hydroklortiazid Candesartan/hydrochlorothiazide * 

Hypertoni, andrahandsval 

Beta-receptorblockerare 

bisoprolol Bisoprolol * 

Hypertoni 

Betablockerare och angiotensin II-antagonister (ARB), förutom losartan, 

har begränsad subvention vid hypertoni. Vid hypertoni är behandlingsmålet 

< 140/90. För alla diabetiker, de med njursjukdom samt de med mycket 

hög kardiovaskulär risk är behandlingsmålet < 130/80. Kombinationen 

ACE-hämmare + amlodipin är lämplig kombination för patienter med 

hypertoni och hög kardiovaskulär risk. Vid underbensödem av amlodipin 

kan lerkanidipin provas. Personer som insätts på ACE-hämmare eller 

ARB bör kontrolleras efter 1-2 veckor med avseende på S-kreatinin och 

S-kalium. Vid stigande värden veckovis provtagning tills kreatininnivån är 

stabil. Upp till en 25 %-ig ökning kan accepteras, eventuellt lite mer om 

stabil nivå uppnås. Vid stigande nivåer eller alltför stor ökning rekommenderas 

utsättning av ACE-hämmare/ARB och utredning med avseende på 

eventuell njurartärstenos. 

Läs mer : Subventionsbegränsningar, se www.tlv.se 


38

39 

Hjärta Kärl 

Stabil kranskärlssjukdom 

Levnadsvanor, rådgivning/behandling vid stabil kranskärlssjukdom 


Lågintensiv vardagsmotion dagligen i minst 30 min t ex promenad kombinerat 

med medelintensiv konditionsträning 3-5 ggr/vecka i 40-60 min. 

Medelintensiv styrketräning 2-3 ggr/vecka. Ordinera individuellt på lägre 

nivå än vad som ger angina kliniskt. Rek. dosering är baserad på forskning 

och ska ses som en måldos. Individanpassning krävs. Se vidare FYSS. 

Kostråd 

Regelbunden måltidsordning. Fördela maten enligt tallriksmodellen. Välj 

fiberrika livsmedel såsom grönsaker, baljväxter, frukt och fullkornsprodukter. 

Välj omättade fetter, t ex flytande margarin, lättmargarin, raps- och 

olivolja samt fet fisk. 


Rökstopp är högprioriterat. Hög alkoholkonsumtion är en riskfaktor vid 

kranskärlssjukdom. Samtala/ge råd om alkoholvanor. 

Äldre, beakta vid angina och postinfarkt 

Trombyl i doser >75mg/dygn bör undvikas på grund av ökad blödningsrisk. 

Risk för ortostatism av alla hypertoniläkemedel. 

Risk för mardrömmar och psykiska symtom av betablockerare. 

Angina och postinfarkt 

Betareceptorblockerare och lågdos acetylsalicylsyra (ASA 75 mg) rekommenderas 

till alla med koronarsjukdom som tolererar ASA, vilket har 

en prognosförbättrande effekt. Som sekundärprevention efter infarkt 

väljs metoprolol i första hand. Även ACE-hämmare kan vara indicerat, 

åtminstone vid hypertoni eller tecken på hjärtsvikt Vid nedsatt vänsterkammarfunktion 

efter infarkt är ACE-hämmare indicerade. Individuell 

regim med nitrater ges som symtomlindring med ordination vid behov 

eller kontinuerligt. Vid angina och intolerans för betablockad ges kalciumblockad. 

Ulcusprofylax vid pågående NSAID- eller lågdos ASA-behandling, 

se sid. 68.

Hjärta Kärl 

Stabil kranskärlssjukdom 

Angina och postinfarkt 

Trombocytaggregationshämmande medel 


75 mg rekommenderas vid alla indikationer 

Beta-receptorblockerare 

metoprolol Seloken ZOC * 

bisoprolol Bisoprolol * 

Kalciumantagonister 

amlodipin Amlodipin * 

verapamil Isoptin Retard 

Verapamil bör ej ges samtidigt med betablockad pga bradykardirisk 

Nitrater 

glyceryltrinitrat Nitroglycerin Recip (resoribl) 

Nitrolingual (spray) * 

isosorbidmononitrat Isosorbidmononitrat (tabl, depottabl) * 

Nitratfritt intervall 8-12 timmar per dygn minskar toleransutvecklingen. 

Statiner 


Antitrombotisk behandling vid akuta koronarsyndrom 

Hjärtinfarkt med eller utan ST-höjning och instabil angina 

ASA ges tillsammans med klopidogrel *, ticagrelor eller prasugrel. Regim 

enligt utskrivande kliniks anvisning. Vid clopidogrelbehandling bör behandling 

med omeprazol och esomeprazol undvikas, alternativ kan vara 

pantoprazol. 

PCI (ballongvidgning) 

Efter PCI med vanlig metallstent ges ASA + clopidogrel * alternativt 

ticagrelor eller prasugrel. Behandlingslängd bestäms av utskrivande klinik. 

Efter PCI med läkemedelsavgivande stent ges kombinationen under längre 

tid, för närvarande ett år. 

Allergi – typ 1 reaktion mot ASA 

Hög prioritet för antitrombotisk behandling med clopidogrel föreligger för 

högriskpatienter med aterosklerotisk hjärtsjukdom och samtidig allvarlig 

allergisk reaktion av ASA – Quincködem eller astma. 


40

41 

Hjärta Kärl 

Hjärtsvikt 

Levnadsvanor, rådgivning/behandling vid hjärtsvikt 


Medelintensiv konditions-och/eller styrketräning 3-5 ggr/vecka i 40-60 min. Ju högre 

grad av hjärtsvikt desto mindre centralcirkulatorisk belastning rekommenderas. 

Ordinera individuellt på lägre nivå än vad som ger besvär. Rek. dosering är baserad på 

forskning och ska ses som en måldos. Individanpassning krävs. Se vidare FYSS. 

Kostråd 

Regelbunden måltidsordning. Fördela maten enligt tallriksmodellen. Välj fiberrika livsmedel 

såsom grönsaker, baljväxter, frukt och fullkornsprodukter. Välj omättade fetter, 

t.ex. flytande margarin, lättmargarin, raps- och olivolja samt fet fisk. 


Rökstopp är högprioriterat. Hög alkoholkonsumtion är en riskfaktor vid kranskärlssjukdom. 

Samtala/ge råd om alkoholvanor. 

Äldre, beakta vid hjärtsvikt 

Risk för ortostatism av alla hypertoniläkemedel. Diuretika kan ge elektrolytrubbning , 

särskilt hos äldre. Ökad risk för inkontinens vid diuretikabehandling. Dehydrering hos 

ACE-behandlade patienter – sätt ut ACE-hämmaren tillfälligt pga risk för njurskada. 

Risk för mardrömmar och psykiska symtom av betablockerare. Kontrollera P-digoxin 

årligen (

Hjärta Kärl 

Hjärtsvikt 

Hjärtsvikt, andrahandsval 

Angiotensin II-antagonister (ARB) 

Vid biverkningar av ACE-hämmare 

kandesartan Candesartan (måldos 32 mg/dygn**) 

losartan Losartan * (måldos 150mg/dygn) 

Hjärtsvikt, tilläggsbehandling 

kandesartan Candesartan* (som tillägg till ACEhämmare) 

digoxin Digoxin 75+ 

** Måldosen har visats minska sjuklighet och bör eftersträvas om patienten 

tolererar detta. 

Hjärtsvikt 

Kliniska symtom och ekokardiografi utgör grund för diagnos hjärtsvikt och 

nedsatt vänsterkammarfunktion. Hos obehandlad patient talar normalt 

BNP/proBNP starkt emot hjärtsvikt. Prognosförbättrande farmakoterapi är 

i första hand ACE-hämmare och betareceptorblockerare samt även 

aldosteronhämning. ACE-hämmare och betareceptorblockerare bör 

initieras från låg dos och titreras till måldos eller högsta tolererbara dos. 

Spironolakton ges i dosen 25 mg x 1. Vid behandling med spironolakton 

bör kontroll av S-kreatinin och S-kalium ske efter 4-6 dagar, därefter varje 

vecka tills stabila nivåer föreligger. Även vid behandling med ACE-hämmare 

bör kontroll av S-kreatinin och S-kalium ske 1-2 veckor efter insättning/ 

dosökning. En stegring av kreatinin med 25 % kan accepteras jämfört med 

utgångsläget. 

Vid behandling med furosemid bör lägsta effektiva dos eftersträvas och 

behandlingen fortlöpande omprövas. Kontrollera P-digoxin årligen (

43 

Hjärta Kärl 

Stroke 

Levnadsvanor, rådgivning/behandling vid stroke 


Val av träning och nivå baseras på vilken typ av funktionsnedsättning 

personen har och bör provas ut av sjukgymnast. Konditionsträning som 

ger lätt till måttlig andfåddhet, 2-5 ggr/v i 10-60 minuter. Styrketräning, 

initialt lätt som stegras till måttligt ansträngande, 1-3 ggr/v. Muskulär 

uthållighetsträning, 1-5 ggr/v så lätt att 25-50 reps klaras. Funktionell träning; 

balans och koordination 1-3 ggr/v. Träning av ledrörlighet i samband 

med all träning. Om inga kvarstående motoriska symtom finns gäller 

rekommendationer för eventuella riskfaktorer som personen har såsom 

hypertoni, lipidemi osv. Rek. dosering är baserad på forskning och ska ses 

som en måldos. Individanpassning krävs. Se vidare FYSS. 

Kostråd 


fiberrika livsmedel såsom grönsaker, baljväxter, frukt och fullkornsprodukter. 

Välj omättade fetter, t.ex. flytande margarin, lättmargarin, raps- och 

olivolja samt fet fisk. 

Tobak/alkohol 

Rökstopp är högprioriterat. Hög alkoholkonsumtion är en riskfaktor. 

Samtala/ge råd om alkoholvanor. 

Hypertonibehandling vid stroke 

I första hand ACE-hämmare eller Angiotensin II-antagonister (ARB). I 

övrigt se Hypertoni sid. 38 

Hjärnblödning 

Hypertonikontroll är av stor vikt, behandling enligt rekommendationer 

ovan. 

Hjärnblödning är i sig ingen indikation för statinbehandling.

Hjärta Kärl 

Hjärninfarkt och TIA 

Äldre, beakta vid hjärninfarkt och TIA 

Dipyridamol (Asasantin Retard/Persantin Depot) kan ge ortostatiska besvär 

hos äldre. 

Hjärninfarkt och transitorisk ischemisk attack 

Hjärninfarkt/TIA och amaurosis på basen av ateroskleros 

clopidogrel Clopidogrel* 

simvastatin Simvastatin* 

Hjärninfarkt/TIA och amaurosis fugax på basen av förmaksflimmer 

warfarin Waran (PK INR mellan 2 och 3) 

Hjärninfarkt/TIA på basen av kärldissektion 

warfarin + dalteparinnatrium Waran + Fragmin 

(tills utläkning av dissektion ca 3 mån, därefter byte till Trombyl eller Clodpidogrel) 

Hypertoni behandlas enligt rekommendationer för hypertonibehandling vid 

stroke, sid. 43. 

Hjärninfarkt och TIA 

Vid hjärninfarkt/TIA och amaurosis på basen av ateroskleros är clopidogrel 

75 mg i singelterapi förstahands val. Andrahandsval är acetylsalicylsyra + 

dipyramidol (Asasantin retard). Om dipyridamol ej tolereras ges Trombyl 75 

mg. 

Förmaksflimmer/fladder 

Äldre, beakta vid förmaksflimmer/fladder 

Risk för mardrömmar och psykiska symtom av betablockerare. Kontrollera 

P-digoxin årligen (

Tromboemboliprofylax, andrahandsval 


45 

Hjärta Kärl 

Nya antikoagulantia 

Nya antikoagulantia, dabigatran, rivaroxaban och apixaban, är specialistläkemedel 

som ska sättas in på medicinklink eller i samråd med medicinklinik. 

Användningen ska följas upp genom registrering i Auricula. 

Warfarin vid förmaksflimmer/fladder 

Läs mer: ASA doseras enligt SoS:s riktlinjer, http://www.socialstyrelsen. 

se/nationellariktlinjerforhjartsjukvard 

CHAD2DS2-VASc 

Bokstav Riskfaktor Poäng 

C Hjärtsvikt (EF75 år 2 

D Diabetes 1 

S Tidigare Stroke/emboli 2 

V Aterosklerotisk/sjukdom 1 

A Ålder 65-74 år 1 

S Kvinnligt kön 1 

*kvinnor under 65 års ålder utan andra riskfaktorer har tveksam nytta av antitrombotisk 

behandling 

CHA 2 DS 2 -VASc 

Poäng 

Rekommenderad behandling 

0 Ingen behandling (ev. ASA) 

1 warfarin (ev. ASA) 

>2 warfarin

Hormoner 

Kortikosteroider för intraartikulär injektion 

triamcinolon Lederspan 

Kortikosteroider för periartikulär injektion 

metylprednisolon Depo-Medrol 

metylprednisolon + lidokain Depo-Medrol cum lidocain 

Kortikosteroider för systemiskt bruk 

prednisolon Prednisolon 


hydrokortison Solu-Cortef 

Tyreoideahormoner och antityreoida substanser 

levotyroxin Levaxin 

tiamazol Thacapzol 

Polymyalgia reumatika 

prednisolon Prednisolon 

Ges i lägsta effektiva dos. 

Tyreoideahormoner och antityreoida substanser 

Tyreotoxikos 

Sympatikotona besvär som takykardi, oro och tremor svarar bra på 

betablockerare. Valet av kausal terapi är komplicerat och bör förbehållas 

internmedicinare alternativt specialintresserade. Tyreostatika är 

behäftade med allvarliga biverkningar av toxisk allergisk natur. Risken för 

agranulocytos måste beaktas och man bör vara liberal med kontroll av 

B-LPK poly/mono. 

Primär hyperparatyreoidism 

Ingen medicinsk behandling har effekt på sikt. 

46

Eksem 

Hudskyddande och uppmjukande medel 

karbamid Canoderm (kräm, fetthalt 22 % ) 

glycerol Miniderm (kräm, fetthalt 24 %) 

propylenglykol Propyless (kutan emulsion, fetthalt 9 %) 

Propyderm (kräm, fetthalt 24 %) 

salicylsyra + vaselin Salsyvase (salva, fetthalt 98 – 99 %) 

Grupp I-steroider (milda) 

hydrokortison Hydrokortison (kräm, salva) 

Mildison Lipid (fet kräm) 

Grupp II-steroider (medelstarka) 

klobetason Emovat * (kräm, salva) 

hydrokortisonbutyrat Locoid (kräm, salva) 

Grupp III-steroider (starka) 

betametason Betnovat (kräm, salva) 

mometason Elocon * (kräm, salva) 

Starka steroider + andra substanser 

betametason + salicylsyra Diprosalic (salva) 

Eksem i hårbotten 

betametason Betnovat (kutan emulsion, lösning) 

(emulsionen svider mindre än lösningen) 

Hudmedel, mjukgörande alla sorter, utvärtes, beräknad åtgång: 

(Vuxen, en gång dagligen, per vecka) 

Båda händerna 25 g 

Båda fötterna 25 g 

En arm 25 g 

Ett ben 50 g 

Hårbotten 50 ml 

Bröstet 50 g 

Ryggen 50 g 

Hela kroppen 200 g 


47 

Hud

Hud 

Atopiskt eksem 

Utvärtes kortisonbehandling lindrar klådan och läker eksemet. Rent 

generellt kan en grupp I steroid användas under lång tid utan risk för 

biverkan medan grupp II-III-steroid skall användas under kortare perioder 

och glesas ut till underhållsbehandling 2-3 gånger per vecka för att undvika 

recidiv. Behandlling med steroider skall alltid trappas ut annars risk 

för snabb återkomst, förse patienten med ett smörjschema (se 

www.lvn.se/lk/Rekommendationer och läkemedelsval). I ansiktet särskilt 

runt ögon och mun används endast grupp I-steroid. Viktigt är att alltid 

använda mjukgörande. Smörj en – flera gånger per dag, alltid omedelbart 

efter bad och dusch och när huden känns torr. Barn har känslig hud, ofta 

kan tillsats av karbamid, mjölksyra och propylenglykol svida, och det 

är därför viktigt att pröva sig fram till en behandling som accepteras av 

barnet. Ett eksem som inte läker kan vara ett tecken på infektion eller 

födoämneskänslighet (särskilt i ansiktet och med klåda). 

Eksem 

Ansiktseksem – lindrigt eksem: Grupp I-steroid x 2 i 7–10 dagar 

Lindrigt – måttligt eksem: Grupp II-steroid x 2 i 10–14 dagar 

Måttligt – svårt eksem: Grupp III-steroid x 2 i 10–14 dagar (OBS! 

Elocon doseras x 1) alternativt Grupp IV steroid x 2 i 10 dagar, därefter 

underhållsbehandling 2 gånger/vecka i några veckor. För alla grupper 

av steroider gäller att underhållsbehandling sker 2 gånger per vecka en 

tid framöver (1–2 månader, ev. längre) för att undvika recidiv. Kom ihåg 

att använda mjukgörande flitigt. Karbamidpreparat är bra vid torr hud, 

men kan svida. Propylenglykol är bra vid seborroiskt eksem eftersom det 

reducerar jästsvamp och svider mindre. 

Bensår 

Den vanligaste orsaken till bensår är venös insufficiens, kompressions-behandling 

är därför viktig. Bensår är vanligen koloniserade med Staphylococcus 

aerus som syns som gula fibrin-nekroser i sårbottnarna, vilket kan 

tolkas som infektion och ofta leder till odling men antibiotika-behandling 

bör dock inte ske pga ringa effekt. Antibiotika kan inte heller rekommenderas 

vid förekomst av Pseudomonas. Indikation för antibiotikabehandling 

är att det växer betahemolytiska streptokocker i såret samt vid typiska 

infektionstecken som hastigt påkommen feber med sjukdomskänsla, tilltagande 

palpationsöm rodnad i omkringliggande hud (cellulit) med inslag 

av ödem, sårsmärta och plötsligt påtagligt ökande sårvätskning. 

48

49 

Hud 

Hud- och sårrengöring 

Renrutin 

Används om inget annat ordinerats av läkare. Använd ljummet kranvatten. 

Låt vattnet rinna 1-2 minuter före användandet. Helst dusch 

annars desinfekterade kärl. Använd alltid handskar och plastförkläde vid 

såromläggning. Tänk på att byta handskar mellan momenten. 

Läs mer 

Behandlingsrekommendation Atopiskt eksem www.lakemedelsverket.se 

Sårvård praktisk, kvalitetsdokument LVN 2008-08-26 (sök praktisk sårvård 

på intranätet).

Hud 

Psoriasis 

kalcipotriol+ betametason Daivobet (salva) 

Daivobet (gel) 

(ingår i läkemedelsförmånen för lokal 

behandling av psoriasis i hårbotten) 

betametason Betnovat (kräm, salva) 

hydrokortisonbutyrat Locoid (kräm) 

Guttat psoriasis 

Mjukgörande 

Grupp III-steroid x 1-2 i 2-4 veckor 

Plaquepsoriasis 

Avfjällande: Salsyvase, salva 2 %, eller Salicylsyra i Decubal kräm 2 % 

Daivobet x 1 till besvärsfrihet, därefter vid behov ett par gånger i veckan. 

Efter utläkning med Daivobet kan Betnovat alt Locoid vid behov ett par 

gånger per vecka vara alternativ till fortsatt vid behovs behandling med 

Daivobet. 

Hårbottenpsoriasis 

Avfjällande: Salicylsyra i Decubal kräm 5 % – avtvättas efter 6-8 timmar. 

Betnovat lösning alt. emulsion x 1 i 10-14 dagar, sedan 2 gånger i veckan 

under lång tid, alternativt Daivobet gel x 1 i minst 4 veckor, utan föregående 

avfjällning. 

Inverspsoriasis 

Grupp II-steroid x 2 i 10 dagar, sedan 2 gånger i veckan. 

Hand-och fotpsoriasis 

Avfjällande: Salicylsyra i Decubal kräm 2-10 % eller Salsyvase salva 2 %. 

Daivobet, behandling enl. plaquepsoriasis eller Grupp III-steroid enligt 

nedtrappningsschema. 

Läs mer 

Behandlingsrekommendation Psoriasis www.lakemedelsverket.se 

50

Svampinfektioner i hud 

Antimykotika 

terbinafin Terbinafin (kräm) * 

ekonazol Pevaryl (kräm) 

Kombinationspreparat 

grupp I steroid 

hydrokortison + mikonazol Daktacort * 

grupp II steroid 

triamcinolon + ekonazol Pevisone 

Hud 

Nagelsvamp 

terbinafin Terbinafin (tabl) * 

Krav för systemisk behandling är säker diagnos genom odling. För provtag- 

ning skrapa långt in under nageln, använd ett torrt rör. Utläkningsfrekvens 

efter en 3-månaderskur är 50-max 80 %. Se behandlingsrekommendation 

Dermatomykoser, Läkemedelsverket 2004. Lokalbehandling är vanligen 

otillräcklig. 

Jästsvamp/candida 

Vanligen i hudveck. Lokalbehandling. 

Terbinafin kräm x 1 i två veckor (Tablett Terbinafin hjälper ej mot jästsvamp) 

Vid inflammation: Daktacort kräm x 2 i 10 dagar tills besvärsfrihet + 

ytterligare två veckor. 

Vid svårare inflammation: Pevisone kräm x 2 i 10 dagar, sedan byte 

till Pevaryl kräm x 2 tills besvärsfrihet + ytterligare två veckor. 

Trådsvamp/tinea 

Överdiagnostik vanlig. Vid behandling med Terbinafin kräm: 

Kropp, ben x 1 i en-två veckor. 

Fotsvamp mellan tår x 1 i en vecka. 

Övrig fotsvamp x 2 i två veckor. 

Ljumskar x 1 i två veckor. 

Vid utbredda svampinfektioner, samt vid svamp i ansikte och hårbotten 

krävs oftast tablettbehandling. Kontakta gärna hudkliniken. 

Som alternativ till Terbinafin kan Pevaryl användas (se doser i FASS). 

Läs mer 

Behandlingsrekommendation Dermatomykoser www.lakemedelsverket.se 


51

Hud 

Rosacea 

metronidazol Rosazol 1 % (kräm) 

Rozex 0,75 % (gel) 

azelainsyra Finacea (gel, innehåller inte antibiotika) 

lymecyklin Tetralysal 

Akne 

Lindrig 

adapalen Differin (gel) 

bensoylperoxid Basiron AC 5 % (gel, EF) 

Lindrig till medelsvår 

azelainsyra Finacea (gel, innehåller inte antibiotika) 

bensoylperoxid + klindamycin Duac (gel, EF) 

Medelsvår 

bensoylperoxid + adapalen Epiduo (gel, EF) 

lymecyklin Tetralysal 

Rosacea 

Lindrig rosacea 

Rosazol 1 % kräm eller Rozex 0,75 % gel x 1–2 i 3–4 månader. 

Lindrig till måttlig rosacea 

Finacea (gel) morgon och kväll till besvärsfri. Finacea är ett alternativ utan 

antibiotika. 

Svår rosacea 

Lokalbehandling samt Tetralysal 300 mg x 2 i 2–4 veckor, sedan 300 mg x 1 

i ytterligare 2–4 veckor. 

Akne 

Vid all behandling tar det cirka 4 - 6 veckor innan effekt ses, lokalbehandling 

rekommenderas. Adapalen har retinoidliknande effekt och är 

antiinflammatorisk. Bensoylperoxid är bakteriedödande och keratolytisk 

(90 procents minskning av bakterierna inom en vecka). Epiduo är ett 

kombinationspreparat av adapalen och bensoylperoxid som förebygger 

komedoner och har effekt mot Propioni bacterium acnes. 

Lindrig akne 

Basiron AC 5 % gel dagtid + Differin gel till kvällen. 

Basiron AC 5 % gel har inte läkemedelsförmån. 

52

53 

Hud 

Akne, forts. 

Lindrig till medelsvår akne 

Finacea (gel) morgon och kväll till besvärsfri. Finacea är ett alternativ utan 

antibiotika. 

Duac är lämpligt vid acne med övervägande inflammatoriskt inslag. 

Duac gel har inte läkemedelsförmån. 

Medelsvår akne 

Vid övervägande komedoner, papler och pustler Epiduo gel till kvällen i 

första hand. Epiduo gel har inte läkemedelsförmånen. 

Vid utebliven effekt: Lokalbehandling enligt ovan i kombination med 

Tetralysal kapsel 300 mg x 2 i 3-4 månader. Längre tids behandling ger sällan 

bättre effekt, men en ny 3 månaders kur kan förskrivas vid behov. Kan 

ges även på sommaren – få fotosensibiliseringsreaktioner. Efter avslutad 

antibiotikabehandling bör patienten fortsätta med adapalen och/eller 

bensoylperoxid under lång tid för att förhindra recidiv. 

Svår akne 

Bölder, cystor och kraftig ärrbildning. Remiss till hudkliniken. 

Hudinfektioner 

Se sidan 56. 

Impetigo 

Se sidan 56. 

Urtikaria, vuxna och barn 

Urtikaria sällan allergisk, orsak ofta okänd. I första hand antihistamin i 

dubbel dos, kan fyrdubblas utifrån behov, välj Loratadin alt. Cetirizin och 

ange SIC, pg.a. doseringen, på receptet. Olika antihistaminer kan också 

kombineras, vid behov kan sederande användas till natten. 

Aktinisk keratos och ytliga basaliom typ 1 

Aktinisk keratos och ytliga basaliom typ 1 

Imikvimod Aldara 

Vid osäkerhet om diagnosen rekommenderas hudbiopsi. Dosering enligt FASS. 

Se även Behandlingslinje ansikte och hals på intranätet.

Hud 

Huvudlöss 

silikonoljor Hedrin (lösning), från 6 mån 

Hedrin Once (lösning), från 6 mån, en behandling 

växtoljor + dimetikon Paranix sensitive (lösning), från 6 mån 

Paranix (lösning, spray el schampo), från 2 år 

Skabb 

bensylbensoat + disulfiram Tenutex (kutan emulsion) 

Genitala kondylom 

podofyllotoxin Wartec (kutan lösning, kräm) 

Klamydia 

doxycyklin Doxyferm * 

Mycoplasma genitalium 

azitromycin Azitromax * 

Huvudlöss, andrahandsval 


Genitala kondylom, andrahandsval 

imikvimod Aldara (kräm) 

Huvudlöss 

Behandlingsrek. från Läkemedelsverket 2010 förordar silikonoljor och 

växtoljor vid behandling. Flera olika produkter finns, fråga på apotek. 

Skabb 

24 timmarsbehandling med Tenutex från halsen och hela vägen ned 

t.o.m. fötterna, även genitalia. Glöm ej behandla mellan tår och fingrar 

(smörj på nytt efter handtvätt). Sanera sängkläder, kläder, skor etc. 

Behandla hela familjen och alla andra nära kontakter (de man har kroppskontakt 

med), även om de ej har symtom. Se bruksanvisning i FASS. 

Observera att klåda kvarstår flera veckor efter Tenutexbehandlingen, vilket 

är ett tecken på allergisk reaktion mot själva skabbdjuret. Klådan kan 

behandlas med grupp III-steroid. 

Genitala kondylom 

Förstahandsval är Wartec, kräm till kvinnor och lösning till män. Vid otillräcklig 

effekt provas Aldara kräm, för dosering se FASS. 

Läs mer: Behandlingsrekommendation Huvudlöss www.lakemedelsverket.se 


54

Infektioner 

Äldre, beakta vid infektioner 

Observera att nedsatt njurfunktion i vissa fall kräver dosjustering av antibiotika. 

Se tabellen om dosering av antibiotika vid nedsatt njurfunktion sid. 59 

Barn, beakta vid infektioner 

Kåvepenin frukt 50 mg/ml fungerar ofta bra till barn. 

Öron-, hals-och bihåleinfektioner 

Akut mediaotit 

Kåvepenin 25 mg/kg x 3 (barn), 1,6 g x 3 (vuxen) i 5 dygn 

Pc-allergi typ I: Ery-Max 20 mg/kg x 2 (barn), 500 mg x 2 (vuxen) i 7 dygn 

Till barn 1-12 år rekommenderas exspektans i 2 (–3) dygn om ej komplicerande faktorer 

föreligger. Bilateral AOM bör antibiotikabehandlas för barn under 2 år. Alla, oavsett 

ålder, med perforerad trumhinna bör antibiotikabehandlas. 

Recidiv av mediaotit inom 4 veckor 

Kåvepenin 25 mg/kg x 3 (barn), 1,6 g x 3 (vuxen) i 10 dygn 

Pc-allergi typ I: Ery-Max 20 mg/kg x 2 (barn), 500 mg x 2 (vuxen) i 10 dygn 

Terapisvikt vid mediaotit 

Amimox 20 mg/kg x 3 (barn), 500 mg x 3 (vuxen) i 10 dygn 

Streptokocktonsillit 

Kåvepenin 12,5 mg/kg x 3 (barn), 1 g x 3 (vuxen) i 10 dygn 

Pc-allergi typ I: Dalacin 5 mg/kg x 3 (barn), 300 mg x 3 (vuxen) i 10 dygn. 

Antibiotika ges endast vid klinisk bild som tyder på streptokocktonsillit, verifierad med snabbtest. 

Recidiverande streptokocktonsillit (positiv odling eller snabbtest) 

Cefadroxil 15 mg/kg x 2 (barn), 1 g x 1 (vuxen) i 10 dygn 

Dalacin 5 mg/kg x 3 (barn) i 10 dygn 

Purulent sinuit hos vuxna 

Kåvepenin 1,6 g x 3 (vuxen) i 7-10 dygn 

Pc-allergi typ I: Doxyferm 100 mg x 1 i 9 dygn (200 mg dag 1) 

Vuxen med symtom < 10 dagar och lätt/måttlig värk bör ej antibiotikabehandlas. Om svår värk och 

hög feber – kontakta ÖNH-specialist. 

Hud-och mjukdelsinfektioner 

Erysipelas 

Kåvepenin 12,5 mg/kg x 3 (barn), 1 g x 3 (vuxen) i 10–14 dygn Pc-allergi 

typ I: Dalacin 5 mg/kg x 3 (barn), 300 mg x 3 (vuxen), 10-14 dygn 

Cellulit/abscess 

Heracillin 12,5 mg/kg x 3 (barn), 1 g x 3 (vuxen) i 7 dygn 

Pc-allergi typ I: Dalacin 5 mg/kg x 3 (barn), 300 mg x 3 (vuxen) i 7 dygn. 

Läs mer 

Faryngotonsilliter, Otit (AOM) samt Rinosinut, www.lakemedelsverket.se 

55

Infektioner 

Hud- och mjukdelsinfektioner 

Infekterade hund-, människo- eller kattbett 

Kattbett: 

1:a hand - Kåvepenin 25 mg/kg x 3 (barn), 1 g x 3 (vuxen) i 10 dygn 

Sent debuterande (>2 dygn) - Spektramox 20 mg/kg x 3 (barn), 500 mg x 3 

(vuxen) i 10 dygn 

Hund- eller människobett: 

Spektramox 20 mg/kg x 3 (barn), 500 mg x 3 (vuxen) i 10 dygn 

Pc-allergi typ I: 

Eusaprim oral susp 0,4 ml/kg x 2 (barn) i 10 dygn 

Eusaprim forte 1 x 2 (vuxen) i 10 dygn 

Doxyferm 100 mg x 1 i 9 dygn (200 mg dag 1) 

Obs! Klindamycin, erytromycin, cefalosporiner eller flukloxacillin (isoxazolylpenicilliner) 

är ej verksamma mot Pasteurella multocida och bör därför ej användas för 

behandling av infekterade bett. 

Impetigo hos barn 

Måttliga förändringar: Tvål, vatten. Microcid kräm x 2-3. Klorhexidinlösning. 

Utbredda förändringar: Altargo salva x 2 i 5 dagar (ej < 9 mån). Täck hudytan 

efter varje applicering. Om utebliven effekt av Altargo: 

Heracillin 50 mg/kg/dygn, uppdelat på 3 doser i 7-10 dygn (om misstänkt 

stafylokockinfektion) eller Kåvepenin 12,5 mg/kg x 3 i 7-10 dagar (om misstänkt 

streptokockinfektion) 

Infekterade bensår, venösa och arteriella 

Ej vid enbart bakteriell kolonisation. 

Kåvepenin 1 g x 3 i 10 dygn (om misstänkt streptokockinfektion) 

Heracillin 1 g x 3 i 10 dygn (om misstänkt stafylokockinfektion) 

Borrelia – okomplicerad erytema migrans 

Vuxna: Kåvepenin 1 g x 3 i 10 dygn. 

Vid pc-allergi: Doxyferm 100 mg 2 x 1 i 10 dygn 

Gravida: Kåvepenin 2 g x 3 i 10 dygn. 

Barn: Kåvepenin 25 mg/kg x 3 i 10 dygn. 

Vid pc-allergi: Azitromax 10 mg/kg dag 1, därefter 5 mg/kg x 1 i 4 dygn. 

Läs mer 

Borreliainfektioner, hud- och mjukdelsinfektioner, 


56

Infektioner 

Herpesinfektioner 

Herpes simplex 

Kräver oftast ingen behandling. 

Svår primärinfektion (främst genital): Valaciklovir 500 mg x 2 i 7 dygn. 

Svåra recidiv med verifierad herpes (främst genital): 

Valaciklovir 500 mg x 2 i 5 dygn. 

Suppressionsbehandling vid mycket täta recidiv: Valaciklovir 500 mg x 1 

(omprövas efter 6 månader). 

Herpes zoster 

Vid trigeminusengagemang, nedsatt immunförsvar, generaliserad zoster, 

zoster med hög risk för postherpetisk neuralgi (äldre, svår smärta prodromalt 

eller i akutskedet) skall behandling övervägas. 

Påbörjas snarast efter symptomdebut, senast inom 72 timmar. 

Valaciklovir 500 mg 2 x 3 i 7 dygn. 

75+ 

Äldre, beakta vid herpes zoster: 

Reducera dosen av aciklovir vid nedsatt njurfunktion. 

Nedre luftvägsinfektioner 

Pneumoni hos barn 

I normalfallet 

Barn < 5 år (mixt): Kåvepenin 20 mg/kg x 3 i 7 dygn eller Amimox 15 mg/ 

kg x 3 i 7 dygn 

Barn > 5 år (tabl): Kåvepenin 12,5 mg/kg x 3 i 7 dygn 

Stark misstanke om mykoplasma/klamydia Ery-Max 10 mg/kg x 4 i 7 dygn 

Pneumoni hos vuxna 

I normalfallet 

Kåvepenin 1 g x 3 i 7 dygn 

Stark misstanke om mykoplasma/klamydia 

Ery-Max 500 mg x 2 i 7 dygn eller Doxyferm 100 mg 2 x 1 i 3 dagar därefter 

1 x 1 i 4 dagar 

Underliggande KOL 

Amimox 500 mg x 3 i 5-7 dygn 

Vid pneumoni hos gravida: se Infpreg, www.medscinet.se/infpreg 

Exacerbation av KOL 

Amimox 500 mg x 3 i 5-7 dygn eller 

Doxyferm 100 mg 2 x 1 i 3 dagar därefter 1 x 1 i 4 dagar 

Akut bronkit hos vuxna Antibiotika är nästan aldrig indicerat. 

57

Infektioner 

Urinvägsinfektioner 

Asymtomatisk bakteriuri (ABU) 

Skall inte antibiotikabehandlas, utom under graviditet. Äldre kvinnor har 

ofta ABU (30-50 %). Kateterbärare är alltid koloniserade och skall inte 

antibiotikabehandlas mot detta. 

Nedre okomplicerad cystit hos kvinnor 

Furadantin 50 mg x 3 i 5 dygn. 

Selexid 200 mg x 3 i 5 dygn. 

Trimetoprim 160 mg x 2 alt. 300 mg x 1 i 3 dygn (försiktighet p.g.a. hög resistens). 

Akut pyelonefrit hos kvinnor 

Alltid urinodling 

Ciprofloxacin 500 mg x 2 i 7 dagar 

Eusaprim forte 1 x 2 i 10-14 dagar 

Bakteriuri och cystit hos gravida 


Furadantin 50 mg x 3 i 5 dygn (ej vid förlossning och ej förstahandsval under 

första trimestern). 

Cefadroxil 500 mg x 2 i 5 dygn. 

Furadantin 50 mg x 1 vid ev. profylax 

Akut pyelonefrit hos gravida 

I första hand rekommenderas i.v.-behandling med cefuroxim (grav. 

kategori A) i högdos. Poliklinisk behandling kan i vissa fall övervägas med 

Cedax eller Lorabid (båda dessa har grav. kategori B:1). 

Cystit hos barn 

Furadantin 1mg/kg x 3 i 5 dygn 

Selexid (> 5 år) 200 mg x 3 i 5 dygn 

Trimetoprim 3 mg/kg x 2 i 3 dygn 

Urinvägsinfektion hos barn - se aktuell behandlingslinje i landstinget. 

Akut pyelonefrit hos barn 


Eusaprim oral susp (3+15) mg/kg x 2 i 10 dagar 

Cedax oral susp 9 mg/kg x 1-2 i 10 dagar 

58 

75+

59 

Infektioner 

Urinvägsinfektioner 

Urinvägsinfektioner hos män 

Utan feber 

Furadantin 50 mg x 3 i 7 dygn. 


Trimetoprim 160 mg x 2 alt. 300 mg x 1 i 7-10 dygn (försiktighet p.g.a. hög 

resistens). 

Med feber 


Eusaprim forte 1 x 2 i 14 dagar 

Ciprofloxacin 500 mg x 2 i 14 dagar 

KAD-byte (kvinnor och män) 

I normalfallet ingen profylax. Hos diabetiker eller patienter med tidigare 

KAD-bytesorsakad sepsis ges i första hand Eusaprim Forte x 1, vid sulfaallergi 

eller känd sulfaresistens ges i stället Ciprofloxacin 750 mg x 1. 

Dosering av antibiotika vid nedsatt njurfunktion 

Kreatinin-clearance (ml/min) >80 41-80 20-40

Infektioner 

Antibiotikaprofylax mot endokardit 

– rekommenderas ej längre 

Antibiotikaprofylax mot endokardit, vid tandingrepp och annat, har under 

många år varit standard på patienter som bedömts ha en förhöjd risk att 

sjukna i endokardit (p g a blåsljud, inopererade klaffproteser m m). Den 

vetenskapliga evidensen för detta granskats och befunnits otillräcklig, i 

Sverige och andra länder har man gradvis fasat ut sådan profylax. I länder 

som gått före har man i studier inte kunnat belägga några nackdelar med 

denna utfasning. 

2012 hölls i Läkemedelsverkets regi ett expertmöte, där konsensus 

uppnåddes om att ingen generellt ökad risk för infektionskomplikationer 

anses föreligga (det vill säga ingen antibiotikaprofylax rekommenderas) 

hos patienter med inopererad klaffprotes, eller genomgången endokardit; 

ej heller pacemaker, förekomst av blåsljud, septumdefekter, stentar, graft, 

bypass-operation, eller övriga hjärtsjukdomar. Inte heller motiverar andra 

implantat så som coils, goretexgraft någon profylax. 

Slutsats: profylax med antibiotika mot infektiös endokardit rekommenderas 

ej längre vid tandvård. Redan sedan tidigare har rekommendationen 

att ge endokarditprofylax i samband med ingrepp i urogenitalsfären eller 

gastrointestinalkanalen upphört. 

När det gäller andra åtgärder för att förhindra insjuknande i endokardit 

finns visat nytta av god tandvård och välskött tandkött. 

Läs mer 

Läkemedelsverkets hemsida, Antibiotikaprofylax i tandvården 

Infektionsläkarföreningens hemsida – www.infektion.net 

Internetmedicin – www.internetmedicin.se 

60

61 

Mage Tarm 

I detta kapitel fokuseras på farmakologisk behandling vid några vanliga 

mag-tarmsjukdomar och några vanliga mag-tarmrelaterade symtom ur ett 

primärvårdsperspektiv. Självklart ska också nyttan av icke-farmakologisk 

behandling övervägas, t ex fysisk aktivitet (se FYSS) samt kost- och livsstilsråd. 

Ibland hänvisar vi till receptfria läkemedel som patienterna kan köpa själva 

på apoteket. 

Oral candidos 

Medel vid oral candida 

nystatin Mycostatin 

Funktionell Dyspepsi 

Detta tillstånd – som definieras som diffusa smärtor i övre delen av buken, 

utan samtidigt dominerande refluxbesvär, där utredning visat på normala 

förhållanden – ska endast undantagsvis behandlas med läkemedel. 

Att sätta diagnos och ge grundläggande information om sjukdomens 

godartade karaktär är centralt. PPI saknar indikation och har ingen plats 

i behandlingen. Förutom sedvanliga livsstilsråd, kan – om patientens 

symtom är uttalade – antacida, ranitidin eller läkemedel mot illamående 

tillfälligt prövas. 

Läs mer 

”Terapiråd Gastroenterologi i Landstinget Västernorrland” 

www.lvn.se/lk

Mage Tarm 

Syrarelaterade sjukdomar 

Allmänt om PPI 

Det finns risker med PPI-behandling som bör beaktas. Det bör därför alltid 

finnas en klar indikation för PPI innan behandling startas. 

Behandling av barn och ungdomar 

Behandling av barn och ungdomar (> 8 år) med PPI bör prövas endast vid 

tydliga symtom på gastroesofagal reflux (GERD), och gastroskopering genomförs 

vid problematik som inte går över. Eventuell behandling av yngre 

barn skall skötas av barnläkare. 

Intag av PPI i förhållande till måltid 

PPI-läkemedel bör intas på fastande mage ca 30 min före frukost/annan 

måltid. Vid behov av 40 mg omeprazol, ordinera 20 mg med doseringen 

2x1. 

PPI vid steroidbehandling 

Det finns inga studier som ger stöd för att kortisonbehandling ger ökad 

risk för ulcus. Kortisonbehandling innebär alltså inte att patienten måste 

ges syrahämmande läkemedel. Beakta patientens totala risksituation: ålder, 

rökning, tidigare verifierat ulcus, NSAID-behandling, SSRI-behandling, 

lågdos ASA, H. pylori infektion, inför ställningstagande till PPI på grund av 

steroidbehandling. 

PPI vid behandling med klopidogrel 

Den kliniska betydelsen av den interaktion där PPI hämmar klopidogrels 

bioaktivering i levern med minskande trombocythämning som följd är 

fortfarande oklar. Det finns nyare studier som ifrågasätter interaktionen. 

Läkemedelsverket avråder dock från kombinationen klopidogrel och omeprazol/esomeprazol 

(100621). Pantoprazol är ett alternativ. 

PPI och risk för bakteriella infektioner 

I ett antal observationsstudier har behandling med PPI ökat risken för 

bakteriella enteriter (ffa Clostridium difficile). Det föreligger ingen ökad 

risk för preumoni vid PPI-behandling enligt utredning om Europeiska Läkemedelsmyndigheten 

(Läkemedelsverket månadsrapport juli 2012). 

62

63 

Mage Tarm 

PPI och risk för frakturer 

Långvarig behandling med PPI i högre doser och längre tid än 1 år, kan öka 

risken för osteoporosrelaterade frakturer såsom höftfrakturer, (Läkemedelsverket, 

månadsrapport mars 2012). 

PPI/H2-blockerare till äldre 

Varken den basala eller den stimulerade syrasekretionen avtar med ökad 

ålder, däremot är ökad ålder associerad med en lägre kapacitet i slemhin- 

nan att klara påfrestningar/lokala skador (det gäller även för friska äldre 

personer). 

H2-blockerare till äldre kan leda till förvirring. Vid behov av H2- blockerare 

till äldre måste dosen justeras för nedsatt njurfunktion. 

Utsättning av PPI/H2-blockerare 

Vid abrupt utsättning av PPI och H2-blockerare kan reboundfenomen, 

”utsättningsdyspepsi”, uppträda vilket patienten upplever som återkomst 

av tidigare symtom. Besvären verkar kulminera under andra veckan efter 

avslutad behandling med PPI. Successiv nedtrappning kan behövas om 

behandlingstidens längd har överstigit en månad enligt nyare studier. 

Vid behandling med H2-blockerare > 1 månad rekommenderas halvering 

av dygnsdosen under 2 veckor, därefter avslutas behandlingen. Ha antacida 

i beredskap. 

Vid behandling med PPI >1 månad rekommenderas följande schema: 

Steg Läkemedel Dosering Tidsperiod 

1 PPI Halv grunddos x 1 alt 

hel grunddos varannan dag 

4 veckor 

2 PPI Halv grunddos varannan dag alt 

hel grunddos var 4e dag 

4 veckor 

3 PPI Halv grunddos var 4e dag 4 veckor 

4 Antacida Vid behov 4 veckor

Mage Tarm 

Syrarelaterade sjukdomar 

Receptförskrivning 

omeprazol omeprazol* 

Receptförskrivning, andrahandsval 

pantoprazol Pantoprazol * 

(rek. vid samtidig användning av klopidogrel 

eller då en PPI med få interaktioner är önsk 

värd) 

Egenvård 

ranitidin Ranitidin Sandoz alt Mylan, EF 

(receptfritt i mindre förp) 

Al-Mg-salt Novaluzid oral suspension, EF 

(receptfritt) 

alginsyra Gaviscon oral suspension, EF 

(receptfritt) 

Galieve oral suspension, EF 

(receptfritt) 

Antiobesitasmedel se under kapitlet om diabetes sid. 28 

Allmänt om Helicobacter pylori 

Prov för H. pylori tas i första hand i faeces för påvisande av antigen. Vid 

duodenal-eller ventrikelulcus tar endoskopisten i allmänhet snabbtest för 

HP-diagnostik via biopsi. Om biopsi av någon anledning inte är lämpligt, 

rekommenderas faecesdiagnostik. Vid funktionell dyspepsi eller GERD 

finns ingen indikation för vare sig diagnostik eller att eradikera H. pylori. 

Helicobacter pylori-positiva duodenalsår 

Vid duodenalsår är den rekommenderade behandlingstiden med PPI 2-4 

veckor i dosen 20 mg per dygn. Gastroskopisk kontroll ej nödvändig då 

dessa sår inte anses vara maligna. 


64 

75+

65 

Mage Tarm 

Ulcussjukdom - Eradikering av Helicobacter pylori-positiva duodenalsår 

omeprazol * 20 mg x 2 

+ klaritromycin 250 mg x 2 

+ metronidazol (Flagyl) 400 mg x 2 

eller 



+ amoxicillin * 1 g x 2 

eradikeringsbehandlingen ges under en vecka, PPI behandlingen fortsätter, se nedan. 

Helicobacter pylori, andrahandsval 

Nexium HP 1 dos 2 gånger dagligen. 

(En dos = amoxicillin 2 x 500 mg, klaritromycin 1 x 500 mg och esomeprazol 1 x 20 mg) 

Kuren omfattar en veckas behandling, PPI behandlingen fortsätter, se nedan 

Vid samtidig användning av klopidogrel eller då en PPI med få interaktioner 

är önskvärd rekommenderas pantoprazol i kombination med 

klaritromycin och amoxicillin/metronidazol, för doser se under aktuellt 

pantoprazolgenerikum. 

Helicobacter pylori-negativa duodenalsår 

Vid duodenalsår är den rekommenderade behandlingstiden med PPI 2-4 

veckor i dosen 20 mg per dygn. Gastroskopisk kontroll ej nödvändig då 

dessa sår inte anses vara maligna. 

Ulcussjukdom - Helicobacter pylori-negativa duodenalsår 

omeprazol Omeprazol * 20 mg x 1 

Behandla dagligen i 2-4 veckor. 

Helicobacter pylori-positiva ventrikelsår - behandlingstid 

Vid ventrikelsår är den rekommenderade behandlingstiden med PPI 4-8 

veckor i dosen 20-40 mg per dygn. Gastroskopikontroll ska göras till dess 

att såret är utläkt, oftast 4-6 veckor efter diagnostisk gastroskopi. 


Mage Tarm 

Ulcussjukdom - Eradikering av Helicobacter pylori-postitiva ventrikelsår 



+ metronidazol (Flagyl) 400 mg x 2 

eller 



+ amoxicillin * 1 g x 2 

Eradikeringsbeh. ges under en vecka, PPI beh. fortsätter till gastroskopikontroll 

Helicobacter pylori, andrahandsval 

Nexium HP 1 dos 2 gånger dagligen. 

(En dos = amoxicillin 2 x 500 mg, klaritromycin 1 x 500 mg och esomeprazol 1 x 20 mg) 

Kuren omfattar en veckas behandling, PPI beh. fortsätter till gastroskopikontroll 

Vid samtidig användning av klopidogrel eller då en PPI med få interaktioner 

är önskvärd rekommenderas pantoprazol i kombination med 

klaritromycin och amoxicillin/metronidazol, för doser se under aktuellt 

pantoprazolgenerikum. 

Helicobacter pylori-negativa ventrikelsår - behandlingstid 

Vid ventrikelsår är den rekommenderade behandlingstiden med PPI 4-8 

veckor i dosen 20-40 mg per dygn. Gastroskopikontroll ska göras till dess 

såret är utläkt, oftast 4-6 veckor efter diagnostisk skopi. De vanligaste orsakerna 

till Hp-negativa ventrikelsår är användning av NSAID eller acetylsalicylsyra 

och rökning – dessa faktorer bör om möjligt elimineras. 

NSAID-inducerade ventrikelsår och H.pylori-negativa ventrikelsår 

omeprazol Omeprazol * 20 mg x 1 - 20 mg 2 x 1 

Behandla dagligen i 4-8 veckor med efterföljande gastroskopikontroll. 

Gastroesofageal refluxsjukdom, GERD 

Diagnosen ställs kliniskt utan gastroskopi vid typisk anamnes och avsaknad 

av alarmsymtom hos patient


67 

Mage Tarm 

Inför gastroskopi ska patienten avstå från PPI i minst två veckor. Vid 

behov av symtomlindring använd antacida och/eller Gaviscon. 

GERD med typiska refluxbesvär utan genomförd gastroskopi 

alt. utan påvisad esofagit vid gastroskopi 



pantoprazol Pantoprazol * 20 mg x 1 


eller då en PPI med få interaktioner är önsk- 

värd) 

GERD med endoskopiverifierad esofagit av lägre grad (LA grad A) 


Behandlingen inleds med omeprazol 20 mg dagligen i 4–8 veckor därefter kan man 

pröva om medicinering vid behov räcker för att kontrollera symtomen. 




eller då en PPI med få interaktioner är önsk- 

värd) 

Medelsvår (LA grad B-C) till svår (LA grad D) esofagit 

omeprazol Omeprazol * 20 mg 2x1 


pantoprazol Pantoprazol * 20 mg 2x1 - 20 mg 4x1 


eller då en PPI med få interaktioner är önsk 

värd) 

Medelsvår till svår esofagit bör skötas av eller i samråd med gastroskopisk expertis. 

Oftast behövs kontinuerlig terapi. Det är viktigt att utvärdera PPI behandlingen 

årligen och att lägsta effektiva dos används. Operation kan vara ett alternativ vid 

uttalade besvär trots adekvat PPI–behandling.

Mage Tarm 

Indikation för PPI-profylax vid NSAID eller ASA vid 

pågående NSAID-terapi 

De viktigaste riskfaktorerna för NSAID relaterade ulcus är: 

• hög ålder (> 75 år), 

• tidigare ulcus/ulcuskomplikation t.ex. GI-blödning. 

• samtidig behandling med NSAID och glukokortikoider. 

Även samtidig behandling med SSRI-preparat eller antikoagulantia ger 

ökad risk för gastrointestinal blödning. Risken ökar med stigande ålder 

och då flera riskfaktorer finns samtidigt. Överväg i första hand om andra 

analgetika än NSAID kan användas. 

Vid NSAID-terapi och samtidig förekomst av en eller flera riskfaktorer bör 

profylaktisk behandling med PPI övervägas. 

Kortisonbehandling utan samtidig NSAID-behandling är ingen riskfaktor 

att utveckla peptiska sår och ska inte behandlas profylaktiskt med PPI. 

Indikation för PPI-profylax vid pågående terapi med lågdos ASA 

Vid behandling med låg dos ASA hos patienter som tidigare haft ulcus eller 

övre gastrointestinal blödning skall profylaktisk behandling med PPI ges. 

Profylax vid pågående NSAID- eller lågdos ASA-behandling 





eller då en PPI med få interaktioner är önskvärd) 

Indikation för PPI-profylax efter gastric bypass (GBP) kirurgi 

omeprazol Omeprazol * 20 mg, 2 x 1 

(livslångt) 




eller då en PPI med få interaktioner är önskvärd) 

68

69 

Mage Tarm 

Inflammatorisk tarmsjukdom, IBD 

Inflammatorisk tarmsjukdom är oftast en specialistangelägenhet, inte 

alltid akut, men så småningom. Okomplicerad proktit kan handläggas 

i primärvården förutsatt att nydiagnostierade patienter remitteras för 

koloskopi. Patienter som inte har effekt av given behandling eller om mer 

extensiv sjukdom misstänks, remitteras genast till gastroenterolog. 

Vid skov av distal ulcerös proktit ges Asacol stolpiller 500mg 2 i 2-4 veckor. 

Vid terapisvikt kan Prednisolonsupp läggas till och ges på kvällen t o m 5 

dagar efter symtomfrihet (vanligen 2-4 veckor). 

Ulcerös proktit 

mesalazin Asacol 500mg (supp) 

prednisolon Prednisolon 10 mg, 20 mg APL (supp) 

Läs mer 

Terapiråd Gastroenterologi, www.lvn.se/lk 

GERD-Q formuläret som stöd för att sätta diagnos refluxsjukdom resp. 

utvärdera refluxbehandling finns som bilaga i terapirådet och i SYSteam 

Cross under externa källor.

Mage Tarm 

Irritable bowel syndrome, IBS (tidigare Colon irritable) 

Tillståndet är vanligt förekommande och inbegriper en kombination av 

buksmärta/bukobehag och en avföringsrubbning under >6 månader 

(aktiva symtom senaste 3 månaderna). Fastställ i första hand diagnosen 

och identifiera huvudsymtomet mot vilket eventuell läkemedelsbehandling 

riktas. Det bör dock betonas att en rad icke-farmakologiska åtgärder 

är av stor betydelse vid detta tillstånd. En tydligt förmedlad IBS diagnos 

med dess godartade karaktär utgör den första och sannolikt viktigaste 

behandlande åtgärden. 

Kostråd: Betona vikten av att ha en regelbunden måltidsordning. Anpassa 

portionsstorleken enligt tallriksmodellen. Tugga maten ordentligt. Var 

försiktig med fett, kaffe, alkohol och starka kryddor. Undvik gasbildande 

livsmedel som t.ex. kål, lök och baljväxter. Vid stora besvär, remittera 

till dietist. Vid behandling av IBS med huvudsymtom förstoppning kan 

bulkmedel prövas men endast ca 10 % av IBS-patienter har en viss nytta 

av bulkmedel, många får mer besvär pga. ökad mängd gas. Bulkmedel 

med högt innehåll av vattenlösliga dvs. gelbildande fibrer anses mer gasbildande 

(ispaghula, Vi-Siblin 85 % gelbildande och 15 % olösliga fibrer) än 

läkemedel med högt innehåll av olösliga fibrer (sterkuliagummi, Inolaxol 

90 % olösliga och 10 % gelbildande fibrer). För rekommenderad läkemedelslista, 

se nedan under ”förstoppning”, ”diarré” och ”illamående”. 

Läs mer 

Terapiråd Gastroenterologi i Landstinget Västernorrland 

www.lvn.se/lk. Här finns bl a referenser till nationella riktlinjer för utredning 

och behandling av IBS från Svensk Gastroenterologisk Förening, SGF. 

Hemorrojder 

Hemorrojder 

Cinkokain + prednisolon (grp II steroid) Scheriproct N (rektalssalva) 

rektalspets finns i förp 

Lidokain + hydrokortison (grp I steroid) Xyloproct (rektalssalva) 

utan rektalspets, EF 

receptfritt 

70


71 

Mage Tarm 

Några vanliga gastrointestinala symtom: förstoppning, diarré 

och illamående 

Förstoppning 

Icke-farmakologisk behandling såsom kostråd – regelbunden måltidordning, 

fibrer och tillräckligt vätskeintag, särskilt hos äldre – samt råd om 

motion ska självklart vara utgångspunkten. Exempel på fiberrikt recept 

(Pajalagröt) finns på www.lvn.se/lk under Äldre och läkemedel sedan 

Terapiråd. 

Om detta inte räcker, kan laxantia vara indicerat om komplement. För 

barn betonas aspekten att sitta på toa ungefär samma tid varje dag. 

Ytterligare information om just barnaspekten, se aktuell behandlingslinje 

”Förstoppning hos barn”. 

Opioidutlöst förstoppning bör undvikas genom att alltid samtidigt med 

opioiden, ge läkemedel mot förstoppning. Man bör dock inte ordinera 

bulkmedel till patienter som medicinerar med opioider då detta kan öka 

risken för ileus. 

Äldre, beakta vid förstoppning 

Viktigt att äldre personer har ett adekvat vätske- och fiberintag. 

Läs mer 

Terapiråd Gastroenterologi i Landstinget Västernorrland 

Laxantia 

Laxantia, förstahandsval (även för långtidsanvändning) 

Osmotiskt aktiva medel 

laktulos lösning Laktulos * 

Bulkmedel 

sterkuliagummi (huvudsakligen olösliga fibrer) Inolaxol 

ispaghula (huvudsakligen vattenlösliga fibrer) Vi-Siblin / Vi-Siblin S 

(S=sockerfri) 

Laxantia, andrahandsval (även för långtidsanvändning) 


polyetylenglykol (makrogol) Movicol *

Mage Tarm 

Laxantia för tillfälligt bruk 

Tarmirriterande medel 

natriumpikosulfat Cilaxoral 

Klysma snabbverkande 

Natriumlaurylsulfoacetat Microlax 

Natriumdokusat+sorbitol Klyx 

Barn, beakta vid förstoppning 

Ökad mängd kostfibrer räcker inte som ensam åtgärd vid etablerad 

förstoppning. Poängtera regelbundenheten (sitta på toa samma tid varje 

dag, även om barnet inte är bajsnödigt). Ge gärna skriftlig information. 

Laktulos 10-40 ml/dag är lämpligt som mjukgörande för avföringen. 

Behandlingen får inte ges för kort tid. 

Förstoppning hos barn – se aktuell behandlingslinje i landstinget. 

Laxantia 

Laxantia, förstahandsval (även för långtidsanvändning) 


laktulos lösning Laktulos * 

Bulkmedel 

sterkuliagummi (huvudsakligen olösliga fibrer) Inolaxol 

ispaghula (huvudsakligen vattenlösliga fibrer) Vi-Siblin / Vi-Siblin S 

(S=sockerfri) 

Laxantia, andrahandsval (även för långtidsanvändning) 


polyetylenglykol (makrogol) Movicol * 

Laxantia för tillfälligt bruk 

Tarmirriterande medel 

natriumpikosulfat Cilaxoral 

Klysma snabbverkande 

natriumlaurylsulfoacetat Microlax 


72

Diarré 

Diarré 

loperamid Loperamid* 

Imodium 0,2 mg/ml (oral lösning) 

Illamående 

Flera olika receptorsystem är inblandade i uppkomsten av illamående. 

Därför kan också en rad läkemedel med olika receptorspecificitet användas. 

Behandlingen inriktas i första hand mot orsak. Ofta måste dock 

symtomatisk behandling tillämpas. Kortison är ett bra adjuvans till de 

flesta antiemetika och kan övervägas t ex vid cancerrelaterat illamående. 

Följande läkemedelsgrupper har en antiemetisk effekt. 

Illamående 

Metoklopramid, Primperan (ej för långtidsbehandling) 

motilitetsstimulerande tabl 10 mg, supp 20 mg, inj 5 mg/ml 

Graviditetsutlöst 

illamående Postafen 

Cytostatika- eller strålningsutlöst illamående 

ondansetron Ondansetron * 

Illamående, andrahandsval 

Graviditetsutlöst Lergigan Comp 75+ 

Antihistaminer Amosyt tablett 100 mg 

Mage Tarm 

75+ 

Calma tuggummi 

Lergigan 25 mg, Lergigan Forte 50 mg, 

Lergigan Mite 5 mg, Lergigan Comp tabl 

Antiemetika Scopoderm depotplåster 1mg/72 h 

(endast ind. Rörelsesjuka, har antikolinerga 

effekter) 

Neuroleptika Proklorperazin supp 25 mg ATL 

(Stemetil supp, avregistrerad) 

Haldol tablett 1 mg, inj 5 mg/ml 

Läs mer : Terapiråd Gastroenterologi i Landstinget Västernorrland 

www.lvn.se/lk 


73 

75+ 

75+ 

75+ 

75+ 

75+

Mun- och Tandvård 

Muntorrhet 

Diagnos och behandling 

Bedöm grad av muntorrhet och orsak/-er. Slemhinnestatus. Överväg svampinfektion. 

Subjektiv eller objektiv muntorrhet. Salivsekretionsmätning. Tuggstimulerad 

sekretion normalt 1–2 ml/min, vilosalivsekretion 0,3–0,4 ml/min. 

Orsaker 

Sjukdomar (t.ex. autoimmuna systemsjukdomar, psykisk sjukdom, motoriska 

störningar), hög ålder, strålbehandling mot huvud- /halsregion, läkemedel eller 

annan orsak (t.ex. munandning nattetid). 

Behandling 

a. Salivstimulering och/eller saliversättning. Ställningstagande 

efter bedömning av orsak. Preparatval – egenvårdsbehandling. 

Det är lämpligt för patienten att pröva sig fram. Välj ett sockerfritt preparat. 

Vatten kan vara ett komplement. 

För salivstimulering Smörjande 

Xerodent sugtablett Proxident munspray smörjande 

Fluorette tuggummi Zendium saliva gel 

V6 tuggummi 

Proxident munspray salivstim. 

Salivin sugtablett 

b. Ökad tuggning, t.ex. hårdtuggad föda och/eller salivstimulerande, sockerfritt 

tuggummi med fördel innehållande xylitol och fluor 

- om egna tänder kvar. 

c. Läkemedel: Ändrad dosering eller byte av preparat. 

Äldre, beakta vid muntorrhet 

Vanligt med muntorrhet hos äldre – beakta ökad risk p.g.a åldrande och 

sekundärt till läkemedelsbehandling. 

Lichenoida förändringar 

Predisponerande faktorer 

Bl.a. stress, vissa läkemedel, kronisk leversjukdom, amalgam/compositeplast/metallkeramik 

i direkt anslutning till lichenoida förändringar. 

Diagnostik 

Biopsi för PAD rekommenderas, särskilt i fall med förändringar på tungans 

sidoränder och undersida samt munbotten, i synnerhet vid betydande 

rodnad. Remiss till käkkirurg. För behandlingsprinciper, se Tandvårdens 

läkemedel. 

Läs mer: För tandvårdens personal finns på www.lvn.se/lk under rubrik 

Rek&Läkemedelsval ett rek. häfte med Tandvårdens Läkemedel. 

74


75 

Neurologi 

Äldre, beakta vid epilepsi 

Observera att nedsatt njurfunktion är vanligt, ökande problem med 

interaktionsrisk och en allmänt ökad känslighet. Lamotrigin har låg interaktionsrisk. 

Levetiracetam är ett annat alternativ till äldre, dosen behöver 

sänkas vid nedsatt njurfunktion. 

Epilepsi 

Akut behandling 

diazepam Stesolid * rektallösning 10 mg (vuxna), 5 mg (barn) 

Underhållsbehandling 

lnställning, dosändring och byte av preparat bör göras av eller i samråd med specialist 

inom neurologi. Kontroll med hjälp av koncentrationsbestämning görs efter 

1 månad och därefter normalt 1 gång/år. 

Partiella anfall +/- sekundär generalisering, förstahandsval 

karbamazepin Tegretol Retard 

lamotrigin Lamotrigin * (förstahandsmedel hos äldre) 

levetiracetam Levetiracetam * 

Primärgeneraliserade anfall, förstahandsval 

valproat Ergenyl Retard * 

lamotrigin Lamotrigin * 

Lamotrigin rekommenderas till kvinnor i fertil ålder pga. missbildningsrisk med Valproat. 

Lamotrigin 

Lamotrigin och Lamictal är inte utbytbara på apotek. Välj generika vid nyinsättning. 

Epilepsi och bilkörning 

Ett enda krampanfall är inte lika med diagnosen epilepsi men medför 

körförbud i 6 månader. Vi diagnos epilepsi krävs ett års anfallsfrihet för att 

få köra bil. Tänk på att även annan medvetandepåverkan än den epilepsi 

har kan medföra körförbud. 

Läs mer 

Behandlingsrekommendation Epilepsi på www.lakemedelsverket.se

Neurologi 

Huvudvärk 

Läkemedelsutlöst huvudvärk 

Intag av analgetika, såväl paracetamol, acetylsalicylsyra som kombinationer 

av perifert och centralt verkande analgetika ffa koffein och kodein 

mer än 3 dagar per vecka utgör riskfaktor för läkemedelsutlöst huvudvärk. 

Även varje till varannandags användning av ergotamin vid migrän gör 

att huvudvärken kan övergå i läkemedelsutlöst sådan. Vid utsättning av 

huvudvärksmedlen fås en initial försämring som efter 1-2 veckor vanligen 

övergår i förbättring. Ursprunglig huvudvärk framträder i regel efter 

utsättningen. 

Spänningshuvudvärk 

Spänningshuvudvärk är en tung, tryckande huvudvärk med spänning som 

omfattar del av eller hela huvudet. Samtidiga symtom av ostadighetsyrsel, 

lockkänsla i öronen eller fokuseringssvårigheter kan finnas med i bilden. 

Illamående kan förekomma men sällan kräkningar. Både fysiska och psykiska 

faktorer kan finnas med som orsaker. Icke farmakologisk behandling 

utgör förstahandsval. Avslappningsövningar och antistressträning har 

dokumentation på god effekt. 

Allmänna råd 

Noggrann undersökning och information är viktigt liksom att identifiera 

utlösande faktorer. Ge råd om arbetsanpassning, viktigt med sömn och 

motion. Remiss till sjukgymnast för avslappning, TENS, eller akupunktur. 

Bettfysiologisk bedömning av tandläkare. Ev. psykolog- eller kuratorskontakt. 

Som förebyggande mot spänningshuvudvärk kan amitryptilin (Saroten) i 

startdos 10-25 mg någon timme före sänggåendet prövas, doser upp till 

50-75 mg kan behövas. 

Läs mer 

Läkemedelsutlöst huvudvärk på internetmedicin 

Spänningshuvudvärk på internetmedicin.se 

76


77 

Neurologi 

Migrän 

Barn, beakta vid migrän 

Migrän debuterar före 10 års ålder i 20-25 % av fallen. Barn har ofta korta migränanfall 

och ej alltid halvsidiga. Illamående kan dominera. Överväg att prova ASA, 

paracetamol eller NSAID. Remiss till barnmott. om migrän med >2 anfall per månad. 

Huvudvärk hos barn - se aktuell behandlingslinje i landstinget. 

Anfallsbehandling 

I första hand 

paracetamol Paracetamol 1 g * 

naproxen Naproxen 750 mg * 

Tillägg för bättre effekt och mot illamående/kräkning 

metoklopramid Primperan (supp) 

OBS! Extrapyramidala biverkningar hos yngre (dystoni) 

Vid svårare migrän 

sumatriptan Sumatriptan (tabl 50 mg) * 

Vid svårare migrän hos ungdomar ålder 12-18 år 

Imigran nässpray rekommenderas 

Profylaktisk behandling (om mer än 2 anfall per månad) 

Betablockad t.ex. metoprolol. Upptrappning till måldos 100–200 mg x 1 

Allmänna råd 

Beakta allmänna livsstilråd. Har patienten köpt receptfria migränmedel 

kontrollera vilka doser som har använts – receptfria doseringar är lägre än 

rekommenderade doser i FASS. Sumatriptan tablett 50 mg är förstahandsrekommendation 

vid akutbehandling av svårare migrän hos vuxna. Vid 

otillräcklig effekt av tablett sumatriptan 50 mg kan andra beredningsformer 

av triptaner prövas och då ges subvention. Max 2 doser/24 timmar, 

max 3–4 dagar i rad sedan 2–3 dagar uppehåll. Triptaner skall undvikas 

upp till en vecka efter utsättning av ergotaminpreparat (ex Anervan Novum) 

och dihydroergotamin (Orstanorm). 

Läs mer 

Migrän på internetmedicin.se 

75+

Neurologi 

Parkinsons sjukdom 

Levnadsvanor, rådgivning/behandling vid Parkinsons sjukdom 


Daglig fysisk aktivitet t ex promenader. Konditionsträning och specifik 

uthållighetsträning. Kontakt med sjukgymnast rekommenderas. Rekommenderad 

dosering är baserad på forskning och ska ses som en måldos. 


Kostråd 

Regelbunden måltidsordning. Ät små portioner men ofta, gärna enligt tallriksmodellen. 

Vid ökat energibehov, berika maten med raps- eller olivolja 

samt flytande margarin. Om konsistensanpassning av maten behövs eller 

om patienten har ett stort energibehov - remittera till dietist. 

Tobak 


Hallucinationer, förvirring (oavsett ålder) 

Förvirringsrisk finns med läkemedel mot Parkinson. Sätt i första hand 

ut tilläggsmedicinering till L-dopa, minska i andra hand L-dopa doserna. 

Quetiapin (Seroquel) 25 mg till kvällen kan prövas. Andra neuroleptika 

än quetiapin bör ej användas till patienter med Parkinsons sjukdom. Vid 

otillräcklig effekt kontakta neurolog. 

Parkinsons sjukdom 

levodopa + benserazid Madopark * 

Madopark Quick 

levodopa + karbidopa Sinemet * 

Sinemet Depot (depottabl) * 

pramipexol Sifrol (depottabl) * / Pramipexol tabl * 

Sifrol depottabl och Pramipexol tabl är inte utbytbara mellan varandra 

ropinirol Requip Depot * / Ropinirol depottabl * 

Requip Depot och Ropinirol depottablett är inte utbytbara mellan varandra 

Behandling av Parkinsons sjukdom inkl demens vid Parkinson 

Vid sannolik parkinsondiagnos skall behandling övervägas. Levodopa 

utgör basen i behandlingen av Parkinsons sjukdom. Sinemet Depot anses 

bättre som depotpreparat än Madopark Depot. Kolinesterashämmaren 

rivastigmin som har indikation lätt till måttligt svår demens vid Parkinsons 

sjukdom kan prövas, se även behandlingslinje demens på intranätet. 

Läs mer: Behandlingsrekommendation Parkinsonism på www lakemedelsverket.se 


78 

75+ 

75+ 

75+ 

75+ 

75+ 

75+

Restless legs (RLS) 

Äldre, beakta vid RLS 

Förvirringsrisk finns med RLS läkemedel. Beakta läkemedelsbiverkan, t 

ex av Propavan. Vid nedsatt njurfunktion bör pramipexol och gabapentin 

dosjusteras. Pramipexol kan inte rekommenderas vid kreatininclearance 

under 30 ml/min pga avsaknad av data. 

Restless legs (RLS) 

DA-agonist 

pramipexol Sifrol (tabl) 

ropinirol Ropinirol * (tabl) 

Restless legs (RLS) , andrahandsval 

gabapentin Gabapentin 900-1800 mg/dygn * 75+ 

levodopa + benserazid Madopark Quick Mite/Madopark Quick 

(L-dopa: intermittent behandling 2-3 gånger/vecka, högst 100 mg/dos) 

Behandling, RLS 

Uteslut järnbrist innan DA-agonist sätts in om järnbrist föreligger, ge 

parenteral järnbehandling i minst fyra veckor och utvärdera. Utvärdera 

effekten av RLS-behandlingen tidigast efter 2-3 månaders behandlingstid. 

Vid otillräcklig behandlingseffekt av upptitrerad DA-agonist kan denna 

kombineras med L-dopa - Madopark Quick Mite. Vissa läkemedel t.ex 

mot depression, epilepsi och Propavan samt koffein, alkohol och rökning 

kan utlösa eller förvärra RLS. 

Läs mer 

Behandlingsrekommendation Restless legs syndrome (RLS) på 



79 

Neurologi 

75+ 

75+ 

75+

Osteoporos 

Levnadsvanor, rådgivning/behandling vid osteoporos 


Fysisk aktivitet bör ske minst 30 minuter dagligen. Intensiteten bör vara 

åtminstone måttlig, till exempel rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt 

kan erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten. 


Kostråd 


flytande margarin och lättmargarin eftersom dessa är berikade med vitamin 

D. Ät fet fisk. Ät kalciumrika livsmedel såsom lätt- eller mellanmjölk, 

lätt- och mellanfil, ost och grönsaker som t ex spenat och grönkål. Vid 

behov remittera till dietist. 

Tobak 


Äldre, beakta vid osteoporos 

Många äldre har svårt att svälja bifosfonater – risk för frätskador i matstrupen. 

Överväg i så fall infusionsbehandling. Bifosfonater bör inte ges 

längre än 3-5 år utan utvärdering. 

Osteoporos 

kalciumkarbonat + D-vitamin Kalcipos-D (tabl) 

Ideos (tuggtabl) * 

Kalciumbehandling kan i vissa fall ge upphov till förstoppningsproblem, 

tillägg av laxantia kan behövas. 

alendronat Alendronat Veckotablett * 

Osteoporos, andrahandsval 

zoledronsyra Aclasta 

D-vitamin (finns receptfria tabletter och droppar på 

apoteken, men också receptbelagda, Devitre 

400 E 2 tabl/dag, Divisun 800 E 1 tabl/dag) 

Bisfosfonater och käkbensnekros 

Behandling med bisfosfonater kan ge nekroser i käkben som kan uppkomma 

vid kirurgi eller spontant. Risken kan finnas kvar långt efter avslutad 

behandling. Före intravenös behandling eller vid peroral behandling som 

förväntas pågå längre tid än 3 år skall patienten genomgå infektionsutredning 

av tandläkare och ev. sanering av tandläkare. 


80

Osteoporos 

Kombinationsbehandling med kalcium och vitamin D 

Vid all benspecifik behandling skall kalcium och vitamin D ges i tillägg. 

Rekommenderade doser exklusive kostintag är 500-1000 mg kalcium 

samt 20 μg [800 IE] vitamin D3 per dag . Kombinationen bör även ges som 

frakturprofylax till män och kvinnor >80 års ålder oavsett boendeform, 

som bedöms ha bristfällig nutrition och sällan vistas utomhus. Kalcium 

och vitamin-D skall inte ges som osteoporosprofylax till personer som ej 

uppfyller kriterier för benspecifik behandling. I rekommenderade doser 

har kalcium och vitamin D inga allvarliga biverkningar, men serumkalcium 

skall kontrolleras före behandling och följas hos patienter med nedsatt 

njurfunktion. Det är vanligt med magbiverkningar, ffa förstoppning av kalcium. 

Detta kan lindras genom att tabletten tas tillsammans med mat. Vid 

kvarstående magbiverkningar kan singelbehandling med vitamin D ges. 

Benspecifik behandling 

Beslut om benspecifik behandling skall alltid grundas på en samlad värdering 

av risken för fraktur och inte på enskilda bentäthetsvärden. FRAXberäkning 

(http://www.shef.ac.uk/FRAX/tool.jsp?lang=se) skall göras på 

personer från 40 års ålder där det föreligger misstanke om osteoporos/ 

hög frakturrisk. Med FRAX kan den enskilde patientens tioårsrisk för faktur 

beräknas. FRAX ≥ 15% innebär indikation för utredning och DXA. 

Följande patienter bör få benspecifik behandling: 

- Kotkompression/höftfraktur efter lågenergitrauma (oavsett FRAX eller DXA). 

- Annan lågenergifraktur + T-score ≤-2,0 + FRAX >30%. 

- Annan lågenergifraktur + T-score ≤-2,0 + FRAX 15 -30%; individuellt övervägande. 

- Planerad/pågående peroral kortisonbehandling ≥ 3 månader + nedsatt bentäthet ± 

lågenergifraktur 

Person med fraktur och T-score >-2,0 och FRAX > 15%, samt person utan 

fraktur och FRAX

Psykiatri 

Alkohol- och drogproblem 

Levnadsvanor, rådgivning/behandling vid alkoholberoende 


Rökstopp ska rekommenderas när så är lämpligt. Samtala och ge råd om 

alkoholvanor, tipsa gärna om alkoholhjalpen.se 

Se även Behandlingslinje Alkoholberoende på intranätet. 

Alkoholproblem 

Återfallsförebyggande behandling 

Vid mål: alkoholfrihet 

disulfiram (oralt) Antabus 

akamprosat Campral 

Vid mål: kontroll, ej alkoholfrihet 

naltrexon Naltrexon Vitaflo 

Vid hereditet+starkt begär, hög konsumtion 

naltrexon Naltrexon Vitaflo 

Återfallsförebyggande behandling 

Behandlingsmål sätts i samråd med patienten: 

• färre tillfällen med hög konsumtion alt 

• minskad total konsumtion alt 

• alkoholfrihet 

AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) finns att ladda ner från www.lvn. 

se/lk under Rekommendationer och Läkemedelsval 

Där finns även tolkhjälp till formuläret. 

Rekommenderad behandlingstid vid god effekt är 6-12 månader. 

Akamprosat (Campral) är bäst dokumenterat om målet är alkoholfrihet. Tabletterna tas 

tre gånger per dag baserat på vikt enligt FASS. Behandlingen minskar risken för återfall 

och bör fortsätta även om återfall sker. 

Disulfiram (Antabus) passar bäst då helnykterhet under en längre eller kortare period 

är målet. Börja med 600-800 mg dagligen i 3-4 dagar, sedan 600-800 mg två gånger per 

vecka alt. 100-200 mg dagligen. Tabletterna måste intas under kontrollerade former t.ex. 

på hälsocentral. Kontrollera leverstatus innan behandling påbörjas och därefter enligt 

schema, se FASS under Varningar och försiktighet. Kontraindikation är inkompenserad 

hjärtsjukdom och aktuell leversjukdom. Informera om faran att kombinera alkohol och 

Antabus. 

82

83 

Psykiatri 

Naltrexon (Naltrexon Vitaflo) är en opioidantagonist som minskar den eufori aom alkoholen 

ger. Doseras 50 mg dagligen. Kontraindikation är bl.a. samtidig användning med 

opioider. Leverfunktionstester bör kontrolleras före och under behandlingen, se FASS. 

Skall ej kombineras med opioidinnehållande läkemedel t.ex kodein eller tramadol. 

Tät läkar- alt sjuksköterskekontakt med korta besök rekommenderas för en god följsamhet. 

Psykosocial behandling via kurator/psykolog för t.ex. motiverkande samtal kan också 

rekommenderas. 

Alkoholabstinens 

Alkoholabstinens kan behandlas i öppenvård. Svårare abstinenssymtom där risk för 

delirium föreligger behandlas i slutenvård. 

Grad av alkoholabstinens bedöms med hjälp av CIWA-Ar formuläret (formuläret finns på 

www.lvn.se/lk under Rekommendationer och läkemedelsval). 

Om möjligt låt patienten göra utandningsprov i alkoholmätare. När ingen alkohol kan 

påvisas i utandningsluften, kan abstinensbehandlingen påbörjas. 

Vid uttalade abstinenssymtom: Oxazepam 25 mg x 3-4 första dygnet, trappas sedan ut 

under några dagar. 

Vid alkoholberoende med komorbid depression rekommenderas mirtazapin med startdos 

30 mg till kvällen i första hand. 

B-komplex samt C-vitamin Oralovite, 3 tabletter 1 gång dagligen 

under några månader (förskriv 250 fp) 

folacin Folsyra 5 mg 

5 mg x 1 i 2 veckor sedan ev. underhållsbeh 

med 1 mg x 1 vid fortsatt alkoholintag alt. 

konstaterad folatbrist. 

Läs mer 

Behandlingsrekommendation Alkoholberoende på www.lakemedelsverket.se 

Missbruk av opiater och bensodiazepiner 

Om flera beroendemedel finns med trappar man ut ett i taget, i allmänhet tar man 

analgetika före bensodiazepiner. 

En etablerad metod för nedtrappning av läkemedel går ut på att utifrån patientens vanliga 

dosering lägger ett stabiliseringsschema där doserna fördelas så jämnt som möjligt 

över dygnet. Efter en veckas stabilisering kan ett uttrappningsschema enligt exempel på 

nästa sida startas. Detta bör vara väl förankrat hos patienten.

Psykiatri 

Exempel på uttrappning av opiater (från Region Halland) 

(stabiliserande dos vecka 1, i detta fall 2+2+2+2 så jämnt fördelat som möjligt över 

dygnet) 

Vecka Antal tabl 

ca kl 10 

Antal tabl ca 

kl 15 

84 

Antal tabl 

ca kl 19 

Antal tabl 

ca kl 23 

1 2 2 2 2 

2 2 2 1 2 

3 2 1 1 2 

4 1 ½ 1 1 2 

5 1 ½ 1 1 1 ½ 

6 1 1 1 1 ½ 

7 1 1 1 1 

osv. 

Om erfarenhet finns av besvärliga utsättningsreaktioner sedan tidigare bör nedtrappningen 

ske extra försiktigt. En redan nedtrappad dos ska inte höjas, däremot kan den 

fortsatta nedtrappningen behöva göra paus någon eller några veckor, speciellt vid fettlösliga 

bensodiazepiner som t.ex. alprazolam och lorazepam. 

Exempel på uttrappning av bensodiazepiner 

Substans Diazepam 

(Stesolid) 

Oxazepam 

(Sobril) 

Lorazepam 

(Temesta) 

Dygnsdos 15 mg 75 mg 6 mg 3 mg 

Alprazolam 

(Xanor) 

Vecka 1 5 mg: 1+1+1 25 mg: 1+1+1 1 mg: 2+2+2 1 mg: 1+1+1 

Vecka 2 2 mg: 2+2+2 10 mg: 2+2+2 1 mg: 2+1+2 1 mg. 1+½+1 

Vecka 3 2 mg: 2+1+2 10 mg 2+1+2 1 mg: 2+1+1 1 mg: 1+½+½ 

Vecka 4 2 mg: 2+1+1 10 mg 2+1+1 1 mg: 1+1+1 1 mg: ½+½+½ 

Vecka 5 2 mg: 1+1+1 10 mg 1+1+1 1 mg: 1+½+1 0,5 mg: 1+½+1 

Vecka 6 2 mg: 1+½+1 10 mg: 1+½+1 1 mg: 1+½+½ 0,5 mg: 1+½+½ 

Vecka 7 2 mg: 1+½+½ 10 mg: 1+½+½ 1 mg: ½+½+½ 0,5 mg: ½+½+½ 

Vecka 8 2 mg: ½+½+½ 10 mg: ½+½+½ 1 mg: ½+0+½ 0,5 mg: ½+0+½ 

Vecka 9 2 mg: ½+0+½ 10 mg: ½+0+½ 1 mg: ½+0+0 0,5 mg: ½+0+0 

Vecka 10 2 mg: ½+0+0 10 mg: ½+0+0 0 0 

Vecka 11 0 0 

För att minska risken för utsättningssymtom rekommenderas uttrappning. 

Utsättningsschemat ovan kommer från FAS UT3.

85 

Psykiatri 

Det är viktigt med möjlighet till regelbunden och snabb kontakt under uttrappningsperioden 

för att på ett lugnt och sakligt sätt bemöta patientens oro och ångest inför de 

abstinenssymtom (t.ex. ökad svettning, salivation, buksmärtor, diarré och ökad värk) som 

nästan alltid förekommer. 

Depression 

Levnadsvanor, rådgivning/behandling vid depression 


Medelintensiv konditionsträning 2-3 ggr/vecka i 30-45 min. Medelintensiv 

styrketräning 2-3 ggr/vecka. Rek. dosering är baserad på forskning och ska 

ses som en måldos. Individanpassning krävs. Se vidare FYSS. 

Tobak Rökstopp ska rekommenderas. 

Äldre, beakta vid depression 

Större risk för depression hos äldre. Beakta att depressivitet kan vara ett 

tidigt tecken på demenssjukdom. Sertralin är förstahandmedel till äldre 

pga. fördelaktiv biverkningssprofil och låg interaktionsrisk. 

Depression 

sertralin Sertralin * 

citalopram Citalopram * 

Rekommenderad maxdos 40 mg till vuxna och 20 mg till äldre samt vid nedsatt 

leverfunktion 

Depression, andrahandsval 

mirtazapin Mirtazapin * (tabl) 

(även vid alkoholkomorbiditet) 

venlafaxin Venlafaxin * 

Depression 

Depressionsskattning med hjälp av skattningsskalor bör ske innan insättning 

av antidepressiva. Exempel på skattningsskalor för depression är 

MADRS och HAM-D. MADRS är mer lättanvänd än HAM-D. Vid misstanke 

om bipolär sjukdom kan MDQ formuläret användas. Formulären finns på 

www.lvn.se/lk under Rekommendationer och läkemedelsval. 


Psykiatri 

Vid lindrig egentlig depression (MADRS < 20 p eller HAM.D < 14 p) rekommenderas FAR 

samt KBT via psykolog i första hand. Även vid måttlig depression kan KBT via psykolog 

prövas. Effekten mellan SSRI-preparaten är likvärdig med rätt dosering. Skillnader finns i 

biverkningsmönster, interaktioner och kostnader. 

Utvärdering bör ske efter dosoptimering till maxdos om patienten tål detta. Utvärdera 

med samma skattningsskala som användes vid behandlingsstart t.ex. MADRS före 

preparatbyte. 

Förstahandsmedlet sertralin har få interaktioner och fördelaktig biverkningsprofil vilket 

är en fördel för äldre patienter och till patienter med flera andra läkemedel. Enligt nya 

uppgifter kan Citalopram och escitalopram (Cipralex) påverka hjärtrytmen, i synnerhet 

vid höga doser. Andrahandsmedlet Mirtazapin påverkar både serotonerg och 

noradrenergtransmission. Dåsighet och viktökning är vanliga bieffekter. Mirtazapin går 

att kombinera med SSRI. Andrahandsmedlet Venlafaxin, är också en återupptagshämmare 

av både serotonin och noradrenalin. Viktigt att titrera upp dosen fullt ut till 150-300 

mg per dag. Vid dosering på 75 mg/dygn är dess effekt begränsad till serotoninsystemet 

utan någon egentlig behandlingsfördel gentemot medlen inom SSRI-gruppen. Venlafaxin 

ska inte kombineras med SSRI av risk för serotonergt syndrom. Venlafaxin ska alltid fasas 

ut med 75 mg varannan vecka enligt FAST-UT3. 

Generellt för antidepressiva läkemedel är att de bör trappas ut, FAS-UT3 kan ge vägledning, 

www.fasut.nu 

Utfasningsschema för SSRI-preparat finns i kap 38: sid 253-255 (tabellen heter utfasning) 

Utfasningsschema för övriga antidepressiva medel finns i kap 39: sid 259-261 (tabellen 

heter utfasning) 

Gravida 

SSRI under graviditet, särskilt i slutet av graviditeten kan öka risken för kvardröjande 

pulmonell hypertension hos nyfödda. Överväg om möjligt annan medicinsk behandling. 

Miljöråd 

Användning av citalopram och sertralin har bedömts medföra försumbar respektive 

medelhög risk för miljöpåverkan enligt den miljöbedömning som publiceras på www. 

fass.se. 

Läs mer 

Behandlingsrekommendation Depression hos vuxna och äldre på 


86

Psykotiska tillstånd 

Äldre, beakta vid neuroleptika 

Ökad risk för cerebrovaskulära händelser hos äldre bl.a. stroke samt ökad 

dödlighet. Starta med låg dos som ökas långsamt, utvärdera kontinuerligt. 

Maxdos för risperidon är 1,5 mg/dygn och för olanzapin 7,5 mg/dygn. 

För behandling av beteendemässiga och psykiska symtom hos dementa se 

kapitel Demens sid. 26 

Psykotiska tillstånd 

risperidon Risperdal (tabl) * 

Psykotiska tillstånd/psykotiska symptom, andrahandsval 

Olanzapin Olanzapin * 

Psykotiska tillstånd/psykotiska symtom 

Andra generationens antipsykosmedel dit olanzapin och quetiapin hör, 

skiljer sig från första generationens neuroleptika framförallt beträffande 

biverkningar. Både på kort och lång sikt ger de en mindre förekomst av 

såväl motoriska biverkningar (extrapyramidala symtom) såsom psykiska 

biverkningar med utslätning av engagemang och känsloliv. Däremot 

finns ökad risk för metabola biverkningar i form av viktuppgång, nedsatt 

glukostolerans och förhöjda blodfetter, i första hand med olanzapin och 

klozapin. 


87 

Psykiatri 

75+ 

75+

Psykiatri 

Sömnstörningar 

Sömnmedel 

Dokumentationen för behandling med sömnmedel begränsar sig i huvudsak till 

korttidsbruk eller tillfälligt bruk (SBU 2010). Kort behandlingstid och intermittent 

behandling minskar risken för toleransutveckling och beroende. 

zopiklon Imovane * 

propiomazin Propavan 75+ 

Propavan är olämpligt till äldre pga. ökad risk för dagtrötthet och extrapyramidala 

symtom, t.ex. restless legs. 

Handläggningsråd för patienter med sömnproblem 

Första besöket 

• Information kring sömnhygien och icke farmakologisk behandling. 

Vid behov ordineras fysisk aktivitet på recept (FaR) 

• Överlämna gärna häftet "Sov bra utan sömnmedicin", be om möjligt 

patienten fylla i sömndagboken inför ett återbesök. 

• Lämplig tid till återbesök är ca 14 dagar 

• Om läkemedel förskrivs rekommenderas max 14 dagars behandling. 

• Vid avslutande av behandling trappas behandlingen ut med i princip 

halverad dos varje vecka, se FAS UT3. 

• Patienter med misstänkt sömnapné remitteras till Klinisk fysiologi 

vid Länssjukhuset. 

Återbesök 

• Uppföljning av sömndagbok och FaR. 

• Vid behov av ytterligare professionellt stöd kan sömnskola vara ett 

alternativ. 

• Vid behov av ytterligare sömnfysiologisk utredning, kontakta Klinisk 

Fysiologi, Länssjukhuset 

Utsättning av sömnmedel 

Efter längre tids användning bör sömnmedel fasas ut för att minska risken 

för utsättningssystom i form av tex. ökade sömnsvårigheter, rastlöshet, 

huvudvärk, oro, svettningar. Följ anvisningar i FAS ut 3 kap. 37 sömnmedel 

och lugnande medel. Propriomasin, melatonin, valeriana och zaleplon kan 

avslutas direkt. 

Äldre, beakta vid sömnstörningar 

Äldre behöver i regel mindre sömn än tidigare i livet, oftast räcker 5-6 timmar. 

Vilka sömnvanor har personen haft tidigare i livet? 


88

Är personen störd av sin kortare sömntid? Stör personen andra? 

Några sömnhygieniska råd är: 

- svalt och tyst rum, 

- aktivitet dagtid, eftermiddagspromenad 

- behövs sömn/vila dagtid efterstäva högst 30 minuter 

89 

Psykiatri 

Sömnstörningar hos äldre är ofta ett symtom på något annat – ex. värk, 

hunger, inte optimal hjärtsviktsbehandling, andningsbesvär pga. astma/ 

KOL, depression. 

Basen utgörs av icke-farmakologisk behandling. Recept på energirika 

fruktdrinkar (Säröbomber) som alternativ till sömnmedicin: www.lvn.se/lk 

under rubrik Äldre och läkemedel/terapiråd. 

Vid farmakologisk behandling bör låga doser och korta/intermittenta 

behandlingstider eftersträvas. Zopiklon (5 mg) är att föredra till äldre. 

Oxazepam som ges 1 timme före sänggåendet är också ett alternativ till 

äldre. Propavan däremot bör undvikas. Mirtazapin kan vara en fördel vid 

depression med mer framträdande sömnproblem. 

Läs mer 

Terapiråd sömn på www.lvn.se/lk

Psykiatri 

Ångest 

Levnadsvanor, rådgivning/behandling vid ångest 


Medelintensiv konditions- och/eller styrketräning 3 ggr/vecka i 30 min. 

Rekommenderad dosering är baserad på forskning och ska ses som en 

måldos. Individanpassning krävs. Se vidare FYSS. 

Tobak 

Rökstopp skall rekommenderas när så är lämpligt. 

Äldre, beakta vid ångest 

Vid tillfällig oro (< 2 veckor): Sobril * 5–10 mg. 

Vid samtidig sömnstörning och oro: Mirtazapin * 

Tillfällig ångest 

hydroxizin Atarax 

prometazin Lergigan 

alimemazin Theralen 

Oxazepam Oxazepam * 

avser endast äldre och tillfälligt 

Ångestsyndrom hos vuxna 

Psykologisk behandling med KBT 

Läkemedelsbehandling med SSRI 

sertralin Sertralin * 

I väntan på SSRI-preparatets effekttillslag kan tillägg av en bensodiazepin kortvarigt 

– under några veckor – övervägas vid inledande behandling av ångestsjukdomar. 

Läs mer 

Behandlingsrek. Ångest på www.lakemedelsverket.se 


90 

75+ 

75+ 

75+

91 

Smärta 

Icke cancerrelaterad smärta 

Levnadsvanor, rådgivning/behandling vid Smärta 


Regelbunden låg- till högintensiv konditionsträning i 10-50 min. Frekvens 

finns ej beskriven. Typen av fysisk aktivitet beror på underliggande smärttillstånd 

och fysisk prestationsförmåga initialt. Långvariga smärttillstånd bör 

starta lågintensivt och stegra successivt. Rek. dosering är baserad på forskning 

och ska ses som en måldos. Individanpassning krävs. Se vidare FYSS. 

Tobak 

Rökstopp skall rekommenderas. 

Nociceptiv smärta - lätt till måttlig 

NSAID bör användas i lägsta dos som leder till symtomlindring och under kortast 

möjliga behandlingstid. Om profylax med Omeprazol alt. Pantoprazol behövs, se 

Mage-tarm, se sid 59. Hos ASA behandlad patient där NSAID behövs välj i första 

hand Naproxen där interaktionsrisken mellan ASA och Naproxen är försumbar. NSAID 

endast i korta kurer. 

paracetamol 500 mg, 1 g Alvedon * 

naproxen Naproxen * 

ibuprofen Brufen * 

ketoprofen Siduro Retard 

Neuropatisk smärta 

amitriptylin Saroten 

gabapentin Gabapentin Sandoz 

Trigeminusneuralgi 

karbamazepin Tegretol 

Gikt 

allopurinol Allopurinol * 

Lokalanestetika 

lidokain Xylocain 

lidokain + adrenalin Xylocain Viskös 

lidokain + prilokain Xylocain-adrenalin 


75+ 

75+ 

75+ 

75+ 

75+ 

75+

Smärta 

Icke cancerrelaterad smärta 

Behandling av smärta 

Smärtbehandling syftar till att lindra och minska smärtan. Man kan inte 

alltid räkna med att upphäva smärtan, vilket är viktigt att förmedla till 

patienter. För att få bästa möjliga effekt är det viktigt att man gör en s.k. 

smärtanalys så man väljer rätt behandling för rätt typ av smärta eftersom 

behandlingen annars riskerar att bli helt overksam. Det är viktigt med 

smärtanalys eftersom läkemedel mot neuropatisk smärta inte fungerar 

vid nociceptiva smärttillstånd och vice versa. Kortvarig behandling upp till 

några veckor. Glöm inte att sätta ut opioider, tramadol och kodein. 

Oberoende av smärttyp är långvarig smärta svårbehandlad och det finns 

få läkemedel som är effektiva. Utvärdera och ompröva alltid läkemedelsbehandlingen. 

Lätt till måttlig nociceptiv smärta 

Långtidsbehandling med NSAID i högdos bör undvikas. NSAID bör 

användas med försiktighet till äldre och de med kontraindikationer (t.ex. 

hjärtsvikt, njursvikt, astma, ökad blödningsbenägenhet, ulcus). Naproxen 

har en bred dokumentation över såväl effekt som biverkning eftersom det 

har agerat som jämförelsepreparat i ett flertal studier på cox-2-hämmare. 

Av alla oselektiva cox-hämmare (NSAID) verkar naproxen ha den bästa 

kardiovaskulära profilen. Lokal steroidinjektion kan övervägas om NSAID 

är kontraindicerat. 

Läs mer 

Se även Läkemedelsverkets utredning av de icke-selektiva NSAID-läkemedlen, 


Måttlig till svår nociceptiv smärta 

Vid akuta smärtor i öppenvården skall alla former av opiater undvikas. 

Förstahandsval vid icketraumatiska akuta smärttillstånd är sjukgymnastik, 

i övrigt paracetamol och naproxen eller ibuprofen. Ett undantag kan möjligtvis 

vara revbensfrakturer då kort användning av låg dos långverkande 

morfin kan användas. 

Vid akuta smärtor efter trauma kan man förskriva långverkande opiater 

i låg dos om det behövs i minsta möjliga förpackning med fulldos paracetamol 

och naproxen eller ibuprofen och informera patienterna om att 

trappa ut opiaten. 

92

Vid långvariga nociceptiva smärttillstånd i rörelseapparaten bör alla 

former av opiater undvikas. Förstahandsbehandling är sjukgymnastik. 

Svåra artrosbesvär hos den åldrade patienten kan behandlas med låg dos 

långverkande morfin. 

Citodon 

Undvik långvarigt bruk. 

Tramadol 

Tramadol i kombination med alkohol ökar risken för kramper. Behandla 

1-3 veckor. Tramadol bör undvikas till äldre. 

Buprenorfin 

När behandling med opioid är aktuell finns flera perorala opioider att 

välja mellan t.ex. tramadol och morfin. Dessa bör väljas i första hand före 

buprenorfin (observera dock att missbruk, beroendetillstånd och yrsel 

förekommer med tramadol). Buprenorfin är en stark opioid som ej bör 

kombineras med andra opioider. Preparatet är mer svårtstyrt pga den fixa 

dosen. Buprenorfinplåster uppvisar bristande evidens gällande smärtlindring 

och beroendeutveckling. Notera risken för erytem och förstoppning 

samt att full effekt uppnås först efter ca 3 dagar. Buprenorfin bör ej kombineras 

med andra opioider, då effekt och biverkningar blir svårkontrollerade. 

Buprenorfin är en partiell agonist och dess antagonistiska effekt på 

vissa opiodreceptorer kan orsaka ett onödigt högt intag av andra opioder. 

Gör utsättningsförsök med jämna intervall, förslagsvis varje halvår. Behandling 

med buprenorfin kan avslutas direkt efter nedtrappning. 

Neuropatisk smärta 

Grundregel är att starta med amitriptylin om ej kontraindikation föreligger. 

Byt till gabapentin vid utebliven effekt eller vid intolerabla biverkningar. 

Om effekten uteblir kan man ev. försöka med att kombinera antiepileptika 

med amitryptilin. TLV har bedömt att Lyrica inte är ett kostnadseffektivt 

förstahandsalternativ vid behandling av neuropatisk smärta. Vid neuropatisk 

smärta ska Lyrica bara ges med subvention till de patienter som inte 

nått behandlingsmålet med vare sig ett tricykliskt antidepressivt läkemedel 

eller gabapentin. Neurontin är inte utbytbart mot gabapentingenerika 

på apotek men Läkemedelsverket bedömer att alla gabapentinanaloger är 

likvärdiga vid behandling av neuropatisk smärta. Äldre med neuropatisk 

smärta får generellt mer biverkningar av rekommenderade läkemedel. 

Alternativ att pröva är TNS och lidokainplåster. 

93 

Smärta

Smärta 

Artros 

Vid medelsvår-svår artros hos äldre kan låg dos av stark långverkande 

opioid användas om fysisk träning och/eller paracetamol ej ger tillfredställande 

effekt. 

Läs mer på www.sbu.se, Metoder för behandling av långvarig smärta. 

Fibromyalgi 

Smärta vid fibromyalgi kan lindras måttligt av tricykliska antidepressiva 

(amitriptylin). 

Gikt 

Förebyggande behandling vid upprepade akuta giktattacker: Allopurinol 

Akut gikt: NSAID (ibuprofen eller naproxen) under 1-7 dygn. 

Kortisoninjektion kan övervägas vid svåra besvär. 

Smärta hos äldre 

Vid lokaliserad smärta från rörelseapparaten eller vid neuropatisk smärta 

kan TENS (transkutan elektrisk nervstimulering) provas. Denna metod är 

biverkningsfri. Paracetamol, med regelbunden dosering, utgör grunden i den 

farmakologiska behandlingen av smärta hos äldre. NSAID-preparaten kan 

provas i låga doser och korta kurer (1-2 veckor) då äldre löper en ökad risk för 

blödningar i magtarmkanalen, njurpåverkan och hjärtsvikt. Tramadol ger ofta 

kognitiva biverkningar hos äldre och bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger. 

Morfin i låg dos kan även provas. Obstipationsprofylax är viktigt, dock ej 

bulkmedel. 

94

Smärta hos barn 

Smärta hos barn underskattas ofta. 

95 

Smärta 

Behandling av nociceptiv smärta 

Paracetamol 

till barn i alla åldrar. Maximal smärtlindrande effekt ses efter 2-3 timmar 

vid enteral tillförsel. Försiktighet vid leversjukdom och malnutrition. 

NSAID 

> 6 månaders ålder, kan kombineras med paracetamol. Försiktighet vid 

hjärtsvikt, njurskada och blödningsbenägenhet. 

Procedursmärta 

Barn upplever ofta procedurer som blodprovstagning, införande av PVK, 

sårvård och borttagande av plåster som mycket obehaglig smärta. 

Använd EMLA innan nålsättning och venös provtagning (se FASS). Viktigt 

att låta EMLA sitta på tillräckligt länge. EMLA kan ges på läkarordination 

även till barn under 1 månads ålder. 

Några milliliter 30% glukoslösning i munnen i samband med procedurer 

har ofta en smärtlindrande effekt på spädbarn < 1 månads ålder. 

Remove underlättar borttagande av häfta. 

Läs mer 

Se SBU kommentar: http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Kommentar/Sotalosningar-som-smartlindring-vid-procedursmarta-hos-spadbarn-/ 

och 

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av smärta i nyföddhetsperioden:http://www.svenskbarnsmartforening.se/svenskbarnsmartforening/dokument/nyfoddhetssmarta.pdf

Smärta 

Cancerrelaterad smärta 

Icke-opioida analgetika 

naproxen Naproxen * 

ibuprofen Brufen * 


paracetamol Alvedon * 

Starka opioider 

morfin Morfin 

Dolcontin (depottabl) 

Dolcontin (depotgran) 

Nociceptiv smärta WHO’s smärttrappa för nociceptiv smärta 

(anpassad och förenklad) 

Steg 3: Stark opioid parenteralt 

+/– icke opioider 

Steg 2: Stark opioid peroralt 

+/– icke opioider 

Steg 1: Icke opioider 

Observera att man vid behandling av cancersmärta alltmera rekommenderar 

att utelämna steget med de svaga opioiderna, det har därför tagits 

bort i ovanstående schema. Detta steg har visat sig oftast behövas under 

bara en kort tid och är därför en onödig mellanstation (utom möjligen i 

situationer med en relativt långsamt progredierande sjukdom). De allra 

flesta cancersmärtpatienter behöver starka opioider, om de har en nociceptiv 

opioidkänslig smärta. Kombinera inte svaga och starka opioider! 

Icke-opioida analgetika 

Paracetamol kan ev. tas bort när patienten står på en stark opioid och har 

svårigheter att svälja de stora tabletterna. Paracetamol är främst indicerad 

vid nociceptiv konstant smärta. NSAID och/eller glukokortikoider bör läggas 

till främst vid skelettsmärtor och samtidiga inflammationstecken. 

96 

75+ 

75+ 

75+ 

75+ 

75+

Cancerrelaterad smärta 

Starka opioider 

Morfin är ”the golden standard” 

Förstahandsval av en stark opioid är morfin, eftersom det är lätthanterligt, 

lättstyrt, välbeprövat och det finns en mycket stor och lång erfarenhet 

samt ett brett sortiment med många beredningsformer. I första hand 

eftersträvas peroral tillförsel av starka opioider. 

Det snabbverkande morfinet (Morfin) används vid genombrottssmärta, 

medan det långverkande slowrelease morfinet (Dolcontin) används vid 

underhållsbehandlingen. 

Vid njurfunktionsnedsättning finns risk för ackumulering av morfin. Ketogan 

eller Fentanyl kan vara ett alternativ. 

Vid behandling med starka opioider: glöm aldrig laxantia (främst macrogol 

och natriumpikosulfat) samt antiemetika (Postafen eller Haldol). 

Genombrottssmärta 

Vid kontinuerlig opioidbehandling (oavsett preparat) behöver patienten 

alltid ha tillgång till extradoser vid genombrottssmärta. Grundregeln för 

morfin är att doseringen vid genombrottssmärta är 1/6 av den aktuella 

dygnsdosen av morfin. Genombrottsdosen måste därför justeras uppåt, 

när den kontinuerliga grunddosen höjs. 

Konvertering från peroralt till parenteralt 

30 mg 1:2 

15 mg 

Morfin peroralt Morfin parenteralt (sc/iv) 

2:3 

Oxykodon peroralt Oxykodon parenteralt (sc/iv) 

20 mg 

2:3 

15 mg 

Konverteringstabell 

Ekvipotenta doser - riktmärken 

Opioid peroralt intravenöst/subkutant 

Morfin 50 mg/dygn 25 mg/dygn 

Ketobemidon 50 mg/dygn 25 mg/dygn 

Oxycodon 35 mg/dygn 25 mg/dygn 

Hydromorfon 7 - 10 mg/dygn 3,5 - 5 mg/dygn 

Fentanyl transdermalt (25 μg/h transdermalt) (25 μg/h transdermalt) 

97 

1:1 

Smärta

Urologi 

Benign prostatahyperplasi 

Äldre, beakta vid benign prostatahyperplasi 

Risk för blodtrycksfall vid behandling med alfuzosin. 

Medel mot urininkontinens har oftast antikolinerga biverkningar. 


Alfa-adrenoreceptorantagonister 

alfuzosin Alfuzosin * 

5-alfa-reduktashämmare 

finasterid Finasterid * 


Lindriga besvär 

Expektans i första hand 

Måttliga besvär 

Expektans/läkemedel/kirurgi 

Svåra besvär 

Kirurgi är förstahandsval, läkemedel kan prövas. 

Förstahandsmedel vid alla grader av förstoring är alfa-adrenerga blockare. 

Utvärdera effekt efter 4 veckor. Alternativ vid palpatoriskt klart förstorad 

prostata är 5-alfa-reduktashämmare. Utvärdera effekt efter 3-6 månader. 

Alfuzosin kan eventuellt även användas till patienter med akut urinretention. 

Bör då sättas in i samband med tappning eller katetersättning under, 

begränsad tid (30 dagar), vilket kan öka chansen att patienten blir kateterfri. 

Prostatit 

Akut prostatit behandlas med antibiotika i 3-4 veckor, eventuellt med tilllägg 

av antiflogistika. Även vid recidiverande prostatit där bakteriellt inslag 

verifierats eller kan misstänkas, är antibiotika av värde under 3-4 veckor 

beroende på kliniskt svar. Antibiotika: Trimetoprim, ciprofloxacin eller doxycyklin. 

Flertal fall av recidiverande perineala smärtor har dock sannolikt 

ej infektiös genes. Så kallad prostatodyni behandlas bäst med lugnande 

information och eventuellt antiflogistika eller alfablockare. Antiflogistika: 

ibuprofen eller naproxen. 


98

Erektil dysfunktion 

sildenafil Viagra 

vardenafil Levitra 

tadalafil Cialis 

alprostadil Caverject Dual (inj) 

Bondil (uretrastift) 

Erektil dysfunktion 

Utred/behandla eventuellt underliggande sjukdom. Cialis kan ibland vara 

att föredra då mannen under 24–36 timmar får ökad erektionsförmåga. 

Cialis finns även i styrkan 2,5 resp 5 mg som kan ges med daglig dosering 

och kan vara ett alternativ för patienter som tidigare svarat bra på tablettbehandling 

och som har sex 2 gånger i veckan eller oftare. 

De perorala preparaten får ej kombineras med nitrater t.ex. Nitroglycerin 

recip, Suscard, Nitrolingual, Glytrin. 

Behandlingen är olämplig vid svår hjärtsvikt, instabil angina, lågt blodtryck, 

nyligen genomgången hjärtinfarkt eller stroke, grav leversjukdom 

samt retinitis pigmentosa. 

Urininkontinens 

Antikolinergika 

tolterodin Tolterodin (depottabl) * 

75+ 

solifenacin Vesicare 

75+ 

Effekt och biverkningar av behandling bör utvärderas efter 1-3 månader. 

Urininkontinens 

Ansträngningsinkontinens 

Bäckenbottenträning är förstahandsbehandling i 3–6 månader. Operation. 

Länk till bäckenbottenträningsprogram: 

www.nikola.nu/patient-anhorig/backenbottentraning 

Trängningsinkontinens 

Blåsträning är förstahandsbehandling. Hålla emot trängningar, successivt 

ökande miktionsintervall. Hos barn och äldre med sen trängningskänsla 

behövs schemalagda toalettvanor/fasta tider, börja med korta intervall. 

Andrahandsbehandling är antikolinergika, alternativt lokal vaginal östrogenbehandling 

som också har dokumenterad effekt på trängningar och 

dysuri samt kan minska risken för urinvägsinfektioner. Se klimakteriebesvär. 

Observera möjligheten av överflödesinkontinens, speciellt hos män. 

Medel vid urinvägsinfektioner och KAD-byte - se kapitel Infektioner. 


99 

Urologi

Urologi 

Medel vid uretärsmärtor 

diklofenak Voltaren (inj) 

naproxen Pronaxen (supp) * 

Nokturn enures 

desmopressin Minirin (frystorkad tabl) 

Nokturn polyuri 

Mer än en tredjedel av totala urinmängden produceras nattetid. 

Är vätskeintaget på kvällen för stort? 

Kan eventuell medicinering med diuretika reduceras eller utsättas? 

Antikolinergika kan prövas. 

Vid nocturn polyuri, konstaterad med urinmätning, kan desmopressin 

i tablettform prövas. En till två tabletter à 120 μg kan ges till natten. 

Försiktighet med vätska 8 timmar efter intaget. 

Försiktighet vid behandling av äldre (> 65 år) och hjärtsjuka patienter. 

Om dessa patienter ändå behandlas bör natrium i plasma 

kontrolleras 3 dagar efter insatt behandling och vid dosändring. 


100 

75+ 

75+ 

75+

Det svenska barnvaccinationsprogrammet 

Allmän del - rekommenderas till alla barn 

Ålder 3 mån 5 mån 12 mån 18 mån 5-6 år 6-8 år 10 år 10-12 år 12 år 14-16 år 

Vaccin mot I II III IV IV V 

Difteri, 

stelkramp, 

kikhosta 

(barn (barn (barn 

födda födda födda 

från t.o.m. från 

2002) 2001) 2002) 

Polio I II III IV 

Hib I II III 

(Haemophilus 

influenzae 

typ b) 

Hepatit B I II III 

(se nedan) 

Pneumo- I II III 

kocker 

Mässling, I II II 

påssjuka, (barn (barn 

röda hund födda födda 

från t.o.m. 

2002) 2001) 

HPV I+II+III 

(Humant 

papillomvirus) 

Riktad del - rekommenderas till barn med ökad risk 

Tuberkulos Vaccinet ges vanligen med en dos efter 6 månaders ålder till barn 

med ökad risk för tuberkulossmitta. Det kan dock ges tidigare om 

barnet skall vistas i miljö med pågående smittspridning. 

Hepatit B Enligt det svenska vaccinationsprogrammet ges vaccin till barn 

med ökad risk för hepatit B. I Västernorrland erbjuds dock sedan 

2012-05-01 alla barn födda fr.o.m. 2012-02-01 gratis vaccination 

mot hepatit B. Vaccinet ges med ett kombinationsvaccin, som 

även innehåller vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och 

Haemophilus influenzae typ b. Nyfödda till mödrar med hepatit B 

vaccineras enligt särskild rutin. 

101 

Vaccination

Vaccination 

Profylax mot stelkramp vid sårskador 

Adekvat sårbehandling är av stor vikt för att undvika stelkramp. Observera 

att även smärre sårskador kan medföra risk för stelkramp! 

Det enda säkra sättet att skydda sig är att vara vaccinerad enligt det 

rekommenderade vaccinationsschemat. Vid sårskada är handläggningen 

avhängig patientens vaccinationsstatus. Enligt Socialstyrelsens rekommendationer 

gäller följande: 

Den skadade är tidigare ovaccinerad 

Om en person som är ovaccinerad mot stelkramp och difteri drabbas av 

en skada, där risk för stelkramp bedöms föreligga, ges en intramuskulär 

injektion av humant immunglobulin mot stelkramp (1 ampull = 250 IE). 

Detta ger ett omedelbart skydd som varar i 3–4 veckor. Samtidigt påbörjas 

grundimmunisering mot stelkramp och difteri med fulldosvacciner. Vaccin 

och immunglobulin mot tetanus ges samtidigt men i olika kroppsdelar. 

Efter minst en månad ges en andra vaccindos och efter ca ett år en tredje 

dos. Därefter föreligger skydd i minst tio år, varefter en påfyllnadsdos med 

reducerad antigenhalt bör ges. 

Den skadade har tidigare fått en injektion stelkrampsvaccin 

Vid skadetillfället ges fulldosvaccin mot stelkramp och difteri, och patienten 

uppmanas att beställa tid för en tredje injektion efter ca ett år. 

Immunglobulin ges endast om minst ett dygn förflutit från skadetillfället, 

skadan är kraftigt förorenad eller läkare bedömer att det föreligger en 

misstänkt förorening som inte kan excideras. 

Den skadade har tidigare fått två injektioner stelkrampsvaccin 

Om mer än sex månader har förflutit efter senaste dosen ges en tredje 

dos. Patienten är sedan skyddad mot stelkramp och difteri i minst tio år, 

varefter en påfyllnadsdos med reducerad antigenhalt bör ges. Om mindre 

än sex månader har förflutit efter dos 2 ges normalt inget vaccin vid skadetillfället 

utan dos 3 ges först sedan minst sex månader har förflutit. 

Den skadade har tidigare fått tre injektioner stelkrampsvaccin 

Om tio år eller mer har förflutit från tredje injektionen ges en påfyllnadsdos 

av difteri- och stelkrampsvaccin med reducerad antigenhalt. Om 

kortare tid förflutit ges normalt inget vaccin. 

102

103 

Vaccination 

Den skadade har tidigare fått fyra eller fler injektioner stelkrampsvaccin 

En påfyllnadsdos med reducerad antigenhalt ges om 20 år eller mer har 

förflutit sedan den senaste injektionen. 

Den skadades vaccinationsstatus är okänt 

Vid misstanke om att den skadade kan vara ovaccinerad, och där läkare 

bedömer att det finns risk för stelkramp, ges immunglobulin samt fulldosvaccin 

efter provtagning för bestämning av antikroppsnivå mot stelkramp. 

Vidare handläggning bestäms utifrån detta svar. Vid oklarheter, konsultera 

infektionsspecialist! 

Om vacciner och immunglobulin 

Fulldosvacciner mot stelkramp och difteri samt immunglobulin mot stelkramp 

tillhandahålls på nationell licens och kan beställas från SBL Vaccin 

Distribution. Vacciner för påfyllnadsdoser innehåller reducerad antigenhalt 

av tetanustoxoid och difteritoxoid. Upphandlat preparat är Boostrix 

(som även innehåller pertussisantigen).

Äldre och läkemedel 

Förändringar i läkemedels omsättning 

Andelen kroppsfett ökar, vilket får till följd att fettlösliga läkemedel ligger kvar 

längre i kroppen. Psykofarmaka som sömnmedel och lugnande medel kan 

därigenom få förlängd verkan. Leverfunktionen kan påverkas pga upp till 50 % 

minskat blodflöde. Detta kan ha effekt på de enzymsystem som är involverade 

i oxidativa processer i läkemedelsmetabolismen. Blodtrycksregleringen är 

förändrad i och med att baroreflexen fungerar sämre hos äldre. Blodtrycket 

bör om möjligt mätas både i sittande och i stående ställning. Hjärnan hos äldre 

patienter visar ofta en högre känslighet för vissa läkemedelsgrupper, särskilt 

antikolinergika, antidopaminerga medel (såsom neuroleptika, antihistaminer) 

och lätta opioider (tramadol, kodein). 

Njurfunktionsnedsättning 

Njurfunktionen avtar från 40 år, och kan vid 80 års ålder vara halverad, som 

en normal följd av åldrandet. Eventuell sjukdom som diabetes eller hypertoni 

kan bidra till ytterligare njurfunktionsnedsättning. Nedsatt njurfunktion leder 

till långsammare utsöndring och risk för ackumulering av läkemedel. Förlängd 

verkningstid och/eller förstärkt effekt av läkemedel som utsöndras via njurarna 

medför risk för biverkningar. Polyfarmaci ökar denna risk. 

Serumkreatinin är inte ett tillförlitligt eller tillräckligt mått på njurfunktion hos 

äldre. Njurfunktionen bör beräknas (eGFR), t.ex. med Cockroft-Gault, Cystatin 

C eller MDRD och i vissa fall mätas (Iohexolclearance). 

Formel enligt Cockcroft-Gault: 

Män ≥ 20 år: Kreatininclearance = (1.23 * (140 – ålder) * vikt) / S-kreatinin 

Kvinnor ≥ 20 år: Kreatininclearance = (1.04 * (140 – ålder) * vikt) / S-kreatinin 

Barn < 20 år: Kreatininclearance = ((42.5 * längd) / S-Kreatinin) * (vikt/70) 0.7 

Använd kalkylator tex www.fass.se (Läkemedelsfakta/Fakta för förskrivare/Beräkning 

av kreatinin-clearance) Se även behandlingslinje: nedsatt njurfunktion. 

Läs mer 

Terapiråd - Äldre och läkemedel, www.lvn.se/lk - Äldre och läkemedel 

Terapikort - Äldre, www.lvn.se/lk - Äldre och läkemedel 

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre, Socialstyrelsen, 2010-06-29 

104

Konjunktivit 

Konjunktivit är oftast orsakad av virus, och förekommer samtidigt med 

övriga förkylningssymtom. Ofta förekommer sekret/varkladdar, rodnad, 

sveda och tårflöde. 

Patienten bör rekommenderas tvättning med ljummet vatten och avvakta 

spontan regress. Konjunktivit läker ofta efter 3-7 dagar utan antibiotikabehandling. 

Om långvariga besvär, kraftig rodnad och gulgöna 

varkladdar, kan sekundär bakterieinfektion misstänkas och antibiotikasalva/droppar 

övervägas. 

Antibiotika 

fusidinsyra Fucithalmic 

kloramfenikol Chloromycetin 

Ögonlockseksem/blefarit 

Ögonlockseksem kan vara akuta t.ex till följd av överkänslighet mot kosmetika, 

med kraftig klåda som dominerande symtom. 

Eksem av mer kronisk karaktär kan bero på inflammation/infektion i 

hårsäckarna på ögonlockskanterna, s.k. blefarit. Denna åkomma kan ge 

rodnad, sekret och fjäll i ögonlockskanterna, samt sveda, skav och torra 

ögon. Det krävs långvarig behandling med rengöring av ögonlockskanterna 

(t.ex med 1-2 dr. Aco barnshampo i lite ljummet vatten) morgon och 

kväll med tops el. bomullstuss, samt mjukgörande salva. Antibiotikasalva 

ev. kombinerad med steroidsalva kan vid uttalade besvär smörjas på 

ögonlockskanterna i perioder om ett par veckor. Blefarit kan också ge 

vaglar och vara en del av sjukdomen acne rosacea, då per os behandling 

med tetracykliner kan förbättra tillståndet. 

Antiinflammatoriska medel vid ögonlockseksem 

hydrokortison Ficortril (ögonsalva) 

hydrokortison + oxitetracyklin 

+ Polymyxin B Terracortril-Polymyxin B 

paraffin + vaselin Oculentum Simplex 

105 

Ögon

Ögon 

Tårsubstitut vid torra ögon 

Torra ögon har blivit ett mycket vanligt sjukdomstillstånd, med besvär av 

sveda, torrhetskänsla, irritation och ibland tårflöde som följd. 

Vid Sjögrens syndrom förekommer nedsatt tårproduktion, vilket kan 

mätas vid Schirmertest. Mer vanlig orsak till torra ögon är försämrad 

tårfilm, p g a torr luft och ökad ventilation, långvarigt stirrande (datorarbete, 

bilkörning) med lägre blinkfrekvens, samt blefarit med sekundärt 

försämrad tårfilm. Patienter som gnuggar sig i ögonen får också sämre 

tårfilm. En mängd fuktande ögondroppar finns att köpa receptfritt idag, 

och patienter med måttliga besvär bör rekommenderas att själva prova 

vilka droppar som tolereras bäst. 

Om intensiva besvär rekommenderas en tjockare ögondroppe, som ligger 

kvar i ögat något längre tid (kan ge dimsyn). Vid lättare besvär kan tunnare 

droppar rekommenderas, med mer frekvent droppning ev. Med fördel 

rekommenderas endospipetter utan konserveringsmedel vid mycket torra 

ögon eller om patienten är kontaktlinsbärare. 

Tårsubstitut 

povidon Oculac (endos eller flaska) 

hypromellos Artelac (endos eller flaska) 

karmellosnatrium Celluvisc (endos) 

polyakrylsyra Viscotears (endos eller tub) 

karbomer Oftagel (endos eller flaska) 

paraffin + vaselin Oculentum Simplex (receptfavorit finns) 

Oculentum simplex är bra till natten 

Kortisonögondroppar 

Behandling med kortisonögondroppar rekommenderas inte i primärvården 

utan föregående kontakt med ögonläkare. 

106

Extern otit, hörselgången 

För att få optimal effekt av insatt behandling är det viktigt att hörselgången rensuges 

noggrant innan lokalbehandlingen. 


+ polymyxin B Terracortril-Polymyxin B 

betametason Diproderm 

Vid misstanke om mer renodlad svampinfektion 

flumetason + kliokinol Locacorten-Vioform 

Sekretorisk otit 

Öron med lätt fuktade rör 


+ polymyxin B Terracortril-Polymyxin B 

Vid större besvär eller terapisvikt 

amoxicillin Amimox * 

Öron Näsa Hals 

Sekretorisk otit (otosalpingit enbart vätska i mellanörat) 

Vid ej social hörselnedsättning: Otovent, för tryckutjämning. Otovent säljs 

utan recept via apotek. Vid social hörselnedsättning, långdraget förlopp, sex 

månader – Remiss till öronklinik. 

Kronisk otit 

Remiss till öronklinik. Under väntetiden kan Terracortril-Polymyxin B örondroppar 

ges. Attiksyra kan användas vid lindrigare infektioner (Ättiksyra örondroppar 

APL lösning 2 %, varunr 338285). I svåra fall kontaktas gärna öronspecialist 

för konsultation. 

Alternativ till Terracortril-Polymyxin B vid extern otit: 

Torr och fnasig hörselgång: Vaxol vid behov 

Blött fuktande eksem, i regel akut exacerb: Diproderm 1-2 dagar 

Kronisk fuktande, ev. med viss purulens: Ättiksyra APL 2% i perioder 

Vid kraftig svullnad, ofta med smärta: Gärna odla och börja med 

Diproderm 1-3 dagar, ev. på 

tamponad 

Akut extern otit med purulens, tex efter bad: Ta odling. Ge Diproderm initialt 

Behandling utifrån odlingssvar 

Vid påvisad pseudomonas: Terracortril PB i 1:a hand, 

om terapisvikt överväg remiss 

till ÖNH-mott. 


107

Öron Näsa Hals 

Avsvällande medel, nässpray 

Vasomotorisk rinit 



Rinosinuit 


Rinorré 

ipratropiumbromid Atrovent Nasal 

Näspolyper 



Näspolyper 

Vid terapisvikt av nasal steroidspray kan Flutide Nasal 1 mg/ml näsdroppar 

(engångspipetter) användas. 

Nasala glukokortikoider 

Full effekt uppnås först efter en tids behandling. Vid näspolypos och 

vasomotorisk rinit bör behandling pågå kontinuerligt i 4 veckor innan 

utvärdering sker. 

108

Akutläkemedelsförråd inom kommunal hälso- och sjukvård 

Akutläkemedelsförråd i kommunal hälso‐ och sjukvård 

Rekommenderad baslista för akutförråd i kommunala boenden 

Obs! Preparatbyte kan ske i enlighet med landstingets upphandlade läkemedel 

109 

Framtagen av Läkemedelskommittén/ 

Hanteringsgruppen i Västernorrland 

Datum Sida 

2013‐02‐05 1 (1) 

ATC kod Namn Läkemedelsform Styrka Förpackning 

AKUTASK ANAFYLAXI -SLUTENVÅRD 1 st 

R03AC02 AIROMIR AUTOHALER Inh 0,1 mg/do 200 d 

N02BE01 ALVEDON Supp. 500 mg 10 st 

N02BE01 PAMOL (ALVEDON) Tabl. 500 mg 100 st 

J01CA04 AMIMOX Tabl. 500 mg 28 st 

C01CA24 ANAPEN injvätska 0,3 mg/ml 1 st 

H02AB01 BETAPRED Tabl. 0,5 mg 30 st 

H02AB01 BETAPRED Inj. 4 mg/ml 5x1 ml 

J01MA02 CIPROFLOXACIN Tabl. 500 mg 20 st 

R06AE07 CETIRIZIN Tabl. 10 mg 10 st 

J01AA02 DOXYFERM Tabl. 100 mg 10 st 

A06AB02 DULCOLAX Supp. 10 mg 6 st 

J01EB01 EUSAPRIM FORTE Tabl. 160 mg/800 mg 20 st 

J01XE01 FURADANTIN Tabl. 50 mg 15 st 

C02CA01 FURIX Injvätska 10 mg/ml 5x2 ml 

C02CA01 FURIX Tabl. 40 mg 50 st 

H04AA01 GLUCAGON Endosspruta 1 mg 1 st 

B05BA03 GLUKOS Injektionsvätska 300 mg/ml 20x10 ml 

B05BA03 GLUKOS Infvätska buffrad 50 mg/ml 10x1000 ml 

N05AD01 HALDOL Injvätska 5 mg/ml 5x1 ml 

N05AD01 HALDOL Oral lösning 2 mg/ml 100 ml 

J01CF05 HERACILLIN Tabl. 500 mg 30 st 

J01CE02 KÅVEPENIN Tabl. 500 mg 20 st 

A07DA03 LOPERAMID Kapsel 2 mg 16 st 

MEDICINSK OXYGEN Flaska För beställning se bil. 1 1 st 

A06AG11 MICROLAX Rektallösning 4x5 ml 

M01AE02 NAPROXEN Supp. 500 mg 10 st 

V07AB NATR.-KLOR Inj. 9 mg/ml 20x10 ml 

V07AB NATR.-KLOR Spolv. 9 mg/ml 250 ml 

C01DA02 NITROLINGUAL Sublingalspray 0,4 mg/dos 200 doser 

R03AC02 NOVORAPID FLEXPEN Förfylld penna 100E/ml 5x3 ml 

A03FA01 PRIMPERAN Supp. 20 mg 30 st 

A03AB02 ROBINUL Injvätska 0,2 mg/ml 10x1 ml 

J01CA08 SELEXID Tabl. 200 mg 20 st 

V07AB STERILT VATTEN Inj. 20x10 ml 

J05AB11 VALACICLOVIR (VALTREX) Tabl. 500 mg 10 st 

R06AX27 XYLOCAIN Gel 2 % 10x30 g 

C05AA01 XYLOPROCT Supp 1x10 st 

SÄRSKILDA LÄKEMEDEL 

N05CM02 HEMINEVRIN Kapsel 300 mg 25 st 

R05DA20 LEPHETON Oral lösning 250 ml 

N05CD08 MIDAZOLAM Injektionsvätska 5 mg/ml 10x1 ml 

N02AA01 MORFINHYDROKLORID Supp 5 mg 10 st 

N02AA01 MORFIN Injvätska 10 mg/ml 10x1 ml 

N02AA01 MORFIN Tabl. 10 mg 49x1 st 

N02AG01 MORFIN-SCOPOLAMIN Injektionsvätska 10mg/ml + 0,4 mg/ml 10x1 ml 

N05BA04 OXASCAND Tabl. 5 mg 25 st 

N05BA01 STESOLID klysma 5 mg 5x2,5 ml 

N05CF01 ZOPIKLON/IMOVANE Tabl. 5 mg 30 st

Läkemedelsförråd vid Primärvårdsjourer 

Rekommenderad baslista 

Jourdoser utlämnas för användning tills närmaste apotek öppnar. 

ATC-kod Namn Läkemedelsform, styrka 

H02AB01 Betapred tabl. 0,5 mg 

J01AA02 Doxyferm tabl. 100 mg 

J01CA04 Amimox dosgran. 125 mg 

J01CA04 Amimox tabl. 500 mg burk 

J01CA11 Selexid tabl. 200 mg 

J01CE02 Kåvepenin dosgran. 250 mg 

J01CE02 Kåvepenin tabl. 125 mg 



J01CE02 Kåvepenin tabl. 1 g 

J01CF05 Heracillin tabl. 125 mg 

J01CF05 Heracillin tabl. 750 mg 

J01DB05 Cefamox lösl. tabl. 1 g 

J01EA01 Trimetoprim tabl. 160 mg 

J01EE01 Eusaprim oral susp. 8mg/ml+40mg/ml 

J01EE01 Eusaprim forte tabl. 160mg/800mg 

J01FA01 Ery-Max dosgran. 200 mg 

J01FA01 Ery-Max enterokaps 250 mg 

J01MA02 Ciprofloxacin tabl. 250 mg 

J01XE01 Furadantin tabl. 50 mg 

J05AB01 Aciclovir tabl. 200 mg 

J05AB01 Aciclovir tabl. 800 mg 

M01AE02 Naproxen tabl. 500 mg 

M01AB05 Diklofenak supp. 50 mg 

N02AA59 Citodon tabl. 500/30 mg 

N02AX02 Tradolan tabl. 50 mg 

N02BE01 Panodil oral lösn. 24 mg/ml 

N02BE01 Panodil supp. 60 mg 



N05BA04 Oxascand tabl. 10 mg 

N05CF01 Zopiklon tabl. 7,5 mg 

R03CC03 Bricanyl oral lösn. 0,3 mg/ml 

R05DA20 Lepheton mixt. 

R06AE07 Cetirizin tabl. 10 mg 

R06AX27 Aerius oral lösn. 0,5 mg/ml 

S01AA013 Fucithalmic ögonsalva 1% 

S03CA04 Terracortril med Polymyxin B ögon/öronsalva 3,5 g 

Vätskeersättning för barn 

Läkemedelspåsar 

Dosskedar/sprutor 

110

Läkemedelsförråd i Primärvården 

Rekommenderad baslista för vårdcentraler med dagverksamhet Det förutsätts att rekommenderade 

akutaskar finns på vårdcentralen. 

ATC kod Namn Läkemedelsform Styrka Förpackning 

A06AG11 Microlax Rektallösning 4x5 ml 

A11CB D-Vitamin olja Droppar 25 ml 

A11CB D-Vitamin Vatten Droppar 25 ml 

B05BA03 Glukos Injektionsvätska 300 mg/ml 20x10 ml 

B05BB01 Ringer-acetat Infusion 10x1000 ml 

B05BB01 Natriumklorid Infusion 9 mg/ml 50x100 ml 

B05BB01 Natriumklorid Infusion 9 mg/ml 30x250 ml 

C01CA24 Anapen Inj. Förfylld spruta 0,3 mg/dos 1 st 

C01CA24 Anapen Junior Inj. Förfylld spruta 0,15 mg/dos 1 st 

C01DA02 Nitrolingual Sublingualspray 0,4 mg/dos 200 doser 

C03CA01 Furix Inj. 10 mg/ml 5x2 ml 

D02ABÖÖ ACO Zinkpasta 30 ml 

D02AE01 Canoderm Kräm 5% 100 g 

D07AA02 Hydrocortison Kräm 1% 20 g 

D08AC02 Klorhexidinsprit Kutan lösning 5 mg/ml 250 ml 

D08AC02 Klorhexidin Kutan lösning 2 mg/ml 250 ml 

H02AB01 Betapred Tabl. 0,5 mg 100 st burk 

H02AB04 Depo-Medrol Inj. 40 mg/ml 10x1 ml 

H02AB04 Depo-Medrol cum Lidocain Inj. 40 mg/ml, 10mg/ml 10x1 ml 

H02AB08 Lederspan Injektionsvätska 20 mg/ml 12x1 ml 

H04AA01 Glucagon Förfylld spruta 1 mg 1 st 

M01AB05 Voltaren Inj. 25 mg/ml 5x3 ml 

M01AB05 Diklofenak Supp. 50 mg 10 st 

M01AE02 Naproxen Tabl 250 mg 30 st 

N01BB02 Xylocain Gel 2% 10x30 g 

N01BB02 Xylocain Inj. 10 mg/ml 5x20 ml 

N01BB02 Xylocain Kutan lösning 10 mg/dos 50 ml 

N01BB03 Emla Kräm 25 mg/g+25mg/g 5 g 

N01BB52 Xylocain adrenalin Inj. 10 mg/ml+5mikrog./ml 5x20 ml 

N02AA01 Morfin Meda Inj. 10 mg/ml 10x1 ml 

N02BA01 Magnecyl brus Brustablett 500 mg 1x20 st 

N02BE01 Pamol Tabl. 500 mg 100 st. 

R03AC02 Ventoline Diskus 0,2 mg/dos 1x60 doser 

R03AC02 Ventoline Lösning för neb. 2 mg/ml 60x2,5 ml 

R03AC03 Bricanyl Turbohaler 0,25 mg/dos 200 doser 

R03AK04 Combivent Lösning för nebul. 60x2,5 ml 

R06AA04 Cetirizin Tabl. 10 mg 100 st 

R06AX27 Aerius Oral lösning. 0,5 mg/ml 120 ml 

S01AA13 Fucitalmic Ögonsalva 1% 12x0,2g 

S01FA06 Tropikamid Chauvin Ögondroppar 0,50% 20x0,5 ml 

S01HA03 Tetracain Chauvin Ögondroppar 1% 20x0,5 ml 

S01HA06 Cincain Ögonsalva 0,50% 1g 

S01JA01 Fluoresceinnatrium Chauvi Ögondroppar 2% 20x0,5 ml 

S01JA51 Lidokain-Fluorescein Chauvin Ögondroppar 4%+0,25% 20x0,5 ml 

S03CA04 Terracortril PB Ögon/örondroppar 5 ml 

V07ABÖÖ Natriumklorid Injektionsvätska 9 mg/ml 20x10 ml 

V07ABÖÖ Sterilt vatten Spädningsvätska 20x10 ml 

VD03ÖÖÖ Alsollösning Lösning 10 mg/ml 250 ml 

VD03ÖÖÖ Alsolsprit Lösning 10 mg/ml 250 ml 

VD11ÖÖÖ Lapispenna 1st 

X80AB00 Natriumklorid Spolvätska 9 mg/ml 250 ml 

X80AB00 Natriumklorid 9 mg/ml 20x30 ml 

Y80LD00 Glidslem Gel 250 ml 

Y80NA00 Medicinsk bensin 100 ml 

Silvernitrat Applikator 100 st 

Palliativa påsen innehåller rekvirerade injektionsläkemedel som behövs för palliativ symptomlindring: Haldol, 

Furix, Robinul, Midazolam och Morfin. 

111

Akutaskar APL 

Akutaskar APL 

2012-03-01 

Akutaskar som innehåller ljuskänsliga läkemedel kommer på etiketten att 

vara märkta: Innehåller ljuskänsliga läkemedel. Hållbarheten garanteras 

inte efter brytning. 

Akutask Hjärt- lungräddning APL (vnr 33 21 30) 

Kombinationsförpackning 

Adrenalin APL APL injektionsvätska 0,1 mg/ml - 10x10 ml 

Atropin Mylan Mylan injektionsvätska 0,5 mg/ml - 1x20 ml 

Cordarone sanofi injektionsvätska 50 mg/ml - 3x3 ml 

Glucos. B. Braun Braun infusionsvätska 50 mg/ml Ecoflac Plus - 1x100 ml 

Tribonat Fresenius Kabi infusionsvätska - 1x100 ml 

Akutask Hjärtsvikt - Lungödem APL (vnr 33 21 48) 


Furix Nycomed injektionsvätska 10 mg/ml - 2x4 ml 

Glytrin Meda sublingualspray 0,4 mg/dos - 1x200 doser 

Morfin Meda Meda injektionsvätska 10 mg/ml - 1x1 ml 

Natriumklorid Fresenius Kabi Fresenius Kabi injektionsvätska 9 mg/ml – 

2x10 ml 

Akutask Anafylaxi - slutenvården APL (vnr 33 21 55) 



Adrenalin Mylan Mylaninjektionsvätska 1 mg/ml - 2x1 ml 

Aerius MSD munsönderfallande tablett 2,5 mg - 1x1 st 

Aerius MSD munsönderfallande tablett 5 mg - 2x1 st 

Betapred Swedish Orphan Biovitrum injektionsvätska 4 mg/ml - 2x1 ml 

Betapred Swedish Orphan Biovitrum tablett 0,5 mg – 1x30 st 

Tavegyl Novartis injektionsvätska 1 mg/ml – 1x2 ml 


Ventoline Evohaler GSK inhalationsspray 0,1 mg/dos - 1 x 200 doser 

112

Akutask Anafylaxi - öppenvården APL (vnr 33 21 63) 


Epipen Meda injektionsvätska, förfylld spruta 0,3 mg/dos 1x1 st 

Epipen Jr Meda injektionsvätska, förfylld spruta 0,15 mg/dos 1x1 st 

Tavegyl Novartis tablett 1 mg 2 st 

Betapred Swedish Orphan Biovitrum tablett 0,5 mg - 1x30 st 

Ventoline Evohaler GSK inhalationsspray 0,1 mg/dos - 1 x 200 doser 

Akutask Hypoglykemi – Insulinkoma APL (vnr 33 21 71) 


Glucagon Novo Nordisk injektionsvätska, förfylld spruta - 2x1 ml 

Glukos Fresenius Kabi Fresenius Kabi injektionsvätska 300 mg/ml - 10 x10 ml 

Läkemedelsbox för akutväska APL (vnr 33 21 89) 



Adrenalin Mylan Mylan injektionsvätska 1 mg/ml - 3x1 ml 

Aerius MSD munsönderfallande tablett 2,5 mg - 1x1 st 

Aerius MSD munsönderfallande tablett 5 mg - 2x1 st 

Atropin Mylan Mylan injektionsvätska 0,5 mg/ml - 1x20 ml 

Betapred Swedish Orphan Biovitrum injektionsvätska 4 mg/ml - 2x1 ml 

Cordarone sanofi injektionsvätska 50 mg/ml - 3x3 ml 

Furix Nycomed injektionsvätska 10 mg/ml - 2x4 ml 

Glucos. B. Braun Braun infusionsvätska 50 mg/ml Ecoflac Plus - 1x100 ml 

Glukos Fresenius Kabi Fresenius Kabi injektionsvätska 300 mg/ml - 3 x10 ml 

Naloxon Hameln Hameln injektionsvätska 0,4 mg/ml - 2x1 ml 

Stesolid novum Actavis injektionsvätska 5 mg/ml - 3x2 ml 

Stesolid Actavis rektallösning 5 mg - 1x2,5 ml 

Stesolid Actavis rektallösning 10 mg - 2x2,5 ml 


113 

Akutaskar APL

Vätske- och nutritionsbehandling 

UPPSTART AV VÄTSKE- OCH NUTRITIONSBEHANDLING 

INNELIGGANDE, VUXNA PATIENTER 

Väg och mät patient vid inläggning 

Basalbehov Näringsdrycker Sondnäring 

Vätska 30 ml/kg/dygn 

Energi 25-30 kcal/kg/dygn 

Natrium ca 80 mmol/dygn 

Kalium ca 40 mmol/dygn 

Parenteral nutrition 

114 

OBS! 

• Vid känd sväljsvårighet, använd rekommenderad 

kost. Vid misstanke om sväljsvårigheter 

krävs utredning. 

• Ofta krävs en blandning av enteral och 

parenteral näring för att uppnå optimal 

näringstillförsel. 

• Vid ytterligare behov av vätska ges ex. 

Ringer-Acetat. 

• Extra elektrolyter ges efter behov. 

• Vid hyperglykemi ges insulin, minska ej på 

energitillförseln. 

Nutritionsschemat är att betrakta som en rekommendation, ordinerande läkare har alltid huvudansvaret. 

För mer information se Socialstyrelsens vägledning: Näring för god vård och omsorg – en vägledning 

för att förebygga och behandla undernäring. 

Läkemedelskommitténs exertgrupp nutrition och vätskebehandling, oktober 2012 

Kortet beställs via e-post: lakemedelskommitten@lvn.se 

Idé: Landstinget Gävleborg 

Kompletta 

(mjölkiga) väljs 

före 

saftliknande. 

• Använd centrala favoriter i SYSteamCross 

• Tillsätt alltid Soluvit, Tracel, Vitalipid 

• Dagligen under behandling: Vikt, Temperatur, 

Vätskebalans, B-glukos 

• Om förväntad behandlingstid > 3 dygn: 

Ta blodprover före behandling och därefter en gång 

per vecka: S-Alb, S-Na, S-K, S-Fosfat, S-Mg, S-Zn, 

Leverprover, S-Krea, S-Urea, S-Triglycerider 

SKL’s screening för undernäring 

A. Har du minskat i vikt? 

B. Kan du äta som vanligt? 

C. < 70 år med BMI < 20 = underviktig 

≥ 70 år med BMI < 22 = underviktig 

• Enteral nutrition ska väljas före parenteral 

nutrition när så är möjligt. Upptrappning görs 

enligt avdelningens rutiner. 

• Schemat förutsätter att sondnäring med cirka 

1 kcal/ml används. 

• Fibersondnäring väljs i första hand. 

• Sondnäringen kan ges som bolusdoser eller 

kontinuerligt. 

Välnärd (SKL: ingen riskfaktor) 

Risk för undernäring (SKL: 1 st riskfaktor) 

Stor risk för undernäring (SKL: ≥ 2 st riskfaktorer)

Vid fasta 

Välnärd 

Dag 80 kg 

1 Glucos 5% Na40+K20 1500 ml Glucos 5% Na40+K20 2000 ml Glucos 5% Na40+K20 2500 ml 


3 SmofKabiven P 800 kcal SmofKabiven P 1300 kcal SmofKabiven P 1300 kcal 

Vid intag per os 

A-kost med bröd till maten. Mjölk, juice, saft, läsk eller liknande som måltidsdryck. 

Mellanmål x 2 

→ Gå till ”risk för undernäring” om patient ej äter upp 

Vid fasta 

Dag 80 kg 





E-kost och efterrätt. Mjölk, juice, saft, läsk eller liknande som måltidsdryck. Mellanmål x 2 

+ 1 st näringsdryck 

80 kg 

Vid intag av 75 % av maten, komplettera med: 

Fortsätt med 1 st näringsdryck 1 st extra näringsdryck, dvs 

totalt 2 st 


1 st extra näringsdryck, dvs totalt 2 st Sondnäring 1000 ml alt. Smof- 

Kabiven P 800 kcal 


Sondnäring 1000 ml alt. SmofKabiven 

P 800 


Risk för undernäring 

Sondnäring 1500 ml alt. Smof- 


115 

1 st extra näringsdryck, dvs 

totalt 2 st 




Kabiven P 1300 kcal


Vid fasta 

Dag 80 kg 



3 SmofKabiven P 800kcal SmofKabiven P 1300 kcal SmofKabiven P 1300 kcal 


E-kost och efterrätt. Mjölk, juice, saft, läsk eller liknande som måltidsdryck. Mellanmål x 2 + 

1 st näringsdryck 

80 kg 


Fortsätt med 1 st näringsdryck 1 st extra näringsdryck, dvs 

totalt 2 st 


1 st extra näringsdryck, dvs totalt 2 st Sondnäring 1000 ml alt. Smof- 



Sondnäring 1000 ml alt. SmofKabiven 

P 800 

Stor risk för undernäring 



116 

1 st extra näringsdryck, dvs 

totalt 2 st 




Kabiven P 1300 kcal

117

Äldrekort 

eGFR ml/min: Män: 1,23 x (140-ålder) x vikt i kg Kvinnor: 1,04 x (140-ålder) x vikt i kg 

P-kreatinin i mikromol/L P-kreatinin i mikromol/L 

ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL 

För alla inom vården för att minska ogynsamma effekter av läkemedel hos äldre. 

Njurfunktionen försämras normalt vid stigande ålder och särskilt vid sjukdom som minskar njurfunktionen och är i regel halverad vid 80 år. 

Läkemedel vars utsöndring är beroende av njurfunktionen behöver dosanpassas för att undvika förhöjda koncentrationer av dessa läkemedel 

och/eller dess metaboliter, med risk för biverkningar. Njurfunktionen bör mätas genom s.k. estimerad glomerulär filtration (eGFR) (se ovan) med 

formeln enligt Cockroft-Gault. Kalkylator finns på: www.fass.se eller www.icd.nu. 

Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger 

Användningen av dessa läkemedel leder i hög grad till biverkningar. Nyttan av behandlingen skall vägas noga mot 

riskerna och medicineringen bör fortlöpande omprövas 

Substans Preparatexempel Kommentar 

tramadol Tradolan Risk för illamående och förvirring hos äldre. 

Ger utsättningssymtom. Trappas ut. 

propiomazin Propavan Risk för dagtrötthet, restless legs, stelhet, gångstörningar. 

Viss antikolinerg effekt. 

Långverkande bensodiazepiner 

diazepam Stesolid Risk för dagtrötthet, kognitiva störningar, 

nitrazepam Nitrazepam, Mogadon, Apodorm 

muskelsvaghet och balansstörninngar. Fallrisk och risk 

för beroende och utsättningssymtom. Trappas ut. Paradoxal 

flunitrazepam Flunitrazepam, Fluscand 

reaktion - ökad ångest. 

Läkemedel med antikolinerg effekt 

tolterodin (Detrusitol, Detrusitol SR) klomipramin (Anafranil, Klomipramin) Risk för kognitiv påverkan, konfusion, urinretention, 

oxybutynin (Oxybutynin, Ditropan) amitriptylin (Saroten) 

muntorrhet och obstipation 

darifenacin (Emselex) alimemazin (Theralen) 

solifenacin (Vesicare) hydroxizin (Atarax) 

fesoterodin (Toviaz) prometazin (Lergigan) 

levomepromazin (Nozinan) disopyramid (Durbis) 

118 

Endast som kort kur (1-2 veckor). Ej till hjärtsvikts- och/ 

eller njursviktspatienter. max dygnsdos (1/2 maxdos) 

diklofenak 75 mg, ibuprofen 1200 mg, naproxen 500 mg. 

NSAID, även COX-2 hämmare 

diklofenak, naproxen, ibuprofen Diklofenak, Voltaren, Naproxen, pronaxen, 

Ibumetin

Tänkvärt - föreligger fortfarande indikation? 

Vanligt förekommande läkemedel hos äldre som innebär risk för biverkningar eller läkemedelsinteraktioner. 

Behandlingen bör fortlöpande omprövas. 

Läkemedelsgrupp och substansexempel Preparatexempel Kommentar 

NSAID, även COX-2 hämmare 

Diklofenak, Voltaren, Ipren Endast som kort kur (1-2 veckor) 

diklofenak, naproxen, ibuprofen 

Naproxen, Pronaxen, Ibumetin Ej till hjärtsvikts- och/eller njursviktspatienter 

Svaga opioider 

Citodon, 

Risk för yrsel, konfusion, förstoppning och illamående. 

kodein, tramadol 

Tradolan 

Lägre maxdos per dygn än för yngre. 

Neuroleptika 

haldol, Risperdal, Zyprexa Utvärdera effekten efter 2-3 veckor. Kan dosen minskas? 

haloperidol, risperidon, olanzapin 

Hög risk för biverkningar t. ex. extrapyramidala symtom, 

kognitiva störningar, sedation och ortostatism. 

Protonpumpshämmare 

Omeprazol, Losec 

Föreligger fortfarande indikation? Trappas ut långsamt för att 

omeprazol, esomeprazol 

Nexium 

undvika utsättningsbesvär. 

Digoxin Digoxin Kreatininclearance minskar drastiskt hos äldre. Minska dosen 

hos äldre. Riktområde S-digoxin 2 mg zopiklon Imovane > 7,5 mg 

risperiodon Risperdal > 1,5 mg citalopram Citalopram, Cipramil > 20 mg 

oxazepam Sobril > 30 mg sertralin Zoloft > 100 mg

Äldrekort 

FÖRSLAG TILL BEHANDLING 

VID VANLIGA SYMTOM HOS ÄLDRE 

Att tänka på vid läkemedelsbehandling hos äldre 

Ompröva pågående läkemedelsbehandling 

Patientens aktuella njurfunktion - räkna ut GFR 

Aktuellt blodtryck stående 

Klarar patienten medicineringen själv? 

Indikation för ApoDos? Medicinskt behov, stabil medicinering, minst tre stående läkemedel (regelbundet) som dispenseras i dospåsarna. 

Symtom Behandling Kommentar 

Tillägg av Laktulos eventuellt i 

kombination med Cilaxoral. 

Akut smärta Paracetamol 1 g x 3 i första hand. 

Vid behov tillägg av Morfin startdos 5 mg x 4 

alternativt Dolcontin 5 mg x 2. 

Titrera upp morfindosen långsamt. 

120 

Tillägg av Laktulos eventuellt i 

kombination med Cilaxoral. 

Överväg alltid icke-famakologisk behandling 

Paracetamol upp till 1 g x 3 i första hand. I andra 

hand tillägg av ett långverkande 

morfinpreparat. Börja med lägsta dos och titrera 

upp långsamt. 

Långvarig smärta 

Nociceptiv 

Trötthet är vanligaste biverkan. 

OBS! Njurfunktion 

Muntorrhet, konfusion och urinetention är 

de vanligaste biverkningarna. 

Gabapentin 100 mg till natten. 

Titrera upp dosen mycket långsamt. 

Tryptizol 10 mg till natten, upp till högst 25 mg. 

Titrera upp dosen mycket långsamt. 

Neuropatisk 

Läkemedelskommittén Landstinget Västernorrland 

Idé: Läkemedelskommittén ÖLL 

Källa: Socialstyrelsens indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi

Symtom Behandling Kommentar 

Tänk på bakomliggande orsak, exempelvis urinretention, 

förstoppning, smärta, depression. 

Läkemedelsbiverkan? 

Oro - dagtid Börja med omvårdnadsåtgärder - fråga om 

BPSD-registret. 

Oxazepam 5-10 mg högst 3 gånger dagligen. 

Sömnbehovet minskar med åldern och för de 

flesta äldre är sömnbehovet ca 5-6 timmar per 

natt. Tänk på eventuell bakomliggande orsak. Vid 

behandling varje kväll avtar effekten av sömnmedel 

inom ett par månader. 

Sömnsvårigheter Icke-farmakologisk behandling i första hand, exempelvis 

mat/dryck. 

Zopiklon 5 mg till natten vid behov i första hand. 

Oxazepam 10-15 mg till natten i andra hand. 

Uteslut farmakologisk/somatisk orsak till 

beteendestörningen. 

Första uppföljning inom 3 veckor. 

Fullständig utvärdering ska inte göras förrän 

efter 6-8 veckor. 

Utvärdera effekten inom 2 veckor. 

Vid svårare fall konsultera en geriatriker. 

Börja med omvårdnadsåtgärder. 

Vid depressiva symtom, irritabilitet, agitation/oro pröva 

SSRI. (citalopram, escitalopram och sertralin). 

Vid samtidiga sömnbesvär, välj i stället 15 mg mirtazapin 

till natten. 

Vid konfusion är oxazepam 10 mg bästa 

alternativet. Klometiazol i dosen 600 mg kan användas 

till natten. 

Vid hallucinos kan risperidon prövas. 

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid 

Demenssjukdom, BPSD 

121 

Substans Preparat Substans Preparat 

amitriptylin Tryptizol oxazepam Sobril 

Äldrekort 

gabapentin Gabapentin 

klometiazol Heminevrin paracetamol Alvedon 

mirtazapin Mirtazapin risperidon Risperidon 

morfin Morfin, Dolcontin zopiklon Imovane

Barnmorskors och sjuksköterskors förskrivningsrätt 

Barnmorskors och sjuksköterskors förskrivningsrätt 

Barnmorskors förskrivningsrätt 

Barnmorskor i offentlig eller enskild verksamhet, som genomgått fortbildning 

och uppfyller de krav som Socialstyrelsen föreskriver, har rätt att 

förskriva vissa läkemedel. Förskrivningsrätten omfattar de läkemedel som 

Läkemedelsverket bestämmer (LVFS 2009:13). Läkemedel som får förskrivas 

av barnmorskor framgår av webbversionen av Läkemedelsboken 

(www.lakemedelsboken.se), kapitlet Receptförskrivningsregler. 

Sjuksköterskors förskrivningsrätt 

Kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel finns i 

Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2001:16. För förskrivningsrätt krävs att 

utbildningskraven uppfyllts och att sjuksköterskan tjänstgör inom landstingets 

eller kommunens primärvård eller hemsjukvård. Läkemedel som 

får förskrivas av sjuksköterskor framgår av webbversionen av Läkemedelsboken 

(www.lakemedelsboken.se), kapitlet Receptförskrivningsregler. 

Sjuksköterskor har även förskrivningsrätt på extempore standardberedningar 

enligt kapitlet Receptförskrivningsregler. För information om 

Apotekstillverkade läkemedel (extempore) - se www.apl.se och välj 

Läkemedel i högerkanten och sedan aktuell första bokstav för önskat 

läkemedel alt. kontakta APL ordertelefon 010-447 97 00. 

Förklaringar 

R: receptbelagt 

F: har läkemedelsförmån, Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket 

ansvarar för prissättning. 

Ff: vissa förpackningar har läkemedelsförmån. 

EF: har ej läkemedelsförmån, innebär fri prissättning, utbyte sker ej på 

apotek. 

122



Preventivmedelssubvention 

Ungdomar under 23 år och som är folkbokförda i Västernorrlands län får 

70 % subvention på egenavgiften för hormonella preventivmedel som 

ingår i läkemedelsförmånen. Preventivmedel som inte ingår i läkemedelsförmånen 

omfattas inte av landstingssubventionen. Nationell översyn av 

preventivmedelssubventionerna pågår. 

Gestagener och östrogener, G03A A 

Enfas, lågdos 

levonorgestrel + etinylöstradiol Abelonelle 28* R,F, 

Prionelle, R,F 

Prionelle 28 * R,F 

Gestagener, G03A C 

Lågdos 

levonorgestrel Mirena Intrauterint inlägg, RF 

mellandos 

desogestrel desogestrel ** R, EF 

Cerazette, R, EF 

etonogestrel Nexplanon, implantat R, F 

** generiskt alt. till Cerazette, ej utbytbart på apotek pga avsaknad av läkemedelsförmån 

Antikonceptionellt, postkoitalt medel G03A D02 

levonorgestrel, (G03A D01) NorLevo, används inom 3 dygn 

receptfri, EF (barnmorskor har ej 

förskrivningsrätt) 

Gestagener och östrogener, G03A A 

norelgestromin + etinylöstradiol Evra depotplåster R, EF. 

Lämpligt vid tablettglömska och sväljsvårighete 

samt vid mag-tarm sjukdom. Plåster kan ge lokal 

hudirritation. 


123 

Gynekologi 

Barnmorskors förskrivningsrätt


Gynekologi 

Gestagener och östrogener, G03A B 

sekvenspreparat 

levonorgestrel + etinylöstradiol Trionetta 28* R,F 

Trionetta * R,F 

Gestagener, G03A C 

Lågdos 

lynesterol Exlutena R, EF 

Högdos 

medroxiprogesteron Depo-Provera inj, R, F 

Antikonceptionellt, postkoitalt medel G03A D02 

ulipristal, G03A D02 ellaOne, används inom 5 dygn 

R, EF, receptfavorit finns 

Antikonceptionella medel för 

intravaginalt bruk, G02B B01 

etinylestradiol + etonogestrel Nuvaring vaginalinlägg, R, EF 

Medel för behandling av 

verifierad ano-genital 

klamydiainfektion, J01A A02 

doxycyklin Doxyferm *, R,F, receptfavorit finns 

Spermiedödande läkemedel 

för utvärtes bruk, G02B B Nonoxynol APL vaginalgel 2% R, EF, 

nonoxynol Extemporeläkemedel som ersätter 

avregistrerade Gynol-Plus 

receptfavorit finns 

Se också avsnitt Gynekologi sid. 34-35. 

124


125 

Mun och svalg 

Hög kariesrisk i samband 

med muntorrhet 

natriumfluorid, A01A A01 Dentan munsköljvätska 0,2 %, 1000 ml 

R, F. 

Fludent 0,25 resp. 0,5 mg, sugtablett, 

Receptfri, Ff (540 st receptbelagd, F) 

Fludent 0,75 mg, Receptfri, EF 

(200 st receptbelagd, F) 

Fluorette cherry mint, resp. peppar- 

mint, medicinskt tuggummi 0,25 mg, 

Receptfri, EF (270 st, receptfri, F) 

Fluorette mint, medicinskt tuggummi 

0,25 mg, Receptfri, EF 

Natriumfluorid kombinationer, 

A01A A30 

äppelsyra+natriumfluorid, Xerodent sugtablett, receptfri, F 

Oral och peroral candidiasis, 

nystatin, A07A A02 Mycostatin oral suspension, R, F 

Aftös stomatit (SSK har 

inte förskrivningsrätt till barn) 

triamcinolon, A01A C01 Triamcinolon APL munhålepasta 0,1 % 

R, F 

Munsår orsakade av herpes simplex 

hos immunkomptetenta patienter 

(SSK har inte förskrivningsrätt 

till barn under 12 år) 

penciclovir, D06B B06 Vectavir kräm, R, F (2 g receptfri, EF) 

aciclovir+hydrokortison, 

D06B B53 Xercler kräm R, EF 

Se också avsnitt Mun- och tandvård sid. 74. 

Sjuksköterskors förskrivningsrätt


Mage och Tarm 

Symtomatisk tillfällig behandling vid epigastralgier och halsbränna 

Mg+Al-hydroxid, A02A D01 Novaluzid oral suspension Receptfri, EF 

(10 ml oral suspension binder saltsyra som 3 

tuggtabl. och som 6 Novalucol tuggtabl). 

ranitidin, A02B A02 Ranitidin * Receptfri, EF 

omeprazol, A02B C01 Omeprazol * Receptfri, EF 

pantoprazol, A02B C02 Pantoprazol * Receptfri, EF 

Sjuksköterskors förskrivningsrätt omfattar endast receptfria förpackningar 

av ovanstående. 

Det finns risker vid behandling med protonpumpshämmare (PPI) t.ex 

omeprazol och pantoprazol som bör beaktas, se sid. 62-63. 

Det är viktigt att PPI endast används vid reflux- eller ulcussjukdom. 

Vid abrupt utsättning kan reboundfenomen i form av halsbränna, sura 

uppstötningar och dyspepsisymtom uppträda, vilket patienten upplever 

som återkomst av tidigare symtom. Successiv nedtrappning kan behövas 

om behandlingstidens längd har överstigit en månad, enligt nyare studier. 

Reboundfenomen vid abrupt utsättning med PPI har setts hos friska 

individer som har använt PPI dagligen under 4-8 veckor. 

Symptomatisk behandling vid hiatusinsufficiens, sura uppstötningar och 

halsbränna 

alginsyra, A02B X13 Gaviscon oral suspension, Receptfri, EF 

Galieve Mint oral suspension, Receptfri, 

EF . 

Galieve Mint oral suspension innehåller 

syntetisk mintarom som även mintallergiker 

kan använda. 

Se också avsnitt Mage-tarm sid. 61-64. 


126

Spädbarnskolik och gasbildning hos vuxna 

Dimetikon (simetikon), Minifom orala droppar Receptfri, EF 

A03A X13 Dimetikon kapsel mjuk 200 mg Recept- 

fri, F (49 st receptfri EF). 

Förstoppning 

Bulkmedel, A06A C 

sterkuliagummi (huvudsakligen 

olösliga fibrer) Inolaxol, granulat resp. oralt pulver 

Receptfri, F 

ispaghula (huvudsakligen 

vattenlösliga fibrer) Vi-Siblin (innehåller socker), Receptfri, Ff 

Vi-Siblin S (S=sockerfri), Receptfri, Ff 


laktulos, A06A D11 Laktulos oral lösning * Receptfri, Ff 

Andrahandsval 

polyetylenglykol (makrogol, 

kombinationer), A06A D65 Movicol * Receptfri, (100 st receptbelagd), F 

Klysma snabbverkande, A06A G 

natriumlaurylsulfoacetat+ 

natriumcitrat Microlax rektallösning, Receptfri, 

4 x 5 ml och 12 x 5 ml, EF 

50 x 5 ml och 200 x 5 ml, receptfri, F 

natriumdokusat+sorbitol Klyx rektallösning, Receptfri, F 

Se också Behandlingslinje Förstoppning hos barn på Landstingets intranät 

samt avsnitt Mage-tarm s 71-72. 

Symtomatisk behandling av 

ospecifika diarréer, A07D A03 

loperamid Loperamid R, F (16 st receptfri, EF) 


127 

Mage och Tarm 



Mage och tarm 

Tillfälligt vid anala besvär, C05A A 

lodokain+hydrokortison, (grp I) Xyloproct rektalsalva, 

Receptfri, EF (utan rektalspets) 

cinkokain + prednisolon, Scheriproct N rektalsalva, R, F 

(grp II) (rektalspets finns i förp) 

lidokain + fluokortolon Doloproct rektalkräm, R, EF 

(grp II)** medelstark steroid enligt företaget 

Se också avsnitt Mage-tarm s 70-72. 

** är terapeutiskt ekvivalent med prednisolon dvs. grupp II steroid, enligt Micromedix. 

128

Sårbehandling 

Renrutin 

Används om inget annat har ordinerats av läkare. Använd ljummet kranvatten. Låt 

vattnet rinna 1-2 minuter före användandet. Helst dusch annars desinfekterade 

kärl. Använd alltid handskar och plastförkläde vid såromläggning. Tänk på att byta 

handskar mellan momenten. 

Vätskande och infekterade sår, 

cadexomerjod, D03A X01 Iodosorb kompress, salva 

(handelsvara). Fråga på apotek. 

Venösa bensår 

Zinkbandage, D09A B01 Zipzoc salvstrumpa, Receptfri, F 

Hudinfektion 

Candidainfekterade blöjutslag 

och intertriginös candida 

ekonazaol, D01A C Pevaryl kräm, R, F (30 g receptfri, F) 

Fotsvamp 

ekonazol, D01A C Pevaryl kräm, R, F (30 g receptfri, F) 

terbinafin, D01A E15 Terbinafrin * kräm, Receptfri, Ff 

Fotsvamp eller intertriginös 

candida, med besvärande klåda 

mikonazol+hydrokrotison, Daktacort * kräm R, F (15 g receptfri, F) 

D01A C20 

Se också avsnitt Svampinfektioner i hud sid. 51 

Impetigo**, D08A X01 

väteperoxid Microcid kräm, Receptfri, F 

** I förskrivningsrätt för sjuksköterskor ingår ännu inte Altargo salva, R,F. 


129 



Eksem 

Eksem D07A A 

Grupp I-steroider (milda) 

hydrokortison Hydrokortison CCS (kräm, salva), R, F 

(20 g och 50 g receptfri, F) 

Mildison Lipid (fet kräm), R, F 

(30 g Receptfri, F) 

Akuta eksem av varierande genes 

Grupp II-steroider 

(medelstarka), D07A B 

klobetason Emovat * (kräm, salva) R F 

hydrokortisonbutyrat Locoid (kräm, salva) R, F 

Grupp III-steroider (starka) 

- SSK får förskriva kräm eller 

salva max 30 g 

betametason Betnovat (kräm, salva) R, F 

mometason Elocon * (kräm, salva) R, F 

Se också avsnitt Eksem sid. 47-48. Generellt smörjschema för kortison med 

uttrappning finns på www.lvn.se/lk/Rekommendationer och läkemedelsval. 


130

Utvärtes behandling av lindrig acne vulgaris 

adapalen, D10A D03 Differin (gel), R,F 

(lindrig acne) 

adapalen+bensoylperoxid, Epiduo (gel), R, EF 

D10A D53 (medelsvår acne) 

bensoylperoxid, D10A E01 Basiron AC 5 % (gel), Receptfri, EF 

(lindrig acne) 

azelainsyra, D10A X03 Finacea (gel, innehåller inte 

antibiotika), R, F 

(lindrig till medelsvår acne) 

Se också avsnitt akne sid. 52-53 

Mjällbildning och seborroisk dermatit i hårbotten 

ketokonazol, D01A C08 Fungoral* (schampo), Receptfri, EF 

selensulfid, D11A C03 Selsun (schampo), Receptfri, EF 

salicylsyra+svavel, D11A C08 Sevorex (schampo), Receptfri, F 

Huvudlöss 

Behandlingsrekommendation från Läkemedelsverket 2010 förordar 

silikonoljor och växtoljor vid behandling (handelsvaror). Flera olika 

produkter finns – fråga gärna på apotek. 

silikonoljor Hedrin (lösning), fr 6 mån 

Hedrin Once (lösning), fr 6 mån, 

en behandling 

växtoljor + dimetikon Paranix Sensitive (lösning), fr 6 mån 

Paranix (lösning, spray el schampo), 

fr 2 år 

Andrahandsval 


Receptfri, EF, fr 1 år 


131 

Ansikte och hårbotten 



Hud 

Torr hud 

karbamid, D02A E Canoderm (kräm, fetthalt 22%), 

Receptfri, F 

Övriga hudskyddande och 

uppmjukande medel, D02A X 

glycerol Miniderm (kräm, fetthalt 24%), 

Receptfri, F 

propylenglykol Propyless (kutan emulsion, fetthalt 9%), 

Receptfri,F 

Propyderm (kräm, fetthalt 24%), 

Receptfri, F 

För beräknad åtgång av hudmedel se avsnitt Hud sid. 47. 

Avlägsnande av fjäll och krustor 

salicylsyra, D02A F Salsyvase 2 % (salva), Receptfri, EF 

Ej i hårbotten pga. att det är svårt att 

avlägsna salvan från håret. 

Salsyvase 1 % (100 ml EF) har endast 

indikation behandling av mjölkskorv i 

hårbotten hos spädbarn 

salicylsyra 2 % Salicylsyra i Decubal kräm APL, kräm 

2 %, Receptfri, F 

100 g (vnr 343517), 225 g (vnr 320580) 

salicylsyra 5 % Salicylsyra i Decubal kräm APL, kräm 

5 %, R, F 

100 g (vnr 348193), 225 g (vnr 322370) 

Decubal kräm kan även användas i 

hårbotten - avtvättbar 

Produktresumé finns på www.apl.se / 

Läkemedel 

Se också sid. 47 blå ruta, eksem i hårbotten, salicylsyra är komplement till 

steroidbehandling. 

132

Hematom och tromboflebiter 

mukopolysackaridpolysulfat Hirudoid kräm, Receptfri, F 

C05BA01 

Tillfällig klåda 

klemastin, R06A A04 Tavegyl, (tabl, oral lösning), R, F 

Skabb 

bensylbensoat+disulfiram, 

P03A A54 Tenutex (kutan emulsion), 

Receptfri, EF 

Se också avsnitt skabb sid. 54 

Vätskerepellerande hudskydd 

dimetikon+zinkoxid, D02A A Silon (salva), Receptfri, EF 

Alternativ till Silon salva är Inotyol salva som också innehåller zink 

(ssk har ej förskrivningsrätt för Inotyol). Vid behov av högre halt zink 

rekommenderas Zinksalva APL 10 % som kan köpas receptfritt på 

apotek. 

133 

Hud 



Infektion 

Scarlatina, odlingsverifierad 

fenoximetylpenicillin, 

J01C E02 ** Kåvepenin * (tabl, granulat till oral 

suspension), R, Ff 

Kåvepenin Frukt, (granulat till oral 

suspension), R, F 

Tonsillit hos patient i samma Kåvepenin* (tabl, granulat till oral 

hushåll som aktuellt fall av suspension), R, Ff 

scarlatina, J01C E02 ** Kåvepenin Frukt, (granulat till oral 

suspension), R, F 

** doseras som streptokocktonsillit, sid. 55 alt. enligt faryngotonsillit i 

FASS. 

Springmask 

mebendazol, P02C A01 Vermox (tabl, oral suspension), R, EF 

pyrvin, P02C X01 Vanquin (tabl), Receptfri, EF 

(oral lösning tillhandahålls ej längre). 

Spolmask 

mebendazol, P02C A01 Vermox (tabl, oral suspension), R, EF 

Urinvägar och könsorgan 

Lokala östrogenbristsymtom 

östriol, G03C A04 Ovesterin (vaginalkräm), Receptfri, F 

Se också avsnitt klimakteriebesvär sid. 33 


134

Amningsstimulering 

(SSK förskrivningsrätt 

omfattar endast nasala 

beredningar) 

oxytocin, H01B B02 Syntocinon (nässpray) R, EF 

Tillfällig lätt till måttlig smärta 

paracetamol, N02B E01 Alvedon (tabl)* 500 mg R, F (100 st) 

(20 st Receptfri, EF) 

Alvedon (brustabl) 500 mg R, F (90 st) 


Alvedon (oral lösning) * R, F (300 ml, 

1000 ml) (100 ml Receptfri, EF) 

Alvedon (suppositorium 60, 125, 

250 mg), Receptfri, EF 10st 

Alvedon (suppositorium 500 mg, 1 g) 

R, F (50 st) (10st receptfri EF) 

ibuprofen, M01A E01 Brufen (tabl)* R, F 

Brufen (oral suspension), R, F 

Ipren (oral suspension) * 

Receptfri, EF 

Rektal tillförsel är bra vid illamående och kräkning men undvik 

suppositorier slentrianmässigt. Biotillgängligheten för vissa läkemedel 

kan variera beroende på var i rektum absorptionen sker. Hastigheten 

och/eller graden av upptag av rektalt tillförda läkemedel tenderar 

ofta att vara lägre än vid peroral administrering pga. begränsad yta 

tillgänglig för absorption. Vid rektal tillförsel av paracetamol uppnås den 

maximala plasmakoncentrationen inom 2–3 timmar mot 0,5–1 timme 

för tablettberedningen. Biotillgängligheten (AUC) är dock i stort sett 

densamma rektalt som efter motsvarande tablettintag. 

Smärta vid migrän – se avsnitt Neurologi sid. 77 


135 

Mödravård 

Smärta 

75+ 

75+ 



Smärta 

Dysmenorré utan organisk orsak 

(SSK förskrivningsrätt omfattar orala beredningar.) 

Behandlingen påbörjas vid första tecken på menstruationsbesvär. 

ibuprofen, M01A B05 Brufen 400 mg * R, F (30, 100 st) 

naproxen, M01A E02 Naproxen 500 mg * R, F (100 st) 

Pronaxen 500 mg * R, F (25 st) 

Se också avsnitt dysmenorré sid. 35. 

Öron - näsa - hals 

Rinit 

oxymetazolin, R01A A05 Nezeril (nässpray, näsdroppar i 

endosbehållare) Receptfri, EF 

Allergisk rinit 

budesonid, R01A D05 Desonix (nässpray) 64 mkg/dos R, F 

Effekten byggs upp, klinisk effekt 

uppnås inom cirka 1-2 veckor. 

Desonix (nässpray) 32 mkg/dos, 

Receptfri, F (120, 3x120 doser) 

mometason, R01A D09 Nasonex (nässpray) 50 mkg/spray R, F 

(140, 3x140 doser) 60 doser receptfri EF. Full 

effekt först efter ett par dagars kontinuerlig 

behandling. 

Allergisk rinit och konjunktivit 

cetirizin, R06A E07 Cetirizin (tabl) * R (större förp), Ff 

loratadin, R06A X13 Loratadin (tabl) * R (större förp), Ff 

desloratadin, R06A X27 Aerius (oral lösning) - till små barn 

Se också avsnitt allergi sid. 5 

Extern otit 

hydrokortison+oxitetracyklin+ 

polymyxin B, S03C A04 Terracortril med Polymyxin B; R, F 

(ögon-/örondroppar resp. ögon-/öronsalva) 


136

Allergisk konjunktivit 

natriumkromoglikat, S01G X01 Lecrolyn 40 mg/ml (ögondroppar) 

Receptfri, F (5 ml) 

Lecrolyn 40 mg/ml (ögondroppar, 

endos) * 

Receptfri, F (60x1), Receptfri, EF (20x1) 

Lecrolyn 20 mg/ml (ögondroppar, endos) 

Receptfri, F (60x1) 

levokabastin, S01G X02 Livostin (ögondroppar), R, F (3x4 ml), 

Receptfri, EF (4 ml) 

olopatadin, S01G X09 Opatanol (ögondroppar) R, F 

Allergisk rinit och konjunktivit 

cetirizin, R06A E07 Cetirizin (tabl) * R (större förp), Ff 

loratadin, R06A X13 Loratadin (tabl) * R (större förp), Ff 

desloratadin, R06A X27 Aerius (oral lösning) - till små barn 

Bakteriell konjunktivit 

kloramfenikol, S01A A01 Chloromycetin (ögondroppar, 

ögonsalva), R, F 

fusidinsyra, S01A A13 Fucithalmic (ögonsalva tub resp. 

endos), R, F 

Konjunktivit är oftast orsakad av virus, och förekommer samtidigt 

med övriga förkylningssymtom. Ofta förekommer sekret/varkladdar, 

rodnad, sveda och tårflöde. Patienten bör rekommenderas tvättning 

med ljummet vatten och avvakta spontan regress. Om långvariga besvär, 

kraftig rodnad och gulgöna, varkladdar, kan sekundär bakterieinfektion 

misstänkas och antibiotikasalva/droppar förskrivas. 

Lättare yttre ögoninflammation 

bibrokatol, S01A X05 Noviform (ögonsalva), Receptfri, EF 


137 

Ögon 



Ögon 

Tillstånd av torra ögon pga naturlig tårvätskeinsufficiens eller pga. 

blåst, damm etc. 

Tårsubstitut och andra indifferenta medel, S01X A20 

Lättare besvär 

povidon Oculac (ögndroppar), Receptfri, F 

(10 ml flaska, endosbehållare 20x0,4 resp. 

120x0,4 ml) 

Endosbehållaren innehåller inte 

konserveringsmedel och kan därför användas 

tillsammans med kontaktlinser 

hypromellos Artelac (ögondroppar), Receptfri, F 

(10 ml flaska, endosbehållare 60x0,5 resp 

180x0,5 ml). 



tillsammans med kontaktlinser. 

karmellosnatrium Celluvisc (ögondroppar) Receptfri, F 

(endosbehållare 30x0,4 resp. 90x0,4 ml) 




Mer uttalade besvär 

polyakrylsyra Viscotears (ögongel), Receptfri, F 

(10 g resp. 3x10 g tub, endosbehålalre 30x0,6 ml 

resp. 120x0,6 ml). 

karbomer Oftagel, (ögongel), Receptfri, F 

(10 g resp 3x10 g flaska, endosbehållare 30 x 0,5g 

resp. 120x0,5g) 




Till natten samt vid mycket uttalade besvär 

paraffin+vaselin Oculentum Simplex APL (ögonsalva extempore), 

Receptfri, F (receptfavorit finns) 

Produktresumé finns på www.apl.se / Läkemedel 

138

Tillfälligt illamående 

SSK har inte förskrivningsrätt till barn eller gravida kvinnor 

dimenhydrinat, R06A A02 Amosyt, R, F (100 st) 

meklozin, R06A E05 Postafen, Receptfri, EF (10 st), R, F 

(100 st) 

Åksjuka 

scopolamin, A04A D01 Scopoderm (depotplåster), R, EF 

SSK har inte förskrivningsrätt till barn 

under 10 år 

dimenhydrinat, R06A A02 Calma (medicinst tuggumi), Receptfri, 

EF. 

Amosyt, R, F (100 st) 

SSK har inte förskrivningsrätt till 

barn 

meklozin, R06A E05 Postafen (tabl), Receptfri, EF (10st), 

R, F (100st) 

SSK har inte förskrivningsrätt till barn 

under 1 år 

Hjälp mot abstinensbesvär vid rökavvänjning 

Se avsnitt Andningsorganen, KOL sid. 22 

Hosta 

noskapin, R05D A07 Nipaxon (tabl, oral suspension), 

Receptfri, EF 

139 

Övrigt 



Övrigt 

Feber 

paracetamol, N02B E01 Alvedon (tablett)* 500 mg R, F (100 st) 


Alvedon (brustablett) 500 mg R, F (90st) 


Alvedon (oral lösning) * R, F (300 ml, 

1000 ml) (100 ml Receptfri, EF) 

Alvedon (suppositorium 60, 125, 250, 

500 mg och 1 g), Receptfri (10 st), EF 

Alvedon (suppositorium 500 mg, 1 g) 

R, F (50 st) 

ibuprofen, M01A E01 Brufen (tablett)* R, F 75+ 

Brufen (oral suspension), R, F 

Ipren (oral suspension) * 

Receptfri, EF 

Vid feber och sänkt allmäntillstånd hos barn se dosering av paracetamol 

och ibuprofen i Mitt Läkemedel avsnitt Barn och Läkemedel sid. 26. 

Rektal tillförsel är bra vid illamående och kräkning men undvik 

suppositorier slentrianmässigt. Biotillgängligheten för vissa läkemedel 

kan variera beroende på var i rektum absorptionen sker. Hastigheten 

och/eller graden av upptag av rektalt tillförda läkemedel tenderar 

ofta att vara lägre än vid peroral administrering pga. begränsad yta 

tillgänglig för absorption. Vid rektal tillförsel av paracetamol uppnås den 

maximala plasmakoncentrationen inom 2–3 timmar mot 0,5–1 timme 

för tablettberedningen. Biotillgängligheten (AUC) är dock i stort sett 

densamma rektalt som efter motsvarande tablettintag. 


140 

75+

Ledamöter i expertgrupperna 

S = sammankallande 

O= ordförande 

141 

Expertgrupper 

Barn S: Anna Söderlind, apotekare, Rein Florell, överläkare, 

Eva Landgren, överläkare, Thomas Lundberg, överläkare, Eva Johansson, 

familjeläkare, Karin Sigurd, familjeläkare 

Diabetes S: Ulf Lindahl, apotekare, O: Anders Kempe, överläkare, 

Robert Hollsten, familjeläkare, Eva Landgren, överläkare, Eva Holm, 

diabetessjuksköterska, Yvonne Nordkvist, diabetessjuksköterska, Martin Enander, 

familjeläkare, Inger Grundström, diabetessjuksköterska, Britt-Marie Nicolaisen, 

överläkare 

Gynekologi-urologi S: Emelie Sörqvist Fagerberg, apotekare, O Urologi: 

Martin Odmark, urolog, O: Gynekologi: Helena Blom, gynekolog, Anna Palm, 

specialistläkare, Inger Hallin, barnmorska, 

Hanteringsgruppen S, O: Carina Rhodin-Nilsson, vårdutvecklare, 

Maria Berglund, distrikssköterska, Ulrika Hedlund, MAS, Eva Lidin-Bergkvist, 

distriktssköterska, Marina Jones, MAS, Carina Nilsson, receptarie, Carin Svensson, 

apotekare, Lena Sundelin, områdeschef. Adjungerade: Micael Fichtel, Elisabet 

Hagström, Britt-Marie Nicolaisen och Mary Skönnegård 

Hjärta-kärl S: Emelie Sörqvist Fagerberg, apotekare, O: Torbjörn 

Sundelin, överläkare, Agneta Mårtensson, hjärtsjuksköterska, Sofia Vogel, överläkare 

Hud-lunga S: Karin Öhlén, apotekare, O Hud: Ann-Christine Gren, 

överläkare, O Lunga: Monika Forsslund, överläkare, Eva Landgren, överläkare, Ylva 

Hartman, familjeläkare, Frida Bergström, ST-läkare 

Hälsa S, O: Iwona Jacobsson, folkhälsoplanerare, Karin Decker, 

distriktssköterska, Annika Henriksson, sjukgymnast, Monica Eriksson, apotekare, 

Maria Jonsson, familjeläkare, Kristina Lundberg, distriktssköterska, Maria Book, 

apotekare, Ruth Englund Frisk, skolsköterska, Annelie Melander, barnläkare, Emelie 

Sörqvist, apotekare, Ulrika Öhrling-Nilsson, samordningsskolsköterska 

Infektion S: Ulf Lindahl, apotekare, O: Lars Blad, bitr. 

smittskyddsläkare, Örjan Andersson, överläkare, Maria Book, apotekare

Expertgrupper 

Mage-tarm S: Karin Öhlén, apotekare, Yucel Cengiz, överläkare, 

Arthur Jänes, överläkare, Bo-Göran Widman, överläkare, Ulla Johansson, överläkare, 

Erika Norman, ST-läkare 

Onkologi och hematologi S: Carin Svensson, apotekare, O: Lena 

Karlsson, verksamhetschef, Ann Torstensson, sjuksköterska, Elisabet Pokosta, 

apotekare, Yvonne Johansson, sjuksköterska, Maria Strandberg, överläkare, Kjell 

Lundkvist, överläkare, Lena Melander, sjuksköterska, Anna Söderlind, apotekare 

Psykiatri-neurologi S: Karin Öhlén, apotekare, O: Neurologi: Andrzej 

Helminiak, specialistläkare, O Psykiatri: Andreas Åberg, specialistläkare, Gunnar 

Axelsson, överläkare, Andreas Åberg, specialistläkare 

Smärta och Rörelseapparatens sjukdomar S: Carin Svensson, 

apotekare, O: Jan Söderlund, överläkare, Lena Hasmats, överläkare, Maria 

Lindström-Alsén, familjeläkare, Owe Ljungdahl, överläkare, Matthias Brian, dipl. 

läkare, palliativ medicin 

Tandvård S: Ulf Lindahl, apotekare, 

Dan Lennartsson, tandläkare, Mona Berggren, tandsköterska, 

Ann-Charlotte Norberg, tandhygenist 

Vaccination S: Ulf Lindahl, apotekare, O: Hans Boman, 

smittskyddsläkare, Håkan Ekvall, överläkare, Anna Enander, överläkare, Helena 

Johansson, skolläkare, Ulrika Öhrling Nilsson, verksamhetschef, Thomas Lundberg, 

barnläkare, Marie Fernlund, upphandlare 

Nutrition och 

vätskebehandling S: Carin Svensson, apotekare, Jan Norgren, överläkare, 

Jonas Rudenstam, överläkare/verksamhetschef, Stig Nilsson, överläkare, Lena 

Sundelin, områdeschef, Sandra Persson, dietist, Petter Eriksson, överläkare, Per 

Eriksson, överläkare 

Äldre S: Emelie Sörqvist Fagerberg, apotekare, O: Maria 

Meidell, geriatriker, Andreas Vikdahl, MAS, Eva Oskarsson, geriatriker och 

familjeläkare, Marianne Johansson-Näslund, distriktssköterska 

Ögon-öron-näsa-hals S: Ulf Lindahl, apotekare, O, Ögon: Christina Öberg, 

överläkare, O, Öron: Thomas Eriksson, överläkare 

142

Register 

Abscess......................................................................................................................55 

ACE-hämmare ..................................................................................................38,42 

Akne .................................................................................................................... 52 

Aktinisk keratos ...................................................................................................53 

Akut bronkit hos vuxna ........................................................................................ 57 

Akut pyelonefrit ....................................................................................................58 

Akuta koronarsyndrom .........................................................................................40 

Akut mediaotit ......................................................................................................55 

Akutförråd, kommunala boenden .......................................................................109 

Alfa-adrenoreceptorantagonister .........................................................................98 

Alfa-reduktashämmare .........................................................................................98 

Alkoholberoende ..................................................................................................82 

Allergi – typ 1 reaktion mot ASA............................................................................40 

Allergisk rinit ..........................................................................................................5 

Allergi och anafylaxi…………………………………………………………………..............................5 

Alzheimers sjukdom ............................................................................................. 25 

Amningsnedläggning ............................................................................................31 

Anafylaktisk överkänslighetsreaktion .....................................................................6 

Andningsorganen................................................................................................8-22 

Angina och postinfarkt...........................................................................................40 

Angiotensin II-antagonister ............................................................................38,42 

Ansiktseksem...........................................................................................................48 

Ansträngningsinkontinens......................................................................................99 

Antibiotika..................................................................................55-60, 65, 105, 107 

Antibiotikaprofylax...................................................................................................60 

Antidepressiva medel ......................................................................................85-86 

Antiemetika.....................................................................................................73, 77 

Antiepileptika .......................................................................................................75 

Antiepileptika vid smärta ................................................................................91, 93 

Antihistaminer för systemiskt bruk..........................................................................5 

Antiinflammatoriska medel vid ögonlockseksem.................................................105 

Antikoagulantia ...............................................................................................24, 44 

Antikolinergika ......................................................................................................99 

Antikonceptionella medel.................................................................................34-35 

Antimykotika .........................................................................................................51 

Antiobesitasmedel ................................................................................................28 

Antityroidea substanser..........................................................................................46 

ARB....................................................................................................................8, 42 

Astma ................................................................................................................8-16 

Asymtomatisk bakteriuri (ABU) ........................................................................... 58 

Avsvällande medel, nässpray ..............................................................................108 

143

Register 

Bakteriell vaginos och Trichomonas .....................................................................31 

Bakteriuri och cystit hos gravida............................................................................58 

Ballongvidgning........................................................................................................40 

Benign prostatahyperplasi ....................................................................................98 

Bensår .............................................................................................................48, 56 

Beta-receptorblockerare................................................................38, 40, 41, 44, 77 

Bisfosfonater ...................................................................................................80-81 

Borrelia – okomplicerad erytema migrans............................................................56 

Bronkdilaterare……………………………………..............................................................8-20 

Bulkmedel ............................................................................................................71 

Candidainfektion..........................................................................................31,51,61 

Cancerrelaterad smärta ...................................................................................96-97 

Cellulit/abscess .....................................................................................................55 

Colon irritable .......................................................................................................70 

Cystit.........................................................................................................................58 

Demenssjukdomar ..........................................................................................25-26 

Depression ......................................................................................................85-86 

Diabetes ..........................................................................................................27-30 

Diarré....................................................................................................................73 

Diuretika..........................................................................................................38, 41 

Dysmenorre ..........................................................................................................35 

Dyspepsi ...............................................................................................................61 

Egenkontroll av plasmaglukos................................................................................30 

Egenmätning av ketoner .......................................................................................30 

Eksem ..............................................................................................................47-48 

ELINOR ....................................................................................................................3 

Epilepsi .................................................................................................................75 

Erektil dysfunktion ................................................................................................99 

Erysipelas ..............................................................................................................55 

Erytema migrans ..................................................................................................56 

Esofagit................................................................................................................66-67 

Extern otit, hörselgången....................................................................................107 

Fasta kombinationer, hormoner ...........................................................................32 

Fibromyalgi............................................................................................................94 

Frekvensreglering......................................................................................................44 

Funktionell dyspepsi .............................................................................................61 

Förmaksflimmer/fladder.........................................................................................44 

Förstoppning ...................................................................................................71-72 

Gastroesofageal refluxsjukdom .......................................................................66-67 

Generiskt utbyte på apotek ....................................................................................2 

Genitala kondylom.................................................................................................54 

144

Register 

Genombrottssmärta .............................................................................................97 

GERD ...............................................................................................................66-67 

Gestagener...........................................................................................................32-34 

Gikt .......................................................................................................................94 

Glukokortikoider, nasala .................................................................................5, 108 

Graviditetsillamående...............................................................................................31 

Grupp III-steroider (starka) ...................................................................................47 

Grupp II-steroider (medelstarka) ..........................................................................47 

Grupp I-steroider (milda) ......................................................................................47 

Guttat psoriasis .....................................................................................................50 

Hand- och fotpsoriasis ..........................................................................................50 

Gynekologi .......................................................................................................31-35 

Hemorrojder .........................................................................................................70 

Helicobacter pylori............................................................................................64-66 

Hemostatika .........................................................................................................24 

Herpesinfektioner .................................................................................................57 

Herpes simplex.......................................................................................................57 

Herpes zoster ........................................................................................................57 

Hjärninfarkt ..........................................................................................................44 

Hjärta-kärl .......................................................................................................36-45 

Hjärtsvikt .........................................................................................................41-42 

Hormonbehandling, gynekologi ......................................................................32-35 

Hormoner..................................................................................................................46 

HPV-vaccin..............................................................................................................31 

Hud...................................................................................................................47-54 

Hud- och mjukdelsinfektioner ..............................................................................56 

Hudmedel, utvärtes, beräknad åtgång .................................................................47 

Hudskyddande och uppmjukande medel...............................................................47 

Hundbett, infekterade ...........................................................................................56 

Huvudlöss................................................................................................................54 

Hyperkolesterolemi..................................................................................................36 

Hyperparatyreoidism ............................................................................................46 

Hypertoni ........................................................................................................37-38 

Hårbottenpsoriasis...................................................................................................50 

Icke-opioida analgetika ...................................................................................91, 96 

Illamående ............................................................................................................73 

Illamående vid migrän ..........................................................................................77 

Impetigo hos barn.................................................................................................56 

Infekterade bensår, venösa och arteriella .............................................................56 

Infekterade hund- eller kattbett ...........................................................................56 

Infektioner..............................................................55-60, 65-66. 105, 107, 109-111 

145

Register 

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) ......................................................................69 

Inhalationssteroid .............................................................................................8-22 

Insulin.................................................................................................................27-30 

Inverspsoriasis..........................................................................................................50 

Irritable bowel syndrome .....................................................................................70 

Järnbristanemi ......................................................................................................24 

Jästsvamp .............................................................................................................51 

KAD-byte .........................................................................................................59, 99 

Kalciumantagonister .......................................................................................38, 40 

Kattbett, infekterade..............................................................................................56 

Ketoner.....................................................................................................................30 

Klamydia...................................................................................................................54 

Klimakteriebesvär ............................................................................................32-33 

KOL – Kroniskt obstruktiv lungsjukdom .....................................................17-21, 57 

Kondylom .............................................................................................................54 

Kortikosteroider för systemiskt bruk ......................................................7, 10-13, 46 

Kortverkande luftrörsvidgare..............................................................................8-20 

Käkbensnekros .....................................................................................................80 

LADA......................................................................................................................30 

Laxantia ...........................................................................................................71-72 

Lichenoida förändringar.........................................................................................74 

Lipidrubbningar........................................................................................................36 

Livmoderhalscancer ..............................................................................................31 

Lokalanestetika .....................................................................................................91 

Loopdiuretika .......................................................................................................41 

Långverkande luftrörsvidgare ............................................................................9-20 

Långvarig smärta....................................................................................................93 

Läkemedelsbiverkningar .........................................................................................3 

Mage-tarm ......................................................................................................61-73 

Mediaotit ..............................................................................................................55 

Megaloblastanemi ................................................................................................24 

Menorragi .............................................................................................................35 

Menstruationsförskjutning ...................................................................................33 

Migrän ..................................................................................................................77 

Motilitetsstimulerande medel ..............................................................................73 

Mun- och tandvård ...............................................................................................74 

Muntorrhet ...........................................................................................................74 

Mycoplasma genitalium.........................................................................................54 

Nagelsvamp..............................................................................................................51 

146

147 

Register 

Nedre luftvägsinfektioner .....................................................................................57 

Nedre urinvägsinfektioner ...............................................................................58-59 

Neurologi……. ..................................................................................................75-79 

Neuropatisk smärta ........................................................................................91, 93 

Neuroleptika .........................................................................................................87 

Nitrater.....................................................................................................................40 

Nokturn enures ..................................................................................................100 

Nokturn polyuri...................................................................................................100 

NSAID-inducerade ventrikelsår...............................................................................66 

NSAID-preparat ...............................................................................................91-96 

Nociceptiv smärta ...........................................................................................91-97 

Oral candida .........................................................................................................61 

Osmotiskt aktiva medel.........................................................................................71 

Osteoporos.........................................................................................................80-81 

Otit ................................................................................................................55-107 

Parkinsons sjukdom ..............................................................................................78 

PCI ........................................................................................................................40 

Penicilliner.....................................................................................55-59, 65-66, 107 

Perorala diabetesmedel ........................................................................................28 

Plaquepsoriasis .....................................................................................................50 

Plasmaglukos............................................................................................................30 

PMS ......................................................................................................................35 

Pneumoni ……………................................................................................................57 

Polymyalgia reumatika...........................................................................................46 

Postcoital antikonception .....................................................................................34 

Postinfarkt ............................................................................................................39 

Preventivmedelssubventionen .............................................................................35 

Primär erparatyreoidism.......................................................................................46 

Primärgeneraliserade anfall...................................................................................75 

Profylaktisk antibiotikabehandling .......................................................................60 

Profylaktisk behandling vid migrän .......................................................................77 

Profylax vid pågående NSAID- eller lågdos ASA-behandling .................................68 

Proktit....................................................................................................................69 

Prostatit.................................................................................................................98 

Psorasis.....................................................................................................................50 

Psykiatri ...........................................................................................................82-90 

Purulent nui........................................................................................................ 55 

Pyelonefrit..........................................................................................................58-59 

Recidiv av mediaotit .............................................................................................55 

Recidiverande streptokocktonsillit .......................................................................55

Register 

Restless legs (RLS) ................................................................................................79 

Riniter..............................................................................................................5, 108 

Rinorré ................................................................................................................108 

Rosacea ................................................................................................................52 

Rökstopp .........................................................................................................21-22 

Sekretorisk otit....................................................................................................107 

Serumlipidsänkande medel ..................................................................................36 

Sinuit ....................................................................................................................55 

Skabb.....................................................................................................................54 

Smärta .............................................................................................................91-97 

Stabil kranskärlssjukdom .................................................................................39-40 

Starka opioider......................................................................................92-94, 96-97 

Startförpackning .....................................................................................................2 

Steroider ..........................................................7, 8-20, 46, 48, 50-51, 105, 107-108 

Streptokocktonsillit ...............................................................................................55 

Substitutionsbehandling i klimakteriet.............................................................32-33 

Svampbehandling, gynekologi ..............................................................................31 

Svampinfektioner i hud.........................................................................................51 

Svamp i hörselgången .........................................................................................107 

Syrarelaterade sjukdomar..................................................................................62-68 

Sömn ...............................................................................................................88-89 

Tandextraktion .....................................................................................................24 

Tandvård....................................................................................................24, 74, 80 

Tarmirriterande medel...........................................................................................72 

Terapisvikt vid mediaotit........................................................................................55 

TIA ........................................................................................................................44 

Tinea.........................................................................................................................51 

Tobak ...............................................................................................................21-22 

Trichomonas.............................................................................................................31 

Tricykliska antidepressiva vid smärta...............................................................91, 93 

Trigeminusneuralgi ...............................................................................................91 

Trombocytaggregationshämmande medel ................................................40, 44-45 

Tromboemboliprofylax .........................................................................................44 

Trådsvamp ............................................................................................................51 

Trängningsinkontinens ..........................................................................................99 

Typ 1-diabetes...........................................................................................27, 29--30 

Typ 2-diabetes...................................................................................................27-30 

Tyreoideahormoner ..............................................................................................46 

Tyreotoxikos .........................................................................................................46 

Tårsubstitut vid torra ögon .................................................................................106 

148

149 

Register 

Ulcerös proktit ......................................................................................................69 

Ulcussjukdom ..................................................................................................62-68 

Uretärsmärtor .....................................................................................................100 

Urininkontinens ....................................................................................................99 

Urinvägsinfektioner..........................................................................................58-59 

Urologi.............................................................................................................98-99 

Vaccin mot HPV.....................................................................................................31 

Vasomotorisk rinit ..............................................................................................108 

Ventrikelsår .....................................................................................................65-66 

Virushämmande medel ........................................................................................57 

Ytliga basaliom typ 1 .............................................................................................53 

Ångest ……………………………………………………………………………………………………………….90 

Ögon ............................................................................................................105-106 

Öron∙, hals- och bihåleinfektioner ........................................................................55 

Östrogener ......................................................................................................32-35

Apoteken i Västernorrland 

Endast för lokal sjukvård. 

Alnö, Kronans Droghandel 060-55 62 20 

Birsta City, Apoteket Birsta 010-447 72 18 

Bjästa, Apotek Hjärtat Linblomman 010-499 03 11 

Bollstabruk, Apotek Hjärtat 010-499 03 11 

Bredbyn, Apoteket AB Myrten 010-44 76 89 

Domsjö, Apoteksgruppen Tallen 0660-504 03 

Fränsta, Apoteket AB Vargen 010-44 76 249 

Husum, Apotek Hjärtat 010-499 11 61 

Härnösand, Kronans Droghandel Öbacka 0611-201 55 

Härnösand, Kronans Droghandel 0611-120 88 

Härnösand, Apoteket AB Sjukhuset 010-44 76 034 

Härnösand, Doc Morris Apotek 0611-78 29 30 

Kramfors, Apotek Hjärtat Nordstjärnan 010-499 05 86 

Kvissleby, Kronans Droghandel 060-56 24 14 

Liden, Apotek Hjärtat 010-499 14 50 

Matfors, Apoteket AB Laxen 010-44 76 048 

Nyland, Apoteket AB Myran 010-44 76 803 

Ramsele, Apotek Hjärtat Nipsippan 010-499 03 61 

Själevad, Apoteket AB 010-44 77 016 

Sollefteå, Apotek Hjärtat Kronan 010- 499 09 97 

Sollefteå, Apoteket AB Skärvsta 010-44 77 060 

Sollefteå, Sjukhusrekvisitioner 0620-197 88 

Sundsvall, Apotek Hjärtat Bydalen 010-499 03 21 

Sundsvall, Kronans Droghandel Skönsberg 060-15 74 21 

Sundsvall, Apoteket AB Gripen 010-44 76 041 

Sundsvall, Kronans Droghandel Birsta 060-52 59 28 

Sundsvall, Kronans Droghandel Birsta City 060-52 56 50 

Sundsvall, Apoteksgruppen Lokatten 060-12 84 50 

Sundsvall, Apotek Hjärtat Sjukhuset 010-499 10 46 

Sundsvall, Sjukhusrekvisitioner 060-14 97 75 

Sundsvall, Curaapoteket ICA 010-42 29 244 

Sundsvall, Apoteket Galleria In 010-447 60 26 

Timrå, Apoteket AB 010-44 77 066 

Söråker, Apoteket AB 010-44 77 099 

Ullånger, Apotek Hjärtat Sundbrolund (fd Höga Kusten) 010-499 10 36 

Ånge, Apoteket AB Ugglan 010-44 77 077 

Örnsköldsvik, Apoteket AB Örnen 010-44 76 534 

Örnsköldsvik, Sjukhusrekvisitioner 0660-891 44 

Örnsköldsvik, Apotek Hjärtat Sjukhuset 010-499 08 76 

Örnsköldsvik, Apotek Hjärtat Oscarsgallerian 010-499 14 21 

Örnsköldsvik, Apoteket City 010-447 71 58 

Dosapoteket, Umeå 010-447 89 00 

Distansapoteket 0771-450 450, 0771-210 210 

Apoteket AB, Kundtjänst för patienter 0771-450 450 

Apoteket AB, Kundtjänst för sjukvården 

Kronans Droghandel, kundtjänst 150 

0771-210 210 

0771-612 612

Hur används SCORE diagrammet 

• För att bestämma en persons totala tioårs risk att dö I kardiovaskulär 

sjukdom letar man i diagrammet fram kön, ålder, rökkategori. I 

diagrammet ser man efter de blodtrycks- och kolesterolnivåer som 

ligger närmast den aktuella personens värden. 

• Betydelsen av livslång exponering för riskfaktorer ser man genom 

att följa diagrammet uppåt. För en ung eller medelålders person är 

det lämpligt att se vad risken skulle vara om personen t.ex. vore 60 år 

gammal. 

• Lågriskpersoner skall ges råd för att bibehålla sitt lågriskstatus. De 

som har 5 % eller högre risk eller som skulle uppnå det i medelåldern 

ges maximal uppmärksamhet. 

• För att bedöma en persons relativa risk jämför man deras risknivå 

med den hos en icke-rökande person av samma kön och ålder, blod 

trycket 140/90 mmHg och totalkolesterol < 5 mmol/L. (mg/dl is not 

used in Sweden). 

• Diagrammet kan användas för att ge tips om effekten av att ändra 

från en riskkategori till en annan, t.ex. när personen slutar röka eller 

reducerar andra riskfaktorer. 

Observera att den totala risken för kardiovaskulära händelser kan 

vara större än vad som framgår av diagrammet: 

• När personen uppnår nästa ålderskategori. 

• Hos asymtomatiska personer med prekliniska tecken på 

aterosklerotisk sjukdom (t.ex. vid CT-scan, ultraljud). 

• Hos personer med stark familjär hereditet för tidig kardiovaskulär 

sjukdom. 

• Hos personer med lågt HDL-kolesterol, förhöjda triglyceridnivåer, 

försämrad glukostolerans och vid förhöjda nivåer av CRP, fibrinogen, 

komocystein, apolipoprotein B eller Lp(a). 

• Feta och orörliga personer. 

Swedish translation of Instruction and qualifiers in line with the 

original Swedish publication of the Swedish SCORE by Lars Wilhelmson, 

Hans Wedel, Ronàn Conroy and Tony Fitzgerald in Läkartidning 

en 2004;101:1798–1801

Riskscoretabell för kardiovaskulär prevention 

Risk för död i kardiovaskulär händelse under en 10-årsperiod i Sverige. 

För högriskindivider utan manifest kärlsjukdom (riskgrupp II) bör 

farmakologisk behandling övervägas om den totala risken för 

kardiovaskulär död är > 5 %. 

Adapted from the Full Text of the European Guidelines on CVD Prevention. Third Joint European 

Societies´ Task Force on Cardiovascular Disease Prevention in Clinical Practice. De Backer G; Ambrosioni 

E; Borch-Johnsen K. et al. European Journal of Cardiovascular Prevention and Rehabilitation 

2003; 10(Suppl 1):S1-S78. European Heart Journal 24(11): 987-1003: 003. R.M. Conroy et al. 

Estimation of ten-year risk of fatal cardiovascular disease in Europe; the SCORE project. Eur Herat J 

2003;24:987-1003. Wilhelmsen L, Wedel H, Conory R. Fitzgerald T. Det svenska Score-diagrammet 

för cardiovasculär risk öppnar för bättre möjligheter att förebygga hjärt-kärlsjukdom. Läkartidningen 

2004:101:1798-1801. Reproduced with permission of the European Society of Cardiology. 

©2003 ESC. http://www.escardio.org/knowledge/decision_tools/heartscore/se/

Mitt läkemedel 2013 - Landstinget Västernorrland

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?