Artikel ur Gränssnittet 1/2010 (pdf) - Lantmäteriet

Inga trendiga ändringar
- ortnamnen behandlas varsamt
Då och då uppmärksammas i media del av beslut från Lantmäteriets
ortnamnssektionen.
Frågan som ställs är ofta: Varför ändrar Lantmäteriet så sällan
ortnamn, trots att det finns önskemål? Senast uppmärksammades
Dödbyn i Orsa kommun. En grupp ortsbor ansåg att namnet har en
osmaklig klang och ville byta ut det mot namnet Österblicken.
Annette Torensjö är chef för Lantmäteriets ortnamnssektion.
Hon säger att dess arbete präglas av
ledord som varsamhet och historisk förankring.
Jobbet styrs av myndighetsinstruktioner, speciallagstiftning
och en FN-konvention som skyddar det
immateriella kulturarvet.
–Vår uppgift är inte att ändra ortnamnen efter
tillfälliga trender. Tvärtom, ortnamnen är en del
av vårt historiska arv och enligt lagen om god ortnamnssed
så krävs det att ett nytt namn ska ha ett
konstaterat bruk för att det ska godkännas.
– Att media uppmärksammar ortnamnsfrågor är
naturligt, säger Annette Torensjö. Frågorna engagerar,
de ligger nära oss och är för många en del
av identiteten.
Del av kulturarvet
Varför räknas ortnamnen till kulturarvet och vad gör
dem så viktiga att värna?
– De kan liknas vid språkliga fornlämningar. Ortnamnen
berättar om det kulturlandskap och den
miljö som de uppstått i och de speglar forna tiders
levnadsförhållanden, säger Annette Torensjö.
Det är i det sammanhanget som namnet Dödbyn ska
ses. Det syftar på traditionen om att byns befolkning
utraderades i digerdöden på 1300-talet.
Propån att ändra Dödbyn till Österblicken
avslogs också med hänvisning
att traditionen väger tyngre och att
namnet Österblicken tycks vara nykonstruerat.
▪
TEXT pER-ERIk oLSSoN
ILLUSTRATION ANDERS THyR
Fotnot:
Det immateriella kulturarvet är det vi bär med oss i form av till
exempel sociala seder, språk, muntliga berättelser och folkmusik.
oRTNAmN □ ÄNDRINGAR
GRÄNSSNITTET nr 1/2010
19