Artikel ur Gränssnittet 1/2010 (pdf) - Lantmäteriet

B PORTO
BETALT
SVERIGE
SV ENSKA ORTNA mN
Ortnamn och jämställdhet
Jag får ibland frågor om varför det finns så få
kvinnonamn i våra ortnamn, och framförallt varför
kvinnonamn är så sällsynta företeelser i våra gatunamn och
andra namn i den urbana miljön. Att studera namnskicket
från ett genusperspektiv är en relativt ny företeelse när
det gäller våra ortnamn och det är väl känt att stadens
namn dominerats av männen över alla tidsepoker. Den
är i det närmaste överväldigande både i våra äldsta gårdsoch
bynamn och i de namn på gator och torg som skapats
i svenska städer under modern tid. Vi blir genom detta
påminda om att ortnamnen mycket påtagligt speglar
såväl faktiska förhållanden som rådande värderingar och
attityder i det samhälle de tillkommit i.
Staffan Nyström, sekreterare i Stockholms stads
namnberedning och professor i namnforskning, har
gjort en grundlig utredning av de s.k. memorialnamnen
i Stockholm och i denna framkom det bl.a. att 89 procent
av memorialnamnen är namn givna efter män och bara 11
procent efter kvinnor. Detta, konstaterar Nyström, är något
som stadens namnberedning måste vara medveten om och
ta med sig in i framtida namngivningsprojekt där det gäller
att skapa namn som människor kan ta till sig och som
fungerar i vardagen.
Namnberedningen i Gävle kommun, där jag är aktiv,
kämpar med liknande förutsättningar och vi försöker
www.lantmateriet.se
En serie korta artiklar om svenska
ortnamn, utvalda av Lantmäteriets
ortnamnsexpert Annette Torensjö.
Annette Torensjö
Annette Torensjö
medvetet uppmärksamma kvinnor i namngivningsarbetet.
Ska vi gå in och ändra existerande namn? Nej, namnbyten
är sällan en lösning. Dels medför det praktiska olägenheter
för alla berörda, dels strider det mot god ortnamnssed. Det
är få namnbyten som är enkla att genomföra – tänk bara på
de starka reaktioner Stockholms stad fick när man ändrade
en del av Tunnelgatan till Olof Palmes gata.
En framkomligare väg mot jämställdhet är att rikta in sig
på de nya namn som skapas genom att då öka andelen
kvinnor som memoreras i exempelvis gatunamn. I
Teknikparken i Kungsbäck i Gävle är kvarteren namngivna
efter några starka och betydelsefulla kvinnor från
Gästrikland i form av sex kvinnliga brukspatroner där Brita
Behm från Axmar (även känd som ”Järn-Brita”) är en av de
mer kända. Här får några av de femton kvinnor som på ett
kraftfullt sätt drivit landskapets kanske mest betydelsefulla
industrier en bekräftelse på vikten av deras arbete. På detta
sätt lyfts kvinnor fram som varit verksamma även i en
mansdominerad värld.
Att vara helt obunden från ett genusperspektiv är svårt,
eftersom de allra flesta förslag om namn på personer som
bör hedras i namngivning av gator och torg gäller män.
För en namnberedning bör en medveten namnsättning
även från ett jämställdhetsperspektiv gälla och att då med
varsam hand välja lämpliga kandidater som får sin plats i
stadens namnflora och som berikar den.
GRÄNSSNITTET nr 1/2010