Artikel ur Gränssnittet 1/2010 (pdf) - Lantmäteriet

More documents

Recommendations

Info

poRTRÄT T □ PIA JOH ANSSON Dykarens dotter blev skåd Skådespelaren Pia Johansson har gjort en lång resa från arbetarhemmet i Umeå till firad skådespelare på Stockholms stadsteater. – Min mamma har betytt mycket. Hon sa att du kan göra vad du vill, bara du vill det tillräckligt mycket, säger Pia Johansson. Namn: Pia Johansson Född: 1960 i Umeå. Bor: Lägenhet på Södermalm i Stockholm. Familj: Mamma, två bröder och katten Eucharisto. Drivkrafter: Mötet med publiken. Älskar nya utmaningar och nya människor. Aktuell: Som Desirée Armfeldt i musikalen ”Sommarnattens leende” och som bygger på Ingmar Bergmans filmklassiker. Och på söndagskvällarna i parlamentet på TV4. 22 GRÄNSSNITTET nr 1/2010 Pia Johansson kommer med andan i halsen till Stadsteaterns personalingång. Det är kyligt och hon har en röd mössa nedtryckt över det blonda håret. Hon spelar just nu i ”Lärare för livet” och ska samtidigt börja repetera musikalen ”Sommarnattens leende”. Det blir långa dagar på teatern, från nio på morgonen till elva på kvällen. – Jag minns fortfarande yrkesvägledaren som sa till mig att skådespelare inte är ett yrke, utan en hobby! Hon har nyligen avslutat huvudrollen i ”Petra von Kants bittra tårar”, också på Stadsteatern. Det blev hela 130 föreställningar. För svenska folket är Pia Johansson också känd från TV4:s ”Parlamentet” och ”På minuten” i radions P1. I senaste omgången av P1:s sommar berättade hon öppenhjärtigt om sin pappas alkoholmissbruk. Hon berättade också om sorgen över sin barnlöshet och det uppseende hon väckte när hon frågade efter friare i Aftonbladet på skottdagen 2009. – Jag tycker man kan berätta – och skoja – om allt som är genomarbetat, om det som man själv är färdig med. För mig tog det många år att bli färdig med pappas missbruk. Pias pappa var tungdykare, vilket innebar att borra, gjuta och svetsa under vattnet, till exempel brokonstruktioner. Han var borta långa perioder och när han var hemma påverkade hans drickande hela familjen. – Jag blev oerhörd känslig och en expert på att läsa av stämningar. Min roll blev att se till att alla mådde bra. Mamma stöttade Mamma har alltid varit en av Pias största fans. Hon uppmuntrande de flesta idéer och bidrog starkt till att Pia redan som 16-åring flyttade till storstaden Stockholm för att gå på Teaterverkstan och jobba som barnflicka. – Mamma uppmuntrade mig ständigt. En av de få gånger hon sa nej var när jag anmält mig till att spela harpa på kommunala musikskolan. Vi hade varken bil eller råd att hyra ett instrument. Det fick bli blockflöjt i stället, säger Pia med ett skratt. En anledning till att välja skådespelaryrket var att hon ville bli sedd av vuxenvärlden. Hon minns fortfarande stoltheten när hon hörde en lärare säga TEXT cARINA JÄRVENHAG FOTO JyRkI SIIkANEN att ”den där Pia, dykarens dotter” är så rolig. – Men det där med att vara rolig kom först på mellanstadiet. Som liten var jag mycket blyg och tillbakadragen. Jag gick mest för mig själv i skogen och pratade med träden. Pia är rolig att intervjua. Hon växlar mellan rikssvenska och norrländska när hon berättar anekdoter. Som när hon berättar en episod från när hon spelade Petra von Kant. – Jag ligger i en säng på scenen och hör publiken men de ser inte mig. En gång beklagade sig en tant och sade: ”Varför är det alltid så jäkla mörkt här, jag hatar Stadsteatern.” Hon insisterar ändå på att sitta längst fram. Jag tänker ”Herregud, ska hon sitta och kommentera allting. Men hon sitter tyst hela tiden och när Petras assistent ska lämna henne hör man henne viskande säga ”Nej, gå inte”, och då kände jag bara: ”Ja, vi fick med henne!”. Samiska rötter I vintras reste Pia tillbaka till sina samiska rötter i Åseletrakten I SVT:s serie ”Vem tror du att du är”. – Jag har alltid känt mig besläktad med samekulturen, trots att det var helt självklart att prata om ”lappjävlar” när jag växte upp. Jag har också anat att jag har samiska rötter, det syntes på min mormor. Och det är något som jag är mycket stolt över. I ”Vem tror du att du är” gick Pia också rent bokstavligen till botten med sitt förhållande till pappa Lennart och gör ett dyk i en antik dykardräkt vid en bro där han har jobbat. – Jag tog dykarcertifikat när jag var 47 år. När min moster, som även hon var gift med en dykare, såg programmet med min mamma sa hon ”Det där är fejk! Pia skulle aldrig klara av det!” Allt sagt på bred västerbottniska. Pia upptäckte också att en släkting avrättades som mördare år 1842. Pia besökte avrättningsplatsen. Hon tar fram sin mobiltelefon och visar en bild av en tuva i form av ett hjärta. – Den här låg exakt på platsen där han blev halshuggen! Jag känner igen mig i den samiska tanken att allt är besjälat. Det ligger nära min egen andlighet som jag alltid burit med mig, säger Pia som för några år sedan konverterade till katolicismen.
espelare Geografisk meditationsövning Kanske kan man säga att hon alltid gått på intuition och lyhördhet snarare än använt karta och kompass. Sitt goda lokalsinne tror hon beror på all tid hon tillbringade i naturen som barn. – Kartor kan vara väldigt vackra att titta på, men jag använder dem inte så ofta, säger Pia och passar på att tipsa om geografisk meditationsövning. – Det är en bra övning om man känner sig deppig eller stressad. Lägg dig på golvet och blunda. Tänk dig sedan att du svävar över kvarteret där du bor, i mitt fall Södermalm. Tänk dig sen staden, sen hela landet, Europa och kanske hela universum. Efteråt känns de egna bekymren oftast mycket mindre. ▪ GRÄNSSNITTET nr 1/2010
Page 1 and 2: GRÄNSSNITTET1/2010 Lantmäteriets
Page 3 and 4: TEm A BREDBAND 16 4 Allmänningen -
Page 5 and 6: TEXT mARTIN HoFVENSTAm FOTO couRTES
Page 7 and 8: TExT BRITT-LouISE mALm FoTo JoHAN F
Page 9 and 10: Bengt Kindbom och Per-Anders Josefs
Page 11 and 12: myndighetssamarbete ger ny webbport
Page 13 and 14: FOTO JAN CARLSSON kartläggning av
Page 15 and 16: Kiruna kommuns tidigare larmsystem
Page 17 and 18: polisarbete ritar han in en röd pr
Page 19 and 20: Inga trendiga ändringar - ortnamne
Page 21: 1967 började Ann-Christine Nilsson
Page 25 and 26: Berättar om sitt yrkesval För Jen
Page 27 and 28: Vi söker tre svenska län 1 2 3 SV

Artikel ur Gränssnittet 1/2010 (pdf) - Lantmäteriet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?