Artikel ur Gränssnittet 1/2010 (pdf) - Lantmäteriet

oRTNAmN □ GATUNA mN
Fler stadsgator med
mål för kommunala
namnberedare
Ända sedan de första svenska städerna grundades har
mansdominansen bland gatunamnen varit massiv. Men de senaste
åren har trycket från allmänheten och en ökad genusmedvetenhet hos
beslutsfattarna lett till förändring. I Malmö kämpar kartteknikern
Ann-Christine Nilsson för att få in fler kvinnonamn i stadsbilden.
TEXT JoHAN JoELSSoN FOTO JoNATAN JAcoBSoN
Utanför Stadshusets entré vid August Palms plats
sitter en uppförstorad Malmökarta. Gatorna löper i
ett asymmetriskt virrvarr: Per Albin Hanssons väg,
John Ericssons väg, Jespersgatan, Rasmusgatan.
Det tar en god stund innan blicken lyckas lokalisera
ett kvinnonamn. En som är ytterst medveten om denna
snedfördelning är Ann-Christine Nilsson, karttekniker
på Stadsmätningsavdelningen, som tillsammans
med stadsingenjör Allan Almqvist tar fram
namnförslag till Malmös nya gator, kvarter, parker,
plan, torg, broar och cykelstigar. Förslag som efter
att ha gått på remiss till räddningstjänsten, tekniska
nämnden, stadsarkivarien och förvaltningar klubbas
igenom av politikerna i stadsbyggnadsnämnden.
Män har prioriterat mansnamn
Ann-Christine Nilssons skrivbord på Stadshusets
andra våning är belamrat med detaljplaner, kartor
och lokalhistoriska skrifter. Ända sedan hon började
arbeta med namnfrågor har hon kämpat för att få in
fler kvinnor i stadsbilden. För att tydliggöra obalansen
visar hon en lista över Malmös memorialnamn (uppkallelsenamn
efter personer). Ur ett feministiskt
perspektiv är det nedslående läsning. 63 platser bär
kvinnonamn medan 253 har fått sina namn efter
personer av manligt kön.
– Den massiva mansdominansen avspeglar gamla
maktstrukturer. Historiskt har det varit män som
namngett gatorna, säger Ann-Christine Nilsson.
De första svenska gatunamnen härrör från tidig
20 GRÄNSSNITTET nr 1/2010
medeltid och är ofta enkla, lokaliserande och tydliga.
Adelgatan, från slutet av 1300-talet, räknas
som Malmös första. Det skulle dröja ett halvt millenium
innan ett kvinnligt memorialnamn dök upp.
Först 1864 uppkallades en oansenlig vägstump på
Gamla Väster till Agnesgatan.
– Det var efter Agneta Margareta Runnerström som
var gift med Henrik Runnerström, handlare, konsul
och fastighetsägare. Det blev alltså en kvinna till en
känd man, säger Ann-Christine Nilsson lakoniskt.
Samma mönster i hela landet
Det är inte bara i Malmö som jämställdheten bland
memorialnamnen är bedrövlig, berättar Annette
Torensjö, chef på Lantmäteriets ortnamnssektion.
Mönstret går igen från Smygehuk i söder till Karesuando
i norr.
– Kvinnorna fick rösträtt 1919 och har länge haft en
underställd roll. Det speglas även i namnskicket.
Om kvinnor skulle komma i fråga var de tvungna att
under sin livstid ha gjort något väldigt speciellt, som
Alva Myrdal eller Selma Lagerlöf. Det räckte sällan
med att vara lokalt framstående, säger Annette
Torensjö.
Ändring på gång
I takt med att samhället blivit mer jämställt har
fler platser runt om i Sverige fått namn efter
framgångsrika kvinnor. I Malmö tog politikerna i
stadsbyggnadsnämnden för några år sedan fram ett