Nr. 1 - Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska Förening

,7a4eM) 

'ffi 

Den 22 december levererade Uddevallavarvet turbintankfartyget Polyvictoria (nyb. 29$ pä 

2327OO dwt till Einar Rasmussen, Kristiansand. Fartyget är det sista i vår serie 233 000-tonnare 

ventir- och rörarrangemans' än vad som är 

POLYVICTORIA ::1,åls','å':l':äj-:;;ffi;,,"1:':Ht'-l'-o-' 

HERVANC 

@x7 ,a*--:Åtu;.- 

Motortankfartyget Hervang (nyb. 293) på 126 999 dwt var det sjunde av elva fartyg av denna 

storlek som byggts vid Uddevallavarvet. Hon levererades den 17 februari till Vaboens Rederier, 

Kristiansand.

Proj ekt 

73 

upplag vid nya ställningsverkstaden på 

Kärra, dit de forslas med pråmar. 

298:an kommer igång i börian av mal. 

Närpersonalutrymmena är klara i maj. 

Arbetena med Proiekt 73 gfu nu in på 

sitt fjärde och sista år. Största delen 

av de återstående arbetena är avslutade 

före semestern. 

Byggdockan 

Siälva dockan är i princip klar. Mindre 

betongarbeten återstår dock vid det sydvästra 

hörnet av dockan. Vissa installationsarbeten 

äger också rum. Rivningen 

av fångdammen har påböriats och beräknas 

vara avslutad i oktober. Ungefär 

50.000 m3 stenmassor skall bortforslas, 

och det blir också fråga om en hel del 

sprängning. Stenen som tas upp från bottnen 

skall bl a användas till att fylla ut vid 

den nya utrustningskalen. Men innan arbetena 

med kajen kommit så långt, 

kommer stenmassorna att placeras i ett 

Bockkranen 

I mitten av mars var de slutliga arbetena 

med bockkranen klara, och kranen kunde 

övertas av varvet. Mindre produktionslyft 

kornmer nu kontinuerligt att 

påCå, och den första sektionen till 

485.000-tonnaren - 298:an - kommer 

att lyftas ner i dockan den 9 maj . Vid 

samma tillfälle kommer även de nya produktionsanläggningarna 

att förevisas för 

massmedia, m a o något av en officiell 

invigning, dock utan pompa och ståt. 

Utrustningskaien 

De-11 betongkasunerna som skall användas 

vid byggandet av de tre kajpunkterna 

för utrustningskajen håller på att tillverkas 

på ett område norr om dockan. 

Samtliga kasuner beräknas sjösättas efter 

semestern. 

Handverkstad, närpersonalutrymmen 

I nf lyttning pågår ti | | handverkstaden, maskinparken 

håller på att installeras. Förberedande 

utrustningsarbeten för bl a 

En påbyggnad för kontorsLtryärmen sker 

på transformatorbyggnaden fTrafo 8) 

Betonglinjalerna till den nya gallerplanen 

norr om dockan är upphandlade. 

Det är 20 st iinjaler om vardera 90 meter 

med 3,5 m mellanrum sinsQmellan. En 

del asfaltarbeten pågår också. 

Kärraverken 

I verkstäderna installerades under mars 

månad specialventilation av olika slag. 

Förbättri ngsarbeten vid vebbpåsättn i n gsstationen 

pågår. Ställningsverkstaden är 

klar och inflyttningen beräknas ske inom 

kort. 

Omklädningsrum nolr, sociala huset 

Det stora omklädningsrummet vid den 

nyligen öppnade huvudporten - omklädningsrum 

norr - är inflyttningsklart 

i maj . Arbetena med det sociala huset är 

likaså i full gång och de nya lokalerna 

står klara efter semestern. 

Farleden 

Muddringsarbetena vid Sunninge sund är 

avslutade, och man håller nu på med 

stenplockn ing. 

Rörläggare utbildas 

till svetsare 

komma tillbaka som rörläggare efter 1B 

veckor. 

Reine påpekar att svetsning ju inte är 

något helt nytt för en rörläggare. 

- Nej som rörläggare näster man en 

hel del. Och visst kan det väl vara nyttigt 

att lära sig svetsa, tycker Reine. 

Men Reine och de övriga som vi talade 

Efterhand som nuvarande orderstock tloge till "rörgruppen" 

med var ense om, att det är en helt 

börjar tunnas ut kan vissa personal- På verkstadsklubben är man väl medve- annan sak att syssla med svetsning än att 

kategorier drabbas av sysselsättten om problemen. Vissa avdelningar har tobba på rörsidan. 

ningsproblem och det kan bli svårt redan nu drabbats av svsselsättnings- - Man har mer omväxlande arbets- 

att hålla en iämn sysselsättning. svackor.uppgifter 

som rörläggare och jobbet blir 

Redan nu har ett antal rörläggare fått 

- Vi har alltså redan känt på det i på så sätt mer intressant i jämförelse med 

rörverkstaden, och det är mölligt att 

kännas vid detta faktum och omflyt- 

att sitta och svetsa, säger Leif jacobsson, 

andra avdelningar kommer att följa som iör övrigt sagt upp sjg och skall sluta 

tats till andra avdelningar. 

efter, förklarar Einar Berndtsson, verk- inom kort. Men han är hittills den ende 

På personalavdelningen arbetar man tillstadsklubbens ordförande. Men han tror av de tillfälligt omflyttade som tagit 

sammans med berörda avdelningar och att problemen kommer att lösas i sam- detta steg. 

de fackliga organisationerna med att lösa förstånd. Einar vill samtidigt ge en eloge 

de problem som uppstår vid omflytt- till "rörgruppen" för deras fina arbete. 

ningar och omplaceringar. 

- Utgångsläget var iu att man från "Sist in - först ut" 

- Men alla får vara beredda på att företagets sida beräknat att bortåt 30 Handläggningen av och informationen 

göra en insats och ha förståelse för våra man behövde omflyttas bland rörläggar- om ornflyttningarna tycks företaget och 

åtgärder, säger personalchef Lennart na. Men genom bl a gruppstyrelsensfacket 

skött bra, även om några tycker 

Karlssc'n. Cenom tillfälliea omflyttningar ansträngningar att hitta andra lösningar att informationen kunde ha varit bättre. 

räknar vi med att klara av problemen. stannade slutsiffran på 15 man. Av dessa - Vi har fått den information vi kan 

Och vår strävan är givetsvis att vi skall få 

har 11 börjat som svetsare, varav-10 begära, säger bl.a. Kjell Johansson. Det 

en någorlunda jämn sysselsättning inom under instruktörs ledning. Två man är urvalssystem man har använt sig av är 

de olika avdelningarna. 

kvar i rörverkstaden, en har blivit målare "sist in-först ut" - anställningstiden på 

och en har börjat i profilgården. avdelningen har varit avgörande. Denna 

Arbetet med omflyttningarna har allt- princip var de inblandade själva med om 

så hittills gått bra. lnga klagomål har att bestämma. 

heller kommit till verkstadsklubbens - Vi rekommenderade att man skulle 

kännedom. 

använda den metoden för att plocka ut 

- Nej, vi har inte hört någonting. Jag de som skulle utbildas, säger Håkan 

tror att alla är beredda att h;älpa till efter Asterhall. Och jag tycker metoden är den 

förmåga, när nu situationen är sådan mest rättvisa. 

som den är, slutar Einar Berndtsson. I detta får Håkan medhåll från flertalet 

av de övriga utom från Tomas Sandgren, 

18 veckor 

som efterlyser ett system, där man tagit 

VoVi träffade några av de inblandade mer hänsyn till var och ens individuella 

rörläggarna i SV-hallen för att höra deras förutsättn ingar och lämpl i ghet. 

Några av de tillfälligt omflyttade rörläggarna synpun kter. 

Avslutningsvis hoppas man, att om det 

svetsar i SV-hallen. Från vänster Leif lacobs- - Jag accepterar givetvis situationen, blir aktuellt med någon ytterligare omson, 

Håkan Asterhall, Kjell fohansson, Reine även om det inte är något vidare att beflyttning i framtiden, så bör det då i 

Kristiansson, Mikael Olsson och Tomas Sandhöva lämna sitt gamla iobb, säger Reine första hand röra sig om andra än de som 

gren. 

Kristiansson. Men vi är iu lovade att få berörts denna gång. 

o 

-t''

Bedömningsnämnden 

UDDEVAI-I-AVARVET 

Vid årets första företagsnämnd förelås ceras antalet plåtskarvar i rören med två 

föliande rapport från bedömningsnämn- skarvar per mot_or. Förslaget har genomoen:förts 

och utfallii-vä|. Enda nackdelen är 

Plåtslagare Kiell Jansson f ick hela att övergången från standardplåt till 

2.340 kronor för sitt förslag om att ändra särskilt beställda plåtar medför något 

sektionsindelningen pä 127 .OD-tonnar- fördyrad materialhantering. 

na. Förslaget innebär att långskeppsskotten 

överförs från pumprumsektion 3201 

till bottensidotanksektionen så mycket 

att styrbords och babordshalvorna kan 

sammanbyggas till en enhet. Ändringen 

har genomförts och innebär tidsbesparingar 

och bättre arbetsförhållanden för 

plåtslagare, svetsare och rörläggare. 

Svetsarna Arne Karlsson och Sölve 

Lövqvist fick tillsammans dela pä 7OO 

kronor för förslaget om ändring av kylvattenanslutningen 

på kopparbackar till 

CC-svets av bottenlongitudinaler. Andrin 

gen innebär att kylvattenanslutn ingarna 

på kopparbackar för Cc-svetsning, Klell lansson. Fjalar Lindholm 

avsedda för skarvar i bottenlongitudinaler, 

flyttas upp till ca 30 mm från bottenplåten. 

Cenom ändringen får vi bättre 

åtkomlighet för cementering mot bottenplåten. 

Troligen förbättras också 

svetskvaliteten genom minskad kylning 

vid svetsstarten. 

Plåtslagare Fjalar Lindholm har återigen 

blivit belönad för ett av sina många 

förslag. Han fick 830 kronor för förslaget 

Förslagsställarna Jan Ahnlund och 

Bengt Magnusson tilldelades var sin minnessak 

för sina förslag. , ' ',. 

Förslag inlämnade av Horst Rog.gman 

och Lennart Forslund utredes vidare innan 

bedömning kan ske. 

SKANDIAVERKIN 

Skandiaverkens bedömn ingsnämnils rapport 

upptog följande belönade förslag: 

Sune Johansson tilldelades två belöningar. 

Han fick 250 kronor för förslaget 

att använda fixtur vid fräsning av kilspår 

i koniska axlar och 100 kronor för 

förslaget till mall att användas vid inställning 

av fixturer för tandning av vevstake 

1998A78. 

För en konstruktion av lyftverktyg till 

vevstakar fick Lennart Johansson 300 

kronor. Verktyget underlättar upp-nedtagning 

av vevstakar vid bearbetning. 

Jonny Olofsson fick en minnessak för 

visat intresse. 

Ytterligare ett av Sune Johanssons 

förslag bordlades för vidare utredning. 

att ändra plåtbredden till spolluftrör. 

Man ökar plåtbredden, som används för 

tillverkning av spolluftrör till motorer, 

från två till tre meter. Härigenom redu- Arne Karlsson och Sölve Lövqvist Lennart lohansson Sune lohansson 

Olieseparator ny produkt? 

Ett proiekt, som på sin tid initierades 

av Birger Söderberg, Skandiaverken, 

böriar nu ta fastare form. Det gäller 

anläggningar med en separator för 

olleförorenat vatten, som amerikanska 

General Electric har patent på 

och som hittills endast funnits på 

den amerikanska marknaden. 

Cenom Uddevallavarvet har en CE-separator 

med kringutrustning från svenska 

underleverantörer installerats vid Oskarshamns 

Varv. Den sattes i drift den 10 

mars och skall nu provas under något 

halvår för att man skall kunna se, om den 

uppfyller de krav som svenska naturvårdsmyndigheter 

ställer på rening av 

detta slag. Om proven utfaller till belåtenhet, 

är det mycket troligt att Uddevallavarvet 

förvärvar licensrätten för tillverkning 

och försäljning inom Skandinavien. 

Miliövårdsfrågorna står nu mera än 

någonsin i centrum för vårt intresse. Att Så här ser innanmätet av oljeseparatorn ut. 

Fördelarna med denna typ av oljeseparator är 

bevara våra vatten fria från föroreningar 

bl a att den består av så få rörliga delar och 

-- och då inte minst från oljeprodukter -- 

att underhållet på anläggningen är ytterst bekommer 

att bli ett "måste". Separatorn gränsat - endast en gång per år behöver ren- 

f år därför sannolikt många användningsgöring ske. Separatorns kapacitet är 17 

områden, såsom vid ol jemottagningssta- m'ltim. Till höger på bilden ses Stig Broman 

tioner, vid reparentvarv, i småbåtsmari- och Yngve Björquist under förevisningen i 

nor och andra hamnar etc. 

Oskarshamn. 

Pumptillverkning 

för UV 

Under sista veckan i mars monterades 

byggdockans tömnings- och 

dränagepumpar, som tillverkats på 

Skandiaverken. 

Vid Vadstena Pumpars provanläggning 

i Vadstena har representanter 

för SkV och pumpkonstruktören 

provat kapaciteten. Pumpen 

är den första av de 5 tömningspumpar 

SkV tillverkat för varvets 

nya byggdocka. Pumpen är dränkbar 

och försedd med en 230 kW 

elmotor av franskt fabrikat. Den 

teoretiska kapaciteten är ca 4.600 

m3lh. Dockan skall kunna tömmas 

på ca 18 timmar med 5 pumpar i 

drift. Förutom tömningspumparna 

ingår i SkV:s leverans två st 55 kW 

dränagepumpar med en kapacitet 

av ca 900 m'lh. Utförandet är i 

princip likartat tömningspumparna.

Lyckad klockutdelning 

när varvet fyllde 30 år 

- Det har gått 30 år sedan Uddeval- detta i form av många gånger hårt och namn som varit på varvet i 25 år eller 

lavarvet grundades av Gustaf Thor- slitsamt arbete. Men jag hoppas också däröver. Vi böriar med de allra äldd6n. 

Under dessa år har vi haft att att ni alla - liksom jag - tycker att det sta,30-åringarna. 

kämpa med många svårigheter, men också varit stimulerande och fascineran- 

på något sätt harvi klarat oss igenom de. Vi har tillsammans skapat något av 30 år 

alla kriser och vågdalar och på 

bestående värde, och det kan vi vara 

nytt 

Sven Alden, 2400 Sven Andersson, Äke 

stolta över. Alla har inte gjort samma 

kunnat segla i medvind. För vi skall 

Andersson, Bertil Andreasson, Rolf 

slags arbete, men vi har alla arbetat för 

ju inte glömma bort att vi haft många 

Beckeman, Tage Berglund, Werner 

att göra Uddevallavarvet till vad det är 

framgångar att glädjas åt under de 

Berntsson, Rune Börjesson, Äke Eldh; 

idag. 

gångna 

Sven Eliasson, Carl Emanuelsson, Bror 

åren. 

Eriksson, Allan Fohl6n, lvan Custavsson, 

Så började VD Ingvar Trogen sitt Utdelningen flöt bra 

Sixten Hansson, Allan Harnby, Evert 

högtidstal inför närmare 500 gäster vid Ingvar Trogen delade personligen ut Hellersjö, Eric Jacobsson, Alf Johansson, 

honoreringsfesten och klockutdelning- klockorna till alla 30-åringarna samt de Enar Johansson, John Johansson, Karlen 

den 28 januari. Av de drygt 500 kvali- sex närvarande damerna, varav en av Erik Johansson, Ceorg Josefsson, Henry 

ficerade - anställda och pensionärer dem varit på varvet i drygt 30 år; Harriet Larsson, Cösta Martinsson, Ake Myr- 

med över 25 är i företaget - hade inte Stridsberg. När de "verkliga veteranerna" ström, Eric Olsson, Frank Ohlsson, Tor- 

mindre än 470 av dessa bänkat sig kring fått sina guldur började utdelningen på sten Olsson, Karl Pettersson, Sven Rön- 

de trevligt dukade borden i matsalen på fvra olika stationer. Tvvärr måste utdelnerhag, Bertil Sanftleben, Harriet Strids- 

gamla varvet Bland de speciellt inbjudningen eå till på detta sätt, eftersom vi berg, Donald Vinberg, Tore Virdhage, 

na fanns representanter för de fackliga annars hade fått hålla på halva natten. Sven öbo. 

organisationerna samt något av kvällens Men utdelningen tycktes verkligen upp- 

två hedersgäster; Mikael och Peter Thor- 

25-30 år 

skattas ändå, i varie fall av minerna och 

d6n, söner till varvets grundare Custaf B ryggdunkningarna att döma. Vid de fyra John Abrahamsson, Sven Adamsson, 

Thord6n. 

"klockstationerna" fanns lu också bara Sven Adolfsson, Sven Ahlberg, Cösta Al- 

kända ansikten; Frank Ohlson, Sixten d6n, Tyko Alm, Bengt Andersson, Bertil 

lojala anställda UV:s styrka 

Hansson, Lennart Karlsson och Bror Andersson, Donald Andersson, Erik An- 

I sitt högtidstal berörde Ingvar Trogen Eriksson. 

dersson, Erling Andersson, Eskil Anders- 

något om den svåra kris som all världens Som avslutning på klockutdelningen son, Helmer Andersson, Karl Andersson, 

varvsindustri befinner sig i. Men han tog varvets absolut "äldste" till orda, Knut Andersson, Olof Andersson, Stig 

sade också att Uddevallavarvet ännu så Frank Ohlson. Han gjorde de församlade Andersson, Verner Andersson, Yngve 

länge har en förhållandevis god position. 

uppmärksammade på att det var fortfa- Andersson, Allan Andreasson, Bror An- 

Som så många gånger förr handlar det rande en person som ännu inte fått sin dreasson, Helmer Andreasson, Stig Ar- 

om stora pengar för att kunna överleva klocka; nämligen lngvar Trogen, som ju vidsson, Sven Arvidsson, Sven-Custav 

tills det kommer bättre tider. 

började på varvet redan 1949. 

Ask, Ernst Axelsson, Bengt Bank, Roland 

- Under alla år har vi haft en oskatt- "Minnenas kväll" började nu lida mot Berglund, Arne Bergman, Arne Berntsbar 

tillgång som aldrig sinat. Och det är sitt slut, och honorärernas tack uttryckson, Sigfrid Björk, Hugo Blomberg, Arne 

den lojalitet och solidaritet med företates av verkstadsklubbens ordförande Bratt, Karl-Erik Böriesson, Evert Charlesget 

som våra anställda visat - inte minst Einar Berndtsson. Bland annat berörde son, Cösta Dahl, Karl-Custav Dahlgren, 

i svåra tider. Jag vågar påstå att detta är han den sk Thord6n-andan, som han Viktor Dirvall, Alf Edvardsson, Ragnar 

något ganska enastående för Uddevalla- trodde var ett resultat av de många kriser Ek, Henry Ekström, Nils Emanuelsson, 

varvet, och det har också omvittnats som Uddevallavarvet genomgått. Vendel Emanuelsson, Per-Olof Emilsson. 

många gånger av utomstående, som jag 

Svårigheterna genom åren har Walter Ergens, Cösta Eriksson, Sigvard 

kommit i kontakt med under de år jag 

svetsat oss samman, sade han vidare i Falk, Ernst Fischer, Helge Fjell, lvan 

arbetat vid Uddevallavarvet. 

sitt tack till företaget. 

Forsberg, Tage Fransson, Äke Fredriks- 

- Vårt företag har under de här 30 

son, Arthur Frid, Cöte Cabrielsson, Erik 

åren blivit känt och välkänt över hela 

Cill, Axel Custavsson, Bertil Custavsson, 

världen genom de drygt 180 fartyg vi le- De är iu inte så ofta som Uddevalla- 

Johan Custavsson, 1697 Rolf Custavsvererat. 

Ingen vet bättre än vi själva som varvet fyller 30 år, så därför tyckte vi son, 2040 Rolf Custavsson, Tore Cus- 

sitter här i kväll, vad som ligger bakom det var på sin plats att nämna alla vid tavsson, Odd Hagen, Birger Hallin, Arne

Hansson, Erik Hansson, Helge Hansson, til Olsson, Osvald Olsson, Sterner Ols- son, Marianne Lundqvist, Cunnar Lyck- 

Henry Hansson, John Hansson, Re-ine son, Algot Persson, Yngve Persson, äng, Eric Lyngstam, Lennart Malmberg. 

Hansson, Stig Heed, Rune Hedberg, Ake Heinz Peter, Olof Pettersson, Sven Rös- Helmut Mahnkopf , Sven &lgrtinsson, 

Hedström, Herbert Helgesson, Olof Helsel, Holger Samuelsson, Per-Olof Sa- Elmar Meister, Arnold Mikiver, ''6ven 

lqvist, Custav Henningsson, lvar Henmuelsson, Börje Selgin, Erik Simonsson, Mårtensson, Otto Nikkonen, Folke Nikriksson, 

Karl-Erik Hermansson, Rune Cösta Simonsson, Sigfrid Sjögren, Lenlasson, Bengt Nilsson, Bengt C. Nilsson, 

Hermansson, Sven Hermansson, Yngve nart Sköldborg, Bengt Stenberg, Folke Cerhard Nilsson, Cunnar Nilsson, Bengt 

Hermansson, Cösta Hult, Tore Håård, Stenberg, Sune-!undberg, Ragnar Sund- Norberg, John Nordqvist, Lars-Egik Ny- 

Kuno Höglund, Bror Jacobsson, Emil man, Cunnar Svahn, Helge Svensson, sten. Astor Olausson. Herbert Ohlaus- 

lacobsson, Custav Jacobsson, Ingvar Knut Svensson, Sven Svensson, Östen son, Arne Ohlson, Bengt Olsson, Bertil 

Jansson, Tore Jansson, Erik Jarnkvist, Svensson, Knut Sörensson, Nils Tisell, Ohlsson, Börje Ohlsson, Erling Olsson, 

Custav Johannesson, Allan Johansson, Stig Thisell, Börie Tofte-Hansen, Knut Cunnar Olsson, Harald Olsson, John 

Anders Johansson, 2123 Bertil Johans- Tholsson, Cöran Thor6n, Lennart Thors- Olsson, Kurt Ohlson, Minor Ohlsson, 

son, 2565 Bertil Johansson, 1264 Bertil stensson, Rolf Torstensson, Filip Thor- Ragnar Ohlson, Britt Oscarsson, Morgan 

Johansson, Cunnar Johansson, 3108 Cösvaldsen, Custav Tunsköld, Tage Ture- Ottosson, Ragnar Persson, Sven Per5son, 

ta Johansson, 2813 Cösta Johansson, skog, Arne Tyft, Rune Ulfstad, Tadeus Eskil Pettersson, Svante Pettersson, Wer- 

Helge Johansson, Harry Johansson, Hen- Walczak, Knut Weistedt, Anders Widenner Plänitz, Jens Samuelsson, Sten Sandry 

Johansson, Hilding Johansson, John gård, Rune Widskog, Anders Zachrisson, berg, Cunnar Sandgren, Äke Sandström, 

Johansson, Kurt .lohansson, Lennart Jo- Ture Zetterström. 

Franz Schwaia, Erik Simonsson, Nils 

hansson, Melker Johansson, Oskar Jo- 

Simonsson, Äke Skreberg, Caston Stenshansson, 

Rolf Johansson, Rud Johansby, 

Arne Stolpe, Sune Strömberg, Mats 

son, Rune Johansson, Sven Johansson, Rune Allerth, Bror Andersson, Helge An- Sundberg, Erik Svensson, Olof Svensson, 

Tage Johansson, Valter Johansson, 5033 dersson, Henry Andersson, K.jell Anders- Stig Svensson, Helge Svernling, Nils 

Äke Johansson, 2o4B Äke Johansson, son, Oskar Andersson, Rolf Andersson, Söderqvist, Bengt Söderström, Kurt The- 

Östen Johansson, Alvar Jonasson, Allan Seth Andersson,184 Sven Andersson, liander, Torsten Thorberntsson, Cöran 

Jonsson, Karl Jonsson, Anton Josefsson, 3B9 Sven Andersson, Erik Andreasson, Thornqvist, Ingvar Trogen, Bernt Utberg, 

Custav Josefsson, John Josefsson, Sven HenryApell, Said Baunge, Per Bergqvist, Roy Wahlgren, Werner Wallin, John 

Josefsson, Tore Josefsson, Arnold Jäger- Rune Bratt, Roland Bruhn, Hans Busch, Wallström, Lars Westlund, Per Wiik, Stig 

brand, Alban Karlsson, Arne Karlsson, Paul Börlesson, Rune Cederlund, Arne Vikengren, Horst Zummack, Algot Äkes- 

Arnold Karlsson, Axel Karlsson, Bengt Dunert, John Dure, Arne Eklund, John son, Birger Österblad. 

Karlsson, 2820 Bertil Karlsson, 1229 Eliasson, Ragnar Eliasson, Willy Eriksson, 

Bertil Karlsson, Eiber Karlsson, 1211 Erik Roger Ferm, Valdemar Fredriksson, Karl PENSIONÄRER 

Karlsson, 3605 Erik Karlsson, Erling Karls- Frisk, Leif Fröling, Erik Cabrielsson, Rolf 1509 Arvid Andersson, 1100 Arvid 

son, Cunnar Karlsson, Harry Karlsson, Cadd, Johan Cillberg, Hans Cirnus. Andersson, Custav Andersson, Ture An- 

Helge Karlsson, Henry Karlsson, lvan Emilio Conzales, Reinhold Crimberg, dersson, Karl Backelin, Arthur Bern- 

Karlsson, Johan Karlsson, John Karlsson, Custav Custavsson, Sven Custavsson, hardsson, Eskil Berntsson, Cöthe Bill- 

Knut Karlsson, Nils Karlsson, Ragnar Wahler Custavsson, Erling Hans6n, Arne skog, Tore Blomqvist, Elof Bock, Arthur 

Karlsson, Sven Karlsson, Viktor Karlsson, Hansson, Erik Hansson. Frank Hansson, Bruhn, Ernst Dahl6n, Cösta Eriksson, 

Eugenius Kazmierczak, Berth Kihlberg, Henrv Hansson, Olof Hansson, Rune Herbert Eriksson, Cotthard Framvik, Axel 

Rune Kjelldahl, Inge Klang, Arne Claes- Hansson, Arvid Helgesson, Rune Hell, Cill, Arthur Cisaeus, Sidor Custavsson, 

son, Henry Claesson, Ake Claesson, Arne Elsa Hellman, Olof Hermansson, Bengt Allan Hansson, Erik Hansson, Anders 

Käck, Axel Larsson, Egert Larsson, Cösta Hjerpe, Said .lacobsson, Ruth Jilleskog, Jansson, Berndt Jansson, 2525 Erik 

Larsson, Harry Larsson, Henry Larsson, Rune Jogstedt, Bertil Johansson, Erik Johansson, 751 Erik Johansson, Cunnar 

Herbert Larsson, Rolf Larsson, Allan Johansson, Harald Johansson, Karl-Erik Johansson, Custav Johansson, Cöran 

Lind, Bill Lindgren, Thor Lundberg, Erik Johansson, Kurt-Erik Johansson, Nils Jo- Johansson, Helge Johansson, Henry Jo- 

Lundin, Cösta Lundqvist, Stig Lundqvist, hansson, Olof Johansson, Rune Johanshansson, Karl Johansson, Tage Johans- 

Cunnar Lundström, Sven Magnusson, son, Sture Johansson, Stig Josefsson, son, Folke Josefsson, Sven Carlberg, 

John Malcolmsson, Ingvar Marberg, Tor- Knut Jubel, Vitalis Juliussc;n, Algot Jöns- Arvid Karlsson, Ceorg Karlsson, Karl 

sten Markgren, Lennart Martinsson, Ruson, Arne Kallin, lngemar Kamperin, Karlsson, Tage Karlsson, Ville Karlsson, 

ne Martinsson, Uno Martinsson, Folke Errling Karlgren, Albert Karlsson, Arne Valter Knopp, Karl Ljungberg, Bengt 

Mattsson, Cunnar Mattsson, Ture Matts- Karlsson, Fritiof Karlsson, Carl-Oskar Lysell, Karl Nilsson, Sven Nilsson, Karlson, 

Evert Myrbäck, Evald Myrström, Carlsson. Lennart Karlsson, Olof Karls- Custav Nor6n, Elof Nyman, Hildine 

Sune Månsson, Algot Mårtensson, Holson, Stig Karlsson, Tore Karlsson, Ture Olausson, Dagmar Olsson. Cunnar Olsger 

Nilsson, Kjell Nilsson, Leif Nilsson, Karlsson, Lennart Kihlberg, Carl Kihl-' son,Erik Paulsson, Einar Persson, AIlan 

Lennart Nilsson, Elof Nyckel, Bertil man, Leopold Komenda, Sören Konrads- Pettersson, Ture Samuelsson, Konrad 

Olausson, Sigurd Olausson, Knut Olofsson, Ciinter Krever, Ake Kristiansson, Sand, Arnold Slöberg, Bertil Skarin, 

son, Algot Olsson, Anders Ohlsson, Einar Evald Kristoffersson, Ove Krok, Henrik Roland Svedberg, Axel Svensson, Custav 

Olsson, Folke Olsson, Cunnar Ohlsson, Kårebrand, Enar Larsson, Klell Larsson, Thorberntsson, Cösta Waldner, Rolf Vi- 

Custav Olsson, Hugo Ohlsson, Karl-Ber- Sonja Larsson, Stig Larsson, Ehn Ludvigs- gerhed, Cunnar von Zeipel . 

*

I vår serie intervluer har vi denna 

gång valt att prata med en ung arbetsledare, 

Kjell Andersson. Han är 

förman för plåtslagarna på Utrustningen. 

Kiell kom till UV från Karlstad. 

- Varför blev det just Uddevallavarvet? 

Det var en ren tillfällighet. Jag såg helt 

enkelt en annons i en tidning att varvet 

utbildade plåtslagare. Så en dag när jag 

hade ledigt från mitt jobb i ett varuhus, 

reste lag ner till Uddevalla för att 

närmare höra mig för vad utbildningen 

och iobbet innebar. 

Besöket på varvet var positivt. Arbetsförhållandena 

verkade bra och förtjänsten 

var ju också bättre än den jag hade 

som biträde i varuhuset, så jag beslöt 

mig att söka till "plåtkursen". Och den 4 

lanuari 1964 började jag så på kursen i 

skolan i Södra hamnen 

- Var hade du ditt första jobb på varvet? 

Efter tre månader i skolan kom jag ut i 

produktionen som plåtslagarhjälpare. 

Min första arbetsplats var utrustningsverkstaden 

på Östra gallerplan. I siu års - Fick du vara förman på din gamla någon dina planer i verkstaden. På båtar- 

tid var jag där och trivdes väldigt bra arbetsplats? 

na vet man aldrig vad som händer nästa 

både med tobbet och kamraterna. 

Ja, det blev bara så. Jag fick ta det iobb vecka. 

som blev ledigt, och det var en förmans- 

- Hur gick det till när du blev förman? plats i utrustningsverkstaden. Med detta - Berätta mer om ditt arbete! 

Varvet har en egen intern utbildning av finns både fördelar och nackdelar. Även Större delen av de jobb som vi får går via 

förmansaspiranter. Den kursen fick iag om det, som jag sade, kändes lite under- planeringen, där arbetsorder skrivs ut. I 

tillfälle att gä1970. Kursen äger rum på ligt i början var det en stor fördel för mig den står vad verkstaden skall tillverka, 

kvällstid två gånger i veckan under att jag kände till jobbet och arbetsplat- vad som köps utifrån och vad som vi 

ledning av olika lärare. Utöver själva sen. Det är ändå så mvcket annat nvtt skall tillverka ombord. Sedan är det för 

kurskvällarna skall man också förbereda man måste lära sig som ny arbetsledare: mig att försöka fördela de här jobben i 

sig och läsa hemma på fritiden. Man nya arbetsrutiner och en hel del skriv- samråd med grabbarna. Om det behövs 

skulle också sända in svarsuppgifter till bordsarbete. Och en sak som inte är visar jag den plåtslagare som skall göra 

Hermods som stod för kursmaterialet. minst viktig - du måste lära känna nya jobbet, hur det skall göras. Men oftast 

Den här kursen uppskattade jag väl- personer på andra avdelningar på varvet behövs inte det, för det är kunnigt yrkesdigt 

mycket. Vi f ick en god inblick i lagar och på kontoret. Allt det här gör att det folk som kan sitt jobb. 

och avtal, som är viktigt att en arbetsle- är en smula jobbiet i början, och därför Under arbetets gång förekommer ofta 

dare känner till. Man får själv en säkrare kan det vara skönt att börja på ett störningar av olika slag, material eller 

känsla, när man vet vad som är rätt och förmansområde som du känner sedan delar från verkstaden är försenade till 

fel och vad som fordras av en arbetsleda- gammalt. 

exempel. Man får ligga lite före i planere.Psykologidelen 

var det avsnitt i kursen 

ringen och bedöma när stapeln är färdig, 

som jag uppskattade mest. Andra ämnen - Du har varit förman på flera avdel- när svetsarna är klara och när vi kan 

var arbetarskydd, industriorganisation, ningar? 

komma in. Och dessutom måste man 

brandskydd, fysiologi, arbetsstudier och Ja, efter tre år i verkstaden på Östra också tänka på att vi har folk som kom- 

matematik. 

gallerplan bytte jag iobb med en kollega mer efter oss och har sitt program att föl- 

som jobbade ombord. Att konrma ut på ja, t ex målare och snickare. 

- Hur var det att lämna iobbet som båtarna blev en ganska stor omställning. Det här gör att så fort någon försening 

plåtslagare och bli bas? 

Det är skillnad att jobba iverkstaden mot eller annat stopp uppstår, måste vi vara 

Jag tycker det gick bra. Det är klart att ombord. lnte bara det att du får arbeta beredda att ställa om jobben. Sätta in 

dettog lite tid innan jag kom in i jobbet. med andra ritningar och andra jobb, extra folk, där vi ligger dåliet till. Och åt 

Den första tiden upplevde jag nog att det utan du måste också lära dig att arbeta andra hållet också, försöka bedöma vilka 

var svårt att säga till gamla kompisar vad tillsammans med olika grupper ombord. iobb vi kan beskatta på folk. 

de skulle göra. Även om det inte fanns Samarbetet måste flyta. I verkstaden kan Eftersom hälften av utrustningsarbetet 

några större motsättningar, var det ändå du lägga upp och planera jobben på ett utförs på stapeln, betyder det att - när 

en viss omställning. 

annat sätt än ombord. Oftast stör inte man som jag har kontoret på gamla 

6 

Omväxlande och 

intressant att vara 

arbetsledare 

men=bckså iobbigt, 

tycker Kiell Andersson

varvet och arbetsplatsen på Sörvik - får Det kan vara efter en jobbig dag då man 

cykla nästan två mil om dagen. Jag inte hunnit med allt man skall göra. 

cyklar fyra gånger mellan UV och SV, En stor fördel i arbetsledarjobbet är att 

och dessutom har jag stämpelklockor på sysslorna är så variationsrika, arbetet blir 

fem olika ställen att sköta. Och ibland mer intressant på så sätt. Har man 

behöver jag besöka vissa förråd, beställa dessutom som jag haft fördelen att skifta 

kranar, leta efter material, så det blir en förmansområde och känna olika avsnitt i 

hel del cyklande. Sommartid är det ju tillverkningen, äF ju det ett ytterligare 

bara härligt att få cykla, men under ol us. 

vintern är det mindre trevligt. Därför 

hoppas iag och mina kolleger att vi skall - Hur tycker du MBL fungerar? 

få plats för vårt kontor i de nya lokalerna Det är svårt att uttala sig om än innan 

som byggs vid dockan. 

några avtal är skrivna. Hittills har iu bara 

Förutom dessa mer "oraktiska" arbets- företaget varit tvunget att följa'lagen, 

uppgifter ingår också i mitt jobb en del och det innebär inga speciella föränd- 

"kontorsarbete" - studera ritningar och ringar mot hur det var förr. Jag vill också 

arbetsorder, sköta kontakterna med rit- påpeka att jag tycker att vi här på varvet 

kontoret, vilket inte är minst viktigt. Jag redan tidigare låg väl framme i medbe- 

vill här påpeka att jag tycker att vi arstämmandefrågorna.betsledare har väldigt f ina kontakter med 

konstruktörerna, samarbetet fungerar 

bra oss emellan. 

- Hur fungerar samarbetet mellan dig 

och "gubbarna"? 

Samarbetet flyter bra. Jag tror inte det 

f inns några direkta motsättningar mellan 

arbetare och arbetsledare. Det finns 

givetvis undantag, men i stort tror jag att 

det fungerar bra. 

- Varför gjorde du det? 

Vi började ambitiöst med ett möte i 

veckan, men sedan blev det allt längre 

mellan mötena. lntresset blev mindre 

och mindre, både från "gubbarnas" sida 

och från min sida. Vi arbetsledare hade 

svårt att få information uppifrån, kontakterna 

fungerade inte tillfredställande. 

Det blev helt enkelt inte mvcket att avhandla 

på träffarna. 

I samband med demokratifrågorna tror 

jag det finns en annan sak, som gör att 

de olika projekten har svårt att fungera 

som planerat. Arbetsledarna har blivit 

bortglömda. Vi skulle bjuda på en del 

men fick ingenting i gengäld. Och viljan 

att försöka hitta nva samarbetsformer 

blir ju inte större när man läser verkstadsklubbens 

"Klubbnytt" och dess hårda angrepp 

på oss arbetsledare. 

- Hur är det att vara arbetsledare iämfört 

med din tid som plåtslagare? 

Det är lite svårt att iämföra, eftersom jag 

jobbade på ackord när jag var plåtslagare. 

Månadslönen fanns ju inte då. Att 

ha ackord kunde ibland vara stressigt 

och osäkert, så i det avseendet måste det 

vara bättre att jobba som plåtslagare nu. 

Och ur rättviiesynpunkt är det riktigt att 

alla anställda har samma löneform. 

En sak som iag tyckte var bättre som 

plåtslagare, var att man aldrig behövde 

så att säga ta med sig jobbet hem. När 

det var slut för dagen, så var det. Som 

arbetsledare är det inte så ovanligt att 

man ibland tar med sig problemen hem. 

- Är du själv fackligt aktiv? 

Ja, jae är suppleant i SALF:s styrelse. 

Dessutom är iag med i skydds- och 

miljökommitt6n som representant för 

SALF. 

- Hur tycker du skyddsarbetet fungerar 

på varvet? y .. 

Det f ungerar i stort sett bra. Miljön h$r ju 

förbättrats avsevärt sedan jag börlade 

här 1964. Men fortfarande finns det allt 

en del att göra, speciellt ombord. Vi har 

bl a problem med tvättmöiligheterna 

ombord, svetsröken och buller äiandra 

stora problem. Det är fortfarande väldiet 

rökigt ivissa utrymmen, t ex maskinrummet, 

även om vi fått alltfler utsugningsanordningar 

på senare tid. 

Miljön har nog jämförelsevis blivit 

betydligt bättre i verkstäderna under 

mina år på varvet. Det är lättare att kostnadsmässigt 

försvara en investering i en 

verkstad än ombord. En skvdds- eller 

miljösatsning ombord kan ju i vissa fall 

bara gälla ett speciellt fartyg, medan det 

i en verkstad oftast avser en länere tid. 

- Skydds- och miliökommitt6n fick för 

första gången 1976 en egen budget. 

Någon kommentar? 

Enligt min mening är det bra att kommitt6n 

fått en egen budget. Vi har nu större 

möiligheter till de proiekt som de anställ- 

da vill prioritera. När vi mer detaljerat 

fått förra årets siffror kan man göra en 

def initiv utvärdering. 

- Hur fungerar företagsdemokratien 

överhuvudtaget på din arbetsplats? 

På utrustningen har vi ju haft försök med 

arbetsplatsträff ar, prod uktionsmöten och 

avdelningsnämnd. Själv har jag hållit på 

med arbetsplatsträffar på min arbetsplats, 

men lag har slutat med det nu. 

Kjell studerar en ritning tillsammans med 

plåtslagare Svein Strömberg. 

- Har du haft någon praktisk känning 

av MBI hittills i ditt iobb som arbetsledare? 

Ja, på så sätt att vi har haft en omflyttning 

mellan två förmansområden. Men 

förhandlingarna har förts mellan min 

chef och gruppstyrelsens representant. 

Tidigare sköttes en sådan här omflyttning 

mellan förmännen och den berörde 

direkt. 

- Vad tror du om framtiden? 

Det är klart att man känner en viss oro. 

Vi vet för lite om de svenska varvens 

möjligheter att överleva. När de olika 

varvsutredningarna är klara får vi väl lite 

mer konkret reda på vad som gäller. 

Nu hoppas jag att den här satsningen 

som varvet gjort med Projekt 73 ger 

resultat. Våra möjligheter att överleva 

bör öka när vi har så nva. moderna anläggningar. 

Skall det bantas på något 

svenskt varv, kan man inte gärna göra 

det här. 

Kurst 

internationella frågor 

Två av SALF:s medlemmar deltog i slutet 

av januari i en kurs i internationella 

frågor. Kursen arrangerades av TCO och 

var förlagd till Voksenåsen ovanför Holmenkollen 

med en underbar utsikt över 

Oslo. Rubriken på kursen var "En ny ekonomisk 

världsordning". Det handlade 

om u-landsbistånd, u-länders ekonomiska 

och politiska situation samt multinationella 

företag - med andra ord väldiet 

viktiga frågor för i-länderna att ta ställning 

till. Hur skall frågorna [ösas? Ar vi 

beredda att minska vår levnadsstandard? 

Sonr ni säkert förstår var det intressanta 

dagar på Voksenåsen. 

SAIF:s studieorganisation 

- Har du trivts på Uddevallavarvet de 

här åren? 

- Ja, det har jag verkligen glort, både 

med arbetet och arbetskamraterna. 

Så löses MBL! 

I "Crönköpings Veckoblad" läser 

vi följande med anledning av den 

nya medbestämmandelagen. CV 

h.ar frågat herr fabrikören C. A. 

Ostberg, F:a Låsar & Tänger hur 

man tänker ta itu med den nva 

situationen. 

- Jag ser framtiden an med 

stor tillförsikt, åtminstone vad det 

giller dessa nya lagar, förklarar hr 

O. Har jag nämligen utnämnt alla 

mina anställda till sektionschefer. 

På så vis komma alla att tillhöra 

företagsledningen, vilket i hög 

grad underlättar kommande förhandlingar 

och samrådsprocedurer.

Miliösatsningen i Skandiaverkens 

gluteri efterlängtad 

Under det senaste året har Skandia- SkV:s produkter kommer att få svårt att vi har klara av så komplicerat gjutgods 

verkens gjuteri varit i blickpunkten. konkurrera oå marknaden. 

som möiligt, fortsätter han. Jag kan näm- 

ftånga är ryktena som surrat kring -- Visst skulle vi önskat en större satsna utströmningsventilhus och oljecylind- 

gluteriet och den s k 

ning och förnyelse av hela gjuteriet, rar till B&W:s huvudmotor som byggs i 

"gluteriutred- 

både invändigtoch utvändigt, men vi får varvets maskinverkstad. Cylindrar för 

ningen", men i höstas kom så be- 

nog med tanke på rådande konjunktur Agas gaskompressorer som byggs på 

skedet att bolagsstyrelsen anslagit förstå bakgrunden till att det inte blev Skandiaverken. Sedan gjuter vi naturligt- 

1,2 milioner kronor för förbättringar något av med detta. 

vis också delarna till våra egna växlar 

av den inre miliön i gjuteriet. 

- Vår möiliehet att konkurrera är och och hjälpmotorer. 

Hur skall dessa pengar användas? kommer i ännu grad att vara att vi gör Nils berättar vidare att man smälter 

VoVigiorde ett besök på Skandiaver- kvalitetsgods. Utan skryt vågar jag säga varannan dag. Ugnen tänds kl 6.00 och 

ken. 

att vi oå Skandiaverken är kända för att är färdig för start kl 10.00, varefter man 

giuta fina produkter. Så jag tror nog att vi smälter ca 3,8 ton/tim. I ugnen varvas 

skall klara oss igenom det här, säger en koks, tackjärn och stålskrot (plåtklipp 

Redan år 1899 grundades Skandiaverken 

optimistisk gj utmästare. 

från varvet). I dessa pelare av koks, tack- 

och dess gjuteri. Under alla dessa år har 

Skandiaverken är licenstagare till den järn och plåtskrot blåses 70 m3 luft per 

produkterna från giuteriet alltid haft ett s k Meehanitegjutmetoden. Licenstagare minut in, och det smälta iärnet får då en 

kännetecken och varumärke; hög kva- 

tilldenna metod finns över hela världen. temperatur på ca 14500. Under tapplit6. 

Men miljön har inte varit den bästa. 

Metoden innebär en avancerad och ningen från ugnen ympas iärnet med 

Detta har också uppmärksammats och ytterst noggrann processtyrning och något som heter Caloy - ett ympnings- 

påpekats av Arbetarskyddsstyrelsen, som godskontroll. När det gäller analyser och medel som Meehanite tagit fram. Ymp- 

krävde att Skandiaverken snarast möiligt 

provningscertifikat samarbetar man med medlet ger gjutjärnet en jämn och f inkor- 

rättade till bristerna för att uppfylla mil- 

Cötaverkens laboratorium. 

nig struktur och förbättrar bearbetningsiönormerna. 

Till semestern i år skall alla 

Men även om grundmaterialet och möjligheterna. 

nödvändiga åtgärder vara avslutade, och 

själva gjutprocessen är den bästa tänkba- Ett av de väsentligaste och känsligaste 

tills dess har man fått dispens från länsra, 

spelar det en väsentlig roll hur momenten i hela gjutprocessen är när 

styrelsen för att kunna upprätthålla verk- 

skickliga de är som jobbar i gjuteriet. järnet töms från skänken ner i formen. 

samheten. Vad skall då göras för de 

Totalt sysselsättes närmare 50 perso- Det är då mycket viktigt att järnet håller 

dryga 1 mkr? 

ner i gjuteriet och modellverkstaden. rätt temperatur och med hög hastighet 

Ciutmästare Nils Johansson: 

- Det stora miljöproblemet i giuteriet 

Bland dessa finns det sammanlagt fem strömmar in i gjutformen. När gjutfor- 

kvinnor i kärnmakeriet och i själva gjutemen är färdigfylld skall nämligen hela 

är dammet, förklarar han. Vi kommer 

riet. Att man framställer kvalitetsgods gjutstycket ha samma temperatur för att 

därför att installera en centraldammsu- 

vittnar om inte annat kassationsprocen- få samma stelningsförlopp. Detta bidrar 

gare, bygga in dammande maskiner och 

ten om. Under förra året kasserades en- till att minska spänningar igjutgods- 

överhuvudtaget binda och isolera damdast 

1,86 7", vilket ju är en väldigt fin stycket och gör det lättare att bearbeta. 

met i så stor utsträckning som möjligt. 

siff ra. 

Vårt andra stora miljöproblem är bullret, 

som vi i möjligaste mån också kommer Upp till 5 ton 

Efterlängtade millöi nvesteringar 

att angflpa. 

Vad gjuter man då på SkV? 

Allan Andersson och Lars Ljungdahl är 

Den mycket finkorniga giutsanden - Vi kan gjuta allting som väger upp två gamla trotjänare i gjuteriet. Allan har 

som används i de s k gjutformarna sprids till omkring 5 ton, berättar Nils. Och vi varit på SkV i över 25 år. När han börlade 

idag nästan överallt i lokalen. Dammkor- levererar till nästan alla varv i Sverige, använde man en annan gjutmetod. lstälnen 

är så små som 5 g. "Utslagaren" - men huvuddelen går givetvis till Uddelet för den torra lösa sanden i formarna 

en anordning där gjutgodset frigöres från vallavarvet. 

använde man en våt, fuktig sand, den s k 

gjutformen - är den största syndaren i - Vi strävar efter att med de resurser råsanden. 

detta avseende. Den största delen av 

miljöinvesteringen utgörs därför av en 

omplacering och inbyggnad av "utslagaren". 

Man får på så sätt inte bara bort 

dammet utan minskar även bullret som 

uppstår vid utslagningen. I fortsättningen 

kommer överhuvudtaget ingen lös 

sand att finnas i verkstaden, i varie fall i 

mycket liten utsträckning. 

- Det är klart att det också framöver 

kan skavas av lite sand från hörnen på 

glutformarna, säger Nils. Men det kommer 

genast att sugas upp med den 

centrala dammsugaren. Så någon sopning 

skall inte behöva förekomma i fortsättn 

i ngen . 

Kända för att giuta kvalit6tsgods 

I flera år har man talat om nödvändigheten 

av att modernisera och bygga ut gjuteriet, 

men investeringen stannade denna 

gång alltså vid att förbättra miljön. Nils Johanssons son Håkan jobbar också i gjuteriet. Här ses de två tillsammans med Ragnhild 

Detta gör att Nils är medveten om att Zell bearbeta en kärna före giutningen. 

8

pensionen nu, så jag klarar mig alltid, Svårt få allt 

säger han. Men jag hoppas givetvis på en 

Den andre gamle veteranen sorn vt=fick 

bättring för alla mina yngre arbetskamra- 

en pratstund med var Lars Ljungdahl. 

ters skull. 

Han är mån om att påpeka att arbetsmil- 

Som avslutning drar sig Allan till minjön blivit betydligt bättre med åren, även 

nes en episod för många år sedan. före de investeringar som skall göras nu. 

Skandiaverken beskylldes för att ha slarvat 

med gjutninfäv 

- Det var ett tungt 

några 

och slitsamt,arbete 

detaljer till en 

förr. Man fick 

av varvets huvudmotorer. Dåvarande 

ofta bära väldigt iunga 

gjutmästaren 

saker, 

fick brått att åka 

som vi idag har lyftanordningar 

in till 

Skandiaverken kan gjuta, 

till. Att arbeta med råsanden var också 

menar Allan An- Uddevalla för att närmare kontrollera de 

dersson, gammal trotjänare. 

påstådda 

väldigt besvärligt, 

felen. Väl framme kunde 

säger han. Nej, fick vi 

han 

tillbaka den miljön skulle 

snabbt konstatera att detaljerna det 

iag aldrig sätta 

- Råsanden gjorde 

gällde 

att 

inte var 

arbetet blev 

tillverkade på 

min fot här mer. 

Skandiaver- 

tyngre och hårdare än nu, förklarar 

ken. Allan 

Lars är sedan lång tid fackligt aktiv, 

vill med detta ha sagt att 

Allan. Men riskerna för silikos är nog 

Skandiaverken kan gjuta. 

och han har flera gånger talat sig varm 

större som det ser ut idag, innan vi fått 

- Det har vi visat genom 

för gjuteriet. Han är därför mycket glad 

åren, menar 

de nya miljöförbättringarna. Den här nya 

Allan. Vi har gjort många jobb 

åt de kommande miljöinvesteringarna. 

som varit 

"utslagaren" och centraldammsugaren är 

för komplicerade för andra gjuterier. 

- Det behövs verkligen, framhåller 

han. Men med tanke på dagens svåra 

verkl igen efterlängtade. 

konjukturer har vi full förståelse trots allt, 

Att gjuteriarbete alltid varit ett tungt 

för att vi inte fick allt vi begärde i form 

och krävande arbete är nog de allra flesta 

av moderniseringar och tillbyggnader. 

medvetna om. Visst har det blivit mycket 

Nu kommer i alla fall Skandiaverkens 

bättre på senare år, men fortfarande är 

gluteri att kunna jämföras med övriga 

det ett hårt Jobb. 

gjuterier i Sverige vad gäller miljön, 

- Det är klart att det har varit lite upp 

slutar Lars Ljungdahl. 

och ner under de här åren, tillstår Allan. 

Liknande synpunkter som Lars Liung- 

Men i stort sett får jag väl säga att jag har 

dahl har verkstadsklubbens ordförande 

trivts bra, annars hade jag ju inte stannat 

John Johansson, som kanske varit den 

så länge, eller hur? 

allre främste ivraren för en kraftig inves- 

För sin personliga del är inte Allan 

tering i gjuteriet. Men också han är med- 

orolig inför framtiden. 

Lars Ljungdahl minns hur det var förr, och veten att det är svårt att få "allt" i dessa 

- Jag har inte så många år kvar till den miljön vill han verkligen inte ha tillbaka. tider. 

Minns du hur det var 

att vara nyanställd? 

Hur känns det att börja sitt första de han som lärare på olika skolor, bl a 

"riktiga" arbete efter skolan? Och 

vad väntar man sig av sin nya syssla? 

Några av er kanske minns själva hur 

det var den första tiden: en ny miliö, 

nya arbetskamrater och mycket man 

skulle lära sig. 

VoVi har frågat Henry Stranne på 

Skandiaverken hur han tycker den 

första tiden har varit. 

Östraboskolan i Uddevalla. Men så blev 

då det här jobbet som beräkningsingenjör 

på Skandiaverken ledigt mycket 

lämpligt. Henry sökte och fick det. Och 

arbetsuppgifterna tycks passa honom 

som handsken. 

- Ja, iobbet verkar intressant och 

passar min utbildning bra. Ännu har jag 

ju inte hunnit göra så mycket, men hittills 

har allt gått bra. Och det är klart att 

det alltid tar lite tid innan man Kommer 

Henry Stranne är nyanställd beräknings- 

in i jobbet, tillägger Henry. 

Stranne är nöid med sin förcta tid på 

ingenjör. Han är född och uppvuxen på På vår fråga om Henry känner någon 

Smögen och gick i gymnasiet i Lysekil för oro att börja jobba inom ett företag, som 

att sedan bege sig till Cöteborg och är så nära anknutet till varvsindustrin, 

Chalmers. Och nu efter fyra års studier som ju just nu dras med svårigheter säger göra framöver, när jag blir lite varmare i 

på maskinlinien återvänder han då så att han: 

kläderna. 

säga "hem" igen. Detta är ju något som - Nej, det gör jag inte. Alla hoppas Henry ser uppenbarligen positivt på 

inte är förunnat alltför många kust- och vi väl på en positiv utveckling både för sina kommande år på SkV. All vår början 

nordboh uslänn ingar. 

Skandiaverken och Uddevallavarvet. bliver svår, heter det i ordstävet. Men 

- Jag tycker det är roligt att få börja Man behöver så vitt jag förstår investera Henry tycks i varje fall hittills funnit sig 

lobba här, säger Henry. Och visst är man mer på Skandiaverken i nya maskiner väl till rätta, även om det för alla måste 

förtjust i sin gamla hembygd. Nu pendlar och nya lokaler. En del är ju redan på betyda en ganska så genomgripande för- 

jag varje dag från Smögen. Det är ju en gång och vi får väl hoppas att det blir ändring att börja en ny syssla. 

liten bit - 11 mil tur och retur. Vi är mer framöver. 

- Lite annorlunda mot studierna är 

några stycken som samåker, så hittills 

det självfallet, påpekar Henry. Förut 

Bra introduktion 

har det fungerat bra. Men vi får se, blir 

hade man alltid någon, som granskade 

det för jobbigt med allt resande, så får Under introduktionstiden får Henry det färdiga resultatet och rättade alla 

jag väl flytta hit. 

vandra runt och titta närmare på de olika eventuella fel. Och det visste du, så det 

avdelningarna. Detta system tycker han var alltid en säkerhet att falla tillbaka på. 

fungerar bra och är lärorikt. 

Visserligen tär jag också råd och hiälp 

Vikarierade som lärare 

- Man får en snabb genomsyn av hela här, det är inte det jag menar. Men nu 

Henry berättar att han blev färdig på företaget, och många av avdelningarna skall du klara dig själv och utföra ett 

Chalmers förra våren. I höstas vikariera- kommer jag lu att ha en hel del med att självständigt arbete, slutar han.

Efter 20 år som fackordförande 

går fohn lohansson 

Vid Skandiaverkens verkstadsklubbs trygghet i yobbet genom de olika sociala mokraterna och LO. Sverige har iu bl a 

årsmöte i februari avgick ordföran- lagarna. Förhållandet på arbetsplatsen en av världens finaste sociallagstiftningden 

sedan 11 år tillbaka, giutaren har givetvis också helt förändrats, både i ar. 

fohn fohansson. VoVi fick en av- 

stort och smått. I företagsnämnden var Men hur är det med den fackliga soli- 

man förr minsann inte du med varandra. dariteten i dagens moderna samhälle? 

skedsintervju med den avdående På den tiden fanns det också en mycket - Det fanns nog en större solidaritet 

ordföranden. 

märkbar skillnad mellan tiänstemän och förr, medger han. Men jag tror inte att 

- Sedan 1939 har iag varit fack- arbetare, som nu lyckligtvis så gott som människorna har förändrats, utan det är 

ligt aktiv och engagerad - om man helt är borta. SIF och SALF är idag som samhället omkring dem som förändrats. 

bortser från fyra säsongers fiske vid jag ser det lika radikala som vi. 

Solidariteten prövas i svårigheter. Förr 

lsland. Så nog tycker iag att iag har I det här sammanhanget kommer John var vi tvungna att stå rygg mot rygg för 

gjort mitt nu, säger fohn fohansson. 

in på den omtalade "gjuteriutredning- att klara oss. 

en". Under arbetet med denna, samman- 

lohn Johansson, som i höstas fyllde 60 svetsades de fackliga organisationerna Månadslönen - det bästa 

år, kom till Skandiaverken 1945. Alla ytterligare, och det fackliga samarbetet Bland det bästa som hänt för de an- 

dessa år har han jobbat som giutare i nådde något av en höjdpunkt, som John ställda på Skandiaverken under den tid 

gjuteriet. Innan John började på SkV ar- hoppas kommer att fortsätta i andra frå- John varit ordförande, tycker han är inbetade 

han några år på LidköPings sor framöver. 

förandet av månadslön till samtliga an- 

Mekaniska Verkstad, och det var också 

ställda. Den gav honom och hans med- 

där han började sin fackliga bana. Tro nu 

lemmar en ökad trygghet och ett rättvi- 

inte att John stammar från Västgötaslätsare 

lönesystem, inte minst för de lågavten. 

Nei, han är en verklig urbohuslänlönade.ning 

från Soten, vilket heller inte går att 

De som hört John i nämnder och andra 

ta miste på efter en kortare pratstund. 

sammanhang vet att hans "skötebarn" 

- Ända sedan starten 1948 har tag 

alltid varit gjuteriet, som han alltid 

suttit med i Skandiaverkens företags- 

hävdat borde moderniseras och byggas 

nämnd. 1953 valdes jag till ordförande i 

ut. Utredningen blev inte fullt som hari 

Cjuteriförbundets avdelning, som också 

önskat, men han är medveten om 

fungerade som lokal klubb för gjuteriar- 

konjunkturproblemen och har förståelse 

beterna på Skandiaverken. På den tiden 

för besluten. Han är glad över att den 

fanns iu nämligen både Metall och Cju- 

beslutade miljöförbättringen blir av, och 

teriförbundet representerat här på före- 

att Skandiaverkens giuteri trots allt därtaget. 

1964 gick så Cjuteriförbundet upp 

efter kan iämföras med andra giuterier i 

i Metall, och vi fick alltså en gemensam 

samma storleksklass Sverige över, i varie 

klubb oå Skandiaverken. 

Inflytande och ökat ansvar 

fall vad gäller miliön. 

Efter två år i den första gemensamma Att ordförandesysslorna förändrats med Ett önskemål som John så här avslut- 

klubbstyrelsen valdes så John till ordfö- åren betonar John. Alla nYa lagar och ningsvis har är att Skandiaverken får en 

rande, vilket han alltså varit tills nu. avtal kräver mer kunskaper och större övergripande målsättning för hela sin 

förhandlingsvana. Förr om åren rörde verksamhet. 

Stora förändringar under 20 år förhandlingarna nästan uteslutande Iö- - Det är tråkigt att vi inte lyckats få 

När John blir ombedd att göra några rener. Men så är det ju inte idag, utan fram detta. Men man får ju också ha förflexioner 

efter 20 år som fackordföran- lönebiten blir en mindre del och de allståelse för dagens svåra koniunkturprode, 

tänker han efter en stund. 

männa anställnings- och millöfrågorna blem, medger han eftertänksamt. 

- Hela vår arbetssituation och våra och nu genom MBL alla medbestäm- John lämnar nu inte bara ordförande- 

levnadsvillkor har iu hela tiden succesmandefrågorna tar upp en allt större del skapet utan jobbar numera bara deltid. 

sivt förändrats, säger han. Det har inte av vår tid. Den här utvecklingen tycker Han har nämligen deltidspension sedan 

varit någon revolution, Utan vi har fått John är helt riktig och naturlig. några månader tillbaka 

tid att vän ja oss. Men ser jag tillbaka och - Företaget lyssnar på våra argument - En alldeles utmärkt reform, fram- 

försöker minnas hur jag själv hade det på oå ett annat sätt än förr. Facket har fått håller han. Många av oss behöver suc- 

3O-talet, när lag började jobba, så blir ett inf lytande men härav har också cessivt trappa av vårt jobb. 

det nästan omöiligt att överhuvudtaget kommit ett ökat ansvar. 

Och några problem med sin fritid 

iämföra. Så stora är förändringarna. John lämnar inte ordförandeposten tycks han inte ha. 

- Vi anställda har fått en helt annan utan saknad, men han upprepar vad han - Nej då, jag har en fastighet, som tar 

tidigare sagt att fackligt arbete framöver mycket tid i anspråk, och så brukar iag 

kommer att kräva en ännu större arbets- f iska lite grann, slutar John Johansson. 

insats och en ständig förkovran i arbetsmarknadsfrågor, 

personalfrågor, ekonomi 

mm, som gör att det måste vara en lntressant order 

yngre "hungrig" kraft som tar vid. 

När John summerar sina intrYck ge- rill sKV 

nom åren är han i stort sett nöjd. 

Samhället har genomgått en enorm för- Cränges Aluminium, FinsPång, 

ändring, och vi har alla fått ta del av den har hos SkV beställt två hasPel- 

ökade tryggheten. 

växlar av 2-hastighetstyp. Växlar- 

- Det vi inte fått via avtal, har vi fått na ingår i ett större proiekt med 

lagstiftningsvägen, påpekar John. Till syftet att öka produktionen av 

stor del beror detta på det gemensamma bygeplåt i aluminium. 

band som alltid funnits mellan socialde- 

10 

i.

47 fick suldur på SkV 

Kallas (26), Algot Karlsson (39), Erik 

Karlsson (41), Lars Karlsson (S0),. Lars- 

Erik Lind6n (35), Kurt Lind (:tB),,it

Skyddsingeniör Kurt Theliander: 

Yrkesskadorna under år 1976 

Den glädiande nedgången i 1975 års 

yrkesskadestatistik har tyvärr ånyo 

vänts till en uppgång. Det totala 

antafet olyckor har ökat lån 274 till 

283. [ikaså har antalet förlorade 

albetstimmar per yrkesskada ökat 

samt även yrkesskadef rekvensen (antal 

yrkesskador per 1 mili arbetstimmar) 

- från 73 till 78. Även om 

årets siffror visar en stigande trend, 

ligger Uddevallavarvet trots allt väl 

framme vad gäller olycksstatistik i 

iämförelse med de övriga svenska 

storvarven. 

12 

öcn 

16,6 (9 

HUVUD 

OCH HATS 

4,2 (5,5) 

I förra numret av VoVi insmög sig 

några felaktigheter. ! Förinannen 

ute på den nya plåtgården h'eter iu 

som de allra flesta vet givetvis 

Per-OIof Andreasson. Likaså är det 

koordinatskärmaskinerna i de nya 

verkstäderna på Kärra som idag 

inte klarar av att fasa plåtarna. Vi 

ber alla inblandade om överseende 

för våra misstag. 

RYCC 

uJi ä,'rii,, glöM lNrE HfÄtMEN! 

Som förr om åren är den mest olycksdrabbade 

ålderskategorin den yngre arbetskraften 

mellan 17 och 23 år. Förr om 

åren har kurvan sluttat brant efter 22 är, 

men 1976 visar statisitken att 23-åringarna 

fått en olyckstopp, vilket kan vara en 

tillfälliehet. Men faktum kvarstår dock 

att de yngre måste vara försiktigare på 

arbetsplatsen. 

Vidare f ramkommer att under det 

gångna året inträffade de flesta olyckstillfällen 

för dem som varit på varvet i tre 

år - alltså inte två år som de tidigare 

årens siff rror vittnat om. Detta hänger givetvis 

ihop med 23-åringarnas höga 

siffra. Ofta kombineras iu dessa båda 

faktorer, ålder och antal år i företaget, 

vilket gör att vi får höga olyckstoppar i 

de yngre åldrarna. 

Ställningsbyggarna - stor ökning 

Olyckornas fördelning på de skilda avdelningarna 

är ungefär Iikartad med 

föregående år. Av naturliga skäl är vissa 

yrkeskategorier speciellt utsatta för olycksrisker 

- plåtslagare och svetsare. 

Plåtslagarnas fina nedåtgående trend 

frän 1974 håller i sig. Antalet olyckor 

under 1976 har sjunkit från 95 till 74' 

Däremot har utrustn ingsplåtslagarna fått 

en ökning från 13 olyckor till 22 - ökning 

med 6O %o. Den kategori som UPPlevde 

den största ökningen i olyckor var 

svetsarna - från 53 till 70, samt ställningsbyggarna 

- från 14till 23 - en ökning 

med 64 o/o. Ställningsbyggarnas 

yrkesskadefrekvens är också värd att 

uppmärksamma, därför att den är anmärkningsvärt 

hög - den högsta yrkesskadefrekvens 

som vi haft bland någon 

yrkeskategori under 70-taletl 

De föregående årens uPPåtgående 

trend i maskinverkstaden har glädiande 

nog brutits. 

De flesta olycksfallen förekommer av 

förklarliga skäl på fartyg under utrustning 

och på stapelbäddarna under byggnaditiden. 

Här arbetar iu många olika 

yrkeskategorier i många gånger trånga 

och besvärliga utrymmen. 

Korttidsolycksfallen - endast 1 dag - 

som visade en så stor ökning 1975, 

minskade avsevärt under förra året. 

Svetskatarren har minskat med hela '117 

HANDLED, 

HAND OCH 

FINCRAR 

29,7 (32,8) 

BÄL 

6,0 (4,0) 

\'/ 

t-1 

,''I n 

ii 

AXEL 

OCH ARM 

5,0 (B,B) 

TLED, KNÄ 

Alla ni som besöker de nya verkstäderna 

på Kärra, glöm inte bort att det är hlälmtvång 

där precis som i de andra verkstäderna. 

Enligt uppgift har flera personer 

från HK synts utan hiälm På Kärra. 

SKÄRPNINC, manar Skyddet! 

BEN 

12,4 (12,8) 

FOTLED; FOT 

19 ,4 (19,0) 

Teckningen ovan visar huvudsakligast skadad 

kroppsdel per 100 yrkesskador under 't976. 

KROPPEN 

I ÖVRICT 

0,0 (0,4) 

Siffrorna inom parantes avser 1975. 

olyckstillfällen under året, vilket är en 

mycket bra siffra. Den intensif ierade 

skyddsinformationen till framförallt de 

yngre har uppenbarligen givit resultat. 

I statistiken på hur olyckorna fördelar 

sig över årets månader är mars den allra 

mest olycksdrabbade månaden. Clädjande 

nog har vi lyckats få ned antalet olycksfall 

som inträffar under det sista 

halvåret till den lägsta siffra vi någonsin 

haft under hela 7O-talet. Detta kan vara 

resultatet av de gemensamma ansträngningar 

som vi satte in tack vare den nya 

månadsstatistiken, där vi på ett tidigt 

stadium kunde observera den våldsamma 

ökningen av olycksfallen under första 

halvåret 1976.Vi hoppas nu att den nedåtgående 

trenden under hösten håller i 

sig. 

1976 ärs siffror på fördelningen av olyckor 

på veckodagarna visar att måndagen 

är den värsta dagen ur olycksfallssynpunkt, 

och därefter går kurvan successivt 

nedåt resten av veckan. Vid tiotiden 

på förmiddagen och mellan klockan 

två och tre på eftermiddagen inträffar 

de flesta olyckorna, vilket ju är 

ganska naturligt, eftersom det intensivaste 

arbetet förekommer lust under dessa 

tider. 

De mest utsatta kroppsdelarna är de vi 

användei flitigast i vårt dagliga arbete - 

händer och fötter. Handskadorna har 

dock glädjande nog minskat något under 

året, men vi har däremot fått en markant 

ökning av ögonskadorna. 

Förra årets yrkesskadesiffror visar en 

uppgång, som vi alla måste vara med om 

att vända till en nedgång i år. Men det 

krävs att vi ALLA gör en helhiärtad insats. 

Ett förnuftigt skyddsarbete gör arbetsolatsen 

säkrare. Det är Ditt och Dina 

kamiaters liv och hälsa det gäller. 

Nämnderna kvar 

Företagsnämndsavtalet är som 

bekant uppsagt av de centrala 

förhandlingsparterna, men trots 

detta kommer företagsnämnderna 

vid Uddevallavarvet och Skandiaverken 

att sammanträda som vanligt 

tillsvidare. Både företaget och 

de fackliga organisationerna vill 

vänta och se vad ett eventuellt 

MBl-avtal kommer att innebära, 

innan något definitivt beslut om 

företagsnämndens vara eller icke 

vara fattas. 

Traf iksituationen 

på varvet 

Vid skyddskommitt6ns decembersammanträde 

beslöts att anläggningsavdelningen 

tillsammans 

med vaktchefen skall utarbeta ett 

förslag till lösning av trafiksituationen 

på varvet. Följande Problem 

skall utredas: 

1. Trafiksituationen skall i sin helhet 

ses över, både vad gäller gångoch 

cykeltrafiken. 

2. Bilkorten bör fördelas restriktivt. 

Endast personer som har nytta 

av bilen för interna transporter 

skall få bilkort. 

3. De parkeringsPlatser som är 

belägna närmast Portarna bör reserveras 

för sena skiftet samt för 

dem som har svårigheter att förflytta 

sig. 

I samband med den sistnämnda 

punkten har det kommit till redaktionens 

kännedom att man inte 

respekterar att vissa parkeringsplatser 

vid Stora porten, gamla 

varvet, är reserverade. Låt oss alla 

hjälpas åt att följa gällande regler 

och bestämmelser, så flYter trafiken 

bättre och det hela blir smidieare 

för oss alla! 

I 

i 

; 

ir

"Knarren" behövs 

för vissa 

iobb 

Som vitidigare nämnt genomfördes i 

höstas försök med att avskaffa ,,knarren" 

- den luftdrivna mejslingsmaskinen 

" 

- på flera av våra aibetsplatser. 

Erfarenhetelna av försöken 

var så positiva att man beslöt förlänga 

försöksperioden ytterligare. 

Men detta betyder dock inte att all 

var odelat positiva till att ,,knarren,, 

togs bort. I SV-hallen har man t ex 

fått dispens att använda ,,knarren,, Men samtidigt är givetvis både Osvald 

och Cert medvetna om vilka risker för 

bullerskador, som ständigt alla i hallen 

utsattes för när alla svetsare hade var sin 

"knarr" . 

- Alla här ute är väl nästan mer eller 

mindre hörselskadade, säger Cert. Så 

inte vill vi ha tillbaka "knarren,i samma 

omfattning som förut. 

För visst har vi vunnit mycket genom att 

få bort de många "knarra.rna" . öet är inte 

på bara bullernivån som sjunkit, utan vi har 

vissa typer av jobb. VoVi besökte fått bort alla luftslangar till 

UV-hallen och frågade hur det fungerar 

där. 

_. Under hösten tystnade "knarren,, i 

tlera av våra verkstäder. En av varvets 

största bullerkällor hade därmed tagits 

bort - i varje fall på försök. De allra 

f lesta var därför mycket positiva till att få 

bort "knarren", men från en del håll var 

man orolig att arbetet inte skulle kunna 

fungera som tidigare. Och somliga tyckte 

det var väl drastiskt att ta bort samtlisa 

"knarra(' på arbetsplatsen. Även o-m 

kritikernas värsta farhågor kommit på 

skam, så anser man att ännu kan inte 

"knarren" ur produktionssynpunkt helt 

ersättas med andra verktyg. VoVi besökte 

UV-hallen. 

Problem utan "knarren" 

- Visserligen klarar vi oss utan ',knarren", 

men problemen är stora vid vissa 

typer av jobb, säger förman Cert Olsson i 

UV-hallen. - Det är framförallt vid 

V-fogar, vebbskarvar och giggbordläggningar 

som problemen uppstår, når 

vi inte får använda oss av "knarren,,. 

fortsätter han. 

I detta instämmer svetsare Osvald Olsson 

med eftertryck. - Det är inte roligt 

att göra ett jobb som man vet inte är 

fullgott; att inte vara nöid med det 

arbete man lämnar ifrån sig, säger han. 

Vid all svetsning uppkommer slagg 

och rester som på något sätt måste rensas 

bort för att högsta kvalitet på svetsfogen 

skall uppnås. När nu den'snabba. 

effektiva men mycket bullriga "knarren" 

bannlysts får svetsaren använda slagghacka 

och stålborste i stället. 

- Att använda hackan och borsten 

vid långa plana svetsfogar - typ hålkärl 

- går bra, menar Osvald. Men det är 

just vid V-fogar, som det är omöjligt att 

få fogen helt ren. Det spelar ingen roll 

hur lång tid jag håller på med borsten 

och hackan, det går helt enkelt inte. 

,,knarrarna,, 

vara ett rimligt krav. Men han kan inte 

tänka sig någon återgång till det gamla, 

då alla svetsare i hallen hade var sin 

Kn arr 

- Visst är vi medvetna om svetsarnas 

problem, säger han. Men det får hela 

tiden vägas mot bullerproblem och riskerna 

för samtliga som jobbar i hallen att 

få nedsatt hörsel i hela sitt liv. 

Samtliga inblandade är medvetna om 

bullerfaran, men från produktionens sida 

vill man påpeka att som det är idag blir 

inte arbetet väl utfört i vissa stvcken. om 

som legat spridda i hallen och ständiet man inte får använda "knarren,,. Men 

utgjort en snubbelfara. Snubbelskadorna uppenbarligen kan en väl motiverad dis- 

har också minskat markant enliet statipensansökan bli beviljad; så har redan 

stiken, framhåller Cert. 

skett i SV-hallen. 

Men som vi sagt behöver vi den helt På vår avslutande fråga om det tids- 

enkelt för vissa typer av jobb. Mitt förmässigt har betytt någonting att införa 

slag är att varje skift får en "knarr,, var. slagghacka och stålborste, säger Cert 

Han påpekar också, att vissa svetsare Olsson: 

numera är lite noggrannare att ställa in - Det är för tidigt att säga något om 

rätt strömstyrka och att använda rätt än, och sådant är 

elektrod 

lu alltid svårt att rätt- 

för att inte få onödigt mycket vist beräkna. Och det är inte huvud- 

slagg i fogarna. 

frägan, som jag ser det, utan det är kvali- 

Aven på skyddssidan är man medveten tetskraven och miljökraven, menar han. 

om de problem som svetsarna har utan Det är glädjande att se det intresse 

'.'knarren", men man kommer uppenbar- som alla tycks ha för att förbättra arbetsligen 

att vara restriktiv vid beviliahdet av miljön, även om vissa yrkesgrupper kan 

dispenser för att använda "knarren,,. Det få göra avkall på sin bekvämlighei, som i 

framkommer vid samtal med skVdds- det här fallet svetsarna. De allra flesta är 

ingenlör Kurt Theliander och huvud- tydligen beredda att ställa upp 

skyddsombudet Hjalmar persson. 

för att 

forbättra miljön för samtliga.' Att det 

- Vi har vunnit väldigt mycket ge- alltid är svårt att förändra en gammal 

nom att få bort flertalet av "knarrarnä,'. invand arbetsrutin är vi väl alå med- 

Många användes i onödan, säger Hjalvetna om. Vi människor har ju ofta 

mar Persson. Och vi kommer att vara besvär med att förlika oss med det nva 

restriktiva med dispenser, men visst är den allra första början. Många svetsaie 

två knarrar en enorm förbättring i jämfö- upplevde det förmodligen på så sätt, när 

relse med 40. En dispens om anvåndan- de fick lämna ifrån sig "knarren,,, men 

det av "knarr" får behandlas i vanlig trots det första motståndet tycks det i 

ordning i skydds- och miljökommitt6ni 

arbetsutskott, slutar 

lort ha gått relativt bra. Så här säger 

han. 

Cert Olsson avslutningsvis: 

Kurt Theliander nämner också att man - Vi var kanske alltför skeptiska och 

försöker få fram en annan miljövänligare negativa i början och trodde inte det. 

och tystare typ av "knarr". 

skulle fungera överhuvudtaget. Men jag 

för min del får allt erkänna 

Rimf igt 

att det 

med 

har 

en "knaft,,per skift gått bättre än jag trodde. 

Skyddsombudet i UV-hallen, Rune Hansson, 

tycker att en "knarr" per skift verkar 

Risk för bullerskador 

Osvald är veteran på varvet och var med 

redan när "knarren" introducerades i 

börian av 50-talet. 

- Enligt min mening var "knarren,, 

mitt bästa redskap, säger han, som den 

samvetsgranne yrkesman han är. 

, .:T 

Gert olsson, Rune Hansson och osvald olsson diskuterar ,,knarrens,, 

vara eller inte vara. 

13

lFnrreftmr llkoilrp@ilnl 

Skidor 

Bordtennii= 

Denna vinter kan i varie fall inte de Häromveckan gick Uddevallavarvets 

skidintresserade klaga. Lite till mans varvsmästerskap i bordtennis av stapeln. 

tycker vi väl att "Kung Bore" varit alltför Inga större sensationer inträffade, utan 

givmild. Men i år kunde alltså UVIK:s de gamla kända kämparna höll sig som 

skidsektion efter några slumrande år vanligt väl framme. Arets varvsmästare 

återigen anordna varvsmästerskap på heter Ronny Dahlqvist, som klart final- 

skidor. På Herrestadsfiället i terrängen slog Conny Karnström. 

omkring Klänrman stakade de drygt 20 I koroklassen vann Arne Hansson över 

deltagarna fram på ett för dagen någqt förra årets stora sensation Kent Lantz. I 

tungt före de 10 kilometrarna. Allra den något omdisponerade C-klassen för 

snabbast gick det för Bo Andersson, men "mellanspelare" kunde Rune Karlsson 

han hade Sven Sörquist alldeles i bakha- dra det längsta strået efter en hård tresorna. 

Som totaltrea kom den alltid lika setare med Ove Samuelsson. Oldboys- 

skidbitne Lennart Karlsson. 

klassen bjöd som tidigare om åren på 

många dråpliga matcher, spelglädjen 

Resultat: 

finns förvisso kvar! John Nicklasson slog 

Seniorer: 1. Bo Andersson, 2. Sten i två raka set Thore Pettersson. I den för 

Trygg, 3. Lars Johansson. 

året nybildade F-klassen tampades "mo- 

Oldboys 1. Sven Sörquist, 2. Lennart tionsspelarna". Premiärvann gjorde Jon- 

Karlsson, I Alf Lundström 

ny Wikstedt. 

Veteraner: 1. Stig Bill, 2. Hugo Sund- De drygt 40 startande var synbarligen 

man, 3. Carl-Äke Äkerström 

nöjda med arrangemangen. Och även 

Några veckor efter det individuella om årets varvsmästerskap inte bjöd på 

varvsmästerskaoet anordnades det snöri- några direkta överraskningar, så är de 

ka året till ära en skidstafett, där sex lag årliga mästerskapstävlingarna ett fint be- 

om tre man startade. Man körde 5 km var vis på det stora bordtennisintresse, som 

och lagen var lottade för att största möj- finns oå varvet. 

liga rättvisa skulle uppnås. Det segrande 

laget bestod av Karl-Eric Mathson, Stig Resultat: 

Bill och Sven Sörouist. 

Klass A: 1. Ronny Dahlqvist, 2. Conny 

Karnström, 3. Thore Pettersson, 4. Johnlvar 

Waldenström. 

Klass B: 

Sven Sörquist och Stig Bill pustar ut efter 10km-loppet. 

'1 

Årets överraskningspris i varvsmäslerskapet i 

BT gick till Veikko f okitulppo för hans fina insatser 

i dubbel och C-klassen. 

Tennis 

I nomhussäsongen för varvets tennisspelare 

böriar nu lida mot sitt slut. I dubbelturneringen 

där alla lag mötte alla segrade 

paret Aston Äkerberg/Ture Karlsson 

före Lennart Sahlstam/Bengt-Ove Edh. 

Singelturneringen som avslutade årets 

tennisspel biöd på flera fina matcher. 

Tävlingen var en utslagstävling och i 

finalen möttes Hans Stork och Bengt C 

Nilsson. Efter en mycket jämn och hård 

match som varade i 2,5 timme stod Hans 

som segrare. 

Skandiakorp 

Skandiaverken segrade i Lysekilskorpens 

hockey-bockeyserie grupp 3. Laget gick 

obesegrat genom serien med den fina 

målskillnaden 54-10. Men i cupen gick 

det sämre. SkV blev utslagna redan i 

första omgången mot grupp 1-laget Matt 

& Colv. Resultatet blev 1-2 efter en 

hård match. SkV:s lag har bestått av 

Bengt Norrman, Lars Wester, Orjan 

Andersson, Kurt Karlsson, Håkan Johansson, 

Jan-Äke Crund6n, Lars Antonsson, 

Helge Laurell, Per-Cöran Karlsson och 

Thomas 

. Arne Hansson,2. Kent Lantz, 

Jönsson. Nästa år spelar SkV i 

grupp 2. 

3. Lars Andersson, 4 John Nicklasson. 

Klass C: 1. Rune Karlsson, 2. Ove Sa- Skandia-bordtennis 

muelsson, 3. Holger Söderqvist, 4. Veik- I mitten av februari höll Skandiaverken 

ko Jokitulppo. 

sina årliga mästerskapstävlingar i bord- 

Klass D: 1. Lars Andersson,/Veikko Jokitennis. Turneringen byöd på flera hårda 

tulppo, 2. Ove Samuelsson/Börje Chris- och trevliga matcher. I singel segrade 

tiansen. 

Heino Kallas före Bengt Sahlin. 3:e och 

Klass E: 1 John Niklasson,2. Thor 4:e platserna belades av Tommy Siösten 

Pettersson (oldboys). 

resoektive Lennart Josefsson. I dubbel 

Klass F: 1. Jonny Wikstedt, 2. Ulf Litto- vann paret Kallas/Slösten över Josefsrin.son/Tillander. 

Vasaloppet 

Efter många års snöfattiga vintrar kunde 

även "de västsvenske" komma förberedda 

till Vasaloppet - det 54:e. Som 

vanligt fanns det några tappra åkare från 

Uddevallavarvet och Skandiaverken med 

i spåret. Allra bäst stakade Lennart 

Karlsson de både drygt och dryga åtta 

rnilen mellan Sälen och Mora. Lennart 

och två andra entusiaster Hugo Sundman 

och Kurt Karlsson förtjänar för övrigt ett 

soeciellt omnämnande, eftersom det var 

deras 10:e Vasalopp. Men än värre är 

emellertid Cillis Larsson, som åkt loppet 

inte mindre än '15 gånger och därtill i 

obruten följd - en i sanning fin prestation! 

De övriga från varvet; Äke Samuelsson, 

Björn Johansson, K. C. Josefsson, Tack vare vintern kunde man i år utan problem genomföra hockeybockey-serien. Varvet Sörvik 

Lars-lnge Karlsson, Henry Reveli, Folke vann grupp 2 och kunde heller inte sioppas i cupspelet. I finalen besegrades Nordverk med 

Eriksson och Karl-Eric Mathson. Från SkV a-t. tftöi denna säsong är Varvet Sörvik obesegrade sedan tre år tillbaka. Stående från vänster 

fanns bara en modig, nämligen Äke Bert- Rune Larsson. Arne Claesson. Lars Lindahl. Hasse Sölsnäs. Bertil Vejendahl. Bengt lohansson 

hage. (Brasklappl Hoppas vi inte glömt och Stig Oskarsson. Knästående Sven-Erik Karlsson, Leif Karlsson, Harald Vihur och Rolf fosefs' 

någon). 

son. 

14

@ffiE @@llh @ililnrilnrcilt 

Ville inte komma försent - 

Sov i bilen! 

Mycket har sagts och skrivits 

om frånvaron inom den 

svenska industrin- Vi skall 

inte här närmare gå in i den 

diskussionen. Men vi kan väl 

bara nämna att vi här på Uddevallavarvet 

alltid har haft 

en förhållandevis låg frånvaroprocent. 

även om det skett 

en ökning de senaste åren. 

lJnder förra året steg siukfrånvaron 

f rån 16.5 o/o 

mellandagarna. En i vårt 

tycke märklig historia, som 

fick oss att lyfta både på det 

ena och det andra ögonbrynet. 

Alltså: 

Efter det stora snöovädret 

den 28 december var det flera 

som inte alls kunde ta sig till 

sina arbeten den morgonen, i 

varje fall var det många som 

lill 17 .8 Yo . 

Ökningen stannade alltså vid 

kom för sent. För somliga var 

vädrets makter så svåra att de 

var insnöade hela dagen. 

ungefär 1 %o, vilket är en bra 

siff ra om vi jämför med övriga 

I noustiler. 

Bland dessa fanns svetsaren 

Roland Nystedt i UV-hallerr, 

som denna vecka jobbade 

Som ett bevis oå att vi här andra skiftet. Han bor ute vid 

oå Uddevallavarvet måhända 

inte dras med samma orob- 

Utby och den lilla avtagsvägen 

intill huset yrde igen hela 

lem som industrierna i stor- dagen, så det var alltså omöjstadsregionerna 

kom en liten 

episod värd att återberättas 

ligt för Roland att komma till 

jobbet. Dagen därpå hade ju 

redaktionen till del under däremot vädret stabiliserat sis 

Äsling besökte varvet 

Så har då också den nye insök på varvet, både av vad 

dustriministern Nils C ÄslinS han hade sett och hört under 

besökt Uddeval lavarvet. Efter eftermiddagens samtal. 

rundvandring i maskinverk- - Det finns en påtaglig 

staden och i de nya anlägg- vilja hos alla på Uddevallaningarna 

på Kärra träffade varvet att överleva och klara 

han reoresentanter för före- av oroblemen. sade han bl. a. 

tagsledningen och de fackliga Inte heller VD eller någon 

organ isationerna. 

av de fackliga ville eller kun- 

Vid den avslutande oressde avslöja något mer detaljekonferensen 

hade Nils C Åsrat om vad samtalen innehålling 

inte några direkta besked Iit. Men man hade bl. a. klar- 

om varvets framtid. Han ville gjort för industriministern att 

inte föregripa analysgruppen vi inte kan acceptera några 

och varvsutredningen. Men nedskärningar här på Udde- 

han verkade nöjd med sitt beval lavarvet. 

Vid den avslutande presskonferensen intervjuades industriministern 

bl a av Sveriges Radio. Ingvar Trogen och Einar Berndtsson 

lyssnar intresserat. Under våren har också varvet besökts av 

den förre industriministern Rune lohansson och av så gott som 

samtliga riksdagsmän i Bohuslän. Alla var här för att närmare 

informera sig om Uddevallavarvets situation inför den kommande 

"varvspropositionen". 

lvar Lo-utställning 

Under februari besöktes varvets 

matsalar på SV och UV 

av en ambulerande utställning 

från ABF/Konstfrämjan- 

det. som skildrade lvar Lo 

johanssons Iiv och verk. lvar 

Lo:s texter har klätts i ord av 

ljunbykonstnären Sven Ljungberg 

- ett samspelt och 

engagerande par. Samtidigt 

med utställningen visade Biblioteket 

upp det mesta av lvar 

Lo:s produktion. 

{ 

något och snösvängen hade - Nei, det är klart. [4en 

börjat fungera, så den dagen iag ville helt enkelt inte korh- 

fanns Roland på jobbet som ma för sent eller helt mrssa 

vanligt. Men det stabila väd- två dagar på årets sista vecka, 

ret började på kvällen åter- som dessutom bara bestoo av 

igen försämras. Och det är fyra arbetsdagar. 

här siälva historien börjar. Vi Under vårt fortsatta sahttal 

Iåter Roland själv berätta berättar Roland att han stor- 

- Det hela är ingenting trivs i UV-hallen och på Ud- 

märkligt alls, börjar han. Jag devallavarvet. Ja, han ur- 

var helt enkelt rädd att missa tryckte sig faktiskt så! Arbets- 

helt eller komma för sent kamraterna och arbetsled- 

även på årets sista arbetsdag, ningen fick de allra finaste 

eftersom att vi andraskiftare lovord. Roland sade till och 

ju också skulle jobba dagtid med att han gillade att iobba 

och därför börja kl sju på skift, och det är ju inte alltför 

morgonen. 

vanligt att höra. 

- När jag slutat det sena - Visst är det rökigt ibland 

skiftet på onsdagskvällen åkte här, medger han. Men det har 

iag därför hem, åt och packa- blivit bra mycket bättre nu sede 

ner en ny matsäck. Tog dan vi fick punktutsugarna, 

med mig några extra filtar, en som jag tycker företaget bor- 

kudde och åkte in till skiftoarde inköpa flera av. 

keringen och lade mig att so- Egentligen tyckte inte Rova 

i bilen. Så konstigt är väl Iand att den här historien var 

inte det, skrattar Roland. Un- något att skriva om, men det 

der sommaren händer ibland tyckte några av hans arbets- 

attjag sover en stund i bilen, kamrater och det tyckte vr 

om jag är ute på en längre också. Måhända något att 

resa. 

tänka på dessa "bistra" avtals- 

Men,inte i drygt 5 minusoagar.n ussraoer( 

Utbildning i MBt 

Inom samtliga fackliga organisationer pågår för närvarande en 

intensiv utbildningsdrive i MBL. De som först genomgick utbildningen 

var de blivande kursledarna och därefter följde respektive 

klubbstyrelse. Inom Metall på varvet hade man en s k 

"{örcirkelkurs" för sina kurcledare. innan kurcerna för de 19 

gruppstyrelserna kunde börja. På bilden ses en av "förcirklarna,, 

under ledning av Gustav Henningsson. 

Kursen äger rum i verkstadsklubbens nva informationslokal - 

den gamla representationsmatsalen på Sörvik. 

SkV:s handbollsstiärnor 

På Skandiaverkens gallerplan 

iobbar två av Lvsekils handbollsstjärnor; 

Leif Ahl och 

Lennart Davidsson. Tabelläget 

för Lysekils favoriter i div. 

ll ser ju verkligen dystert ut 

iust nu, om man inte som en 

av Leifs och Lennarts arbetskamrater 

skämtsamt föreslog 

- "vänder på tabellen. för då 

Iigger ni ju först". 

Bengt lohansson tyckte 

utställningen om lvar Lo 

intressanl. 

- Som det ser ut nu har vi 

inga chanser att hänga kvar i 

I I:an, spår Leif , LHK:s skytte- 

KUng 

Även om det nu ser mörkt 

ut, så önskar vi dem trots allt 

lycka till! Undrens tid är ju 

ännu inte förbi. Och många 

minns säkert förra året då 

LHK klarade sig kvar genom 

att helt sensationellt uddamålsbesegra 

Saab borta. 

teif Ahl och Lennart Davidsson 

intygar att LHK kommer igen 

nästa år. 

15

Pensionärer 

På årets sista dag gick ytterligare några 

av varvets trotjänare i pension. Den "äldste" 

av de fyra var kranförare Karl 

Karlsson, som kom till varvet redan i 

ianuari 1947. Förman Berndt Jansson 

borlade sin bana på varvet ett halvår 

senare och har sedan dess varit företaget 

trogen. Brandvakt Arthur Bernhardsson 

var inte mycket sämre. Sommaren 1950 

gick han för första gången in genom 

Stora porten som anställd. Den fjärde i 

raden som lämnade varvet för gott denna 

dag var maskininsättare Eino Heiskanen, 

som kom hit 1956. De fyra avtackades på 

sedvanligt sätt av såväl företaget som 

sina fackliga organisationer. Samma dag 

gick också längare Kalle Nilsson i pension 

(1950). 

kontorspersonalen hade samlats för att 

tacka Ceorg - han som själv avtackat så 

många under årens lopp. Från företagets 

sida riktade Lennart Wellrath ett stort 

och varmt tack för Ceorg Holmqvists 

trogna tjänst. 

Sören Olausson Evald l-arsson 

Vi gratulerar 

Försäljningen av Barnens Ljus till förmån Ett hjärtligt tack till förmän och arbetsför 

handikappade barn blev hösten 1976 . kamrater för vänlig hågkomst på min 50- 

rekordartad. Uddevalla Scoutkår ber att årsdag. 

hiärtligt få tacka alla som medverkat här- 

Gustav Tunsköld 

Alban Karlsson Walter 

till. 

lohansson 

Uddevalla Scoutkår 

Ett htärtliet tack till samtliga som deltagit 

iuppvalitningen med presenter och 

slut för dagen. Senare på kvällen ägde ju 

den stora "klockutdelningen" rum, som Ett hiärtliet tack till alla som gratulerade blommor vid min Pensionering. 

båda med bred marginal kvalificerat sig mig på min 50-årsdag. 

Berndt lansson 

Urban Bundsen 

till . 

Ett varmt tack till alla som gratulerade 

Den siste februari var det åter dags för 

mig På min 5o-årsda* 

avtackning, rörläggare Sören Olausson, Till företagsledningen och kolleger vid 

som kom hir1954,längare Evald Larsson Skandiaverken, som jag ej personligen 

"unnurKratz 

(1957) och provtryckare Arne Johansson kunnat nå, vill jag här framföra mitt 

(1963). Klas Silov uttryckte företagets hjärtliga tack för alla presenter, blommor IVARYET OCH YI 

tack, medan Einar Berndtsson talade för och vackra ord jag fått mottaga med an- Uddeval lavarvets personaltid ning 

verkstadsklubben. De båda hoppades på ledning av min pensionering. 

Ansvarig utgivare: Ingvar Trogen 

skön pensionering för de tre, som de 

Georg Holmqvist I redaktionen: Nils-Custav Olsson, Olle 

verkligen gjort sig förtjänta av. 

Schmidt 

I mitten av ianuari avtackades drifts- Ett hjärtligt tack till facket, arbetskamra- Redaktionskommitt6: Sven Andersson, 

ingenjören Ceorg Holmqvist - en av de ter och förmän på UV och Sörvik för all Åke Hammar, Custav Henningsson, Larsverkligt 

gamla veteranerna på Skandia- uppvaktning i samband med min pen- Ake Olofsson, Ingvar Ingelshed (Skanverken. 

Redan 1928 börlade han som sionering.diaverken) 

rssN'o ]46'4{)6/ 

springpojke på ritkontoret. Nästan hela 

Walter fohansson 

60 år 

UDDEVALLAVARVET 

FörrådsarbetareKarlAnderssö.n 1.4 

Svetsare Elof Warfstedt 

12.4 

Vakt Ceorg Andersson 17 .4 

MaskinplåtslagareErikJarnqvist 1.5 

StällningsbyggareÄkeLundström 4.5 

Snickare Karl Jonsson 

15.5 

Maskininsättare Tore Jansson 30.5 

Direktör Sven Öbo 1.6 

Reparatör Herbert Andersson 21 .6 

f nstruktör Arne Käck 25.6 

Planerare Arne Stolpe 28.6 

Svetsare Edmund Dahlbore 3.7 

SKANDIAVERKEN 

Förrådsarbetare Sven Magn usson 1 .4 

VaktmästareMasnusCustavsson 11.5 

50 år 

UDDEVALLAVARVET 

Planeringsman Kjell Larsson 8.4 

Crovarbetare Henry Blidberg 21.4 

TraversförarelngemarJohansson 24.4 

Reoaratör Rolf Torstensson 24.4 

Svetsare Nils.Tisell 

25.4 

Materialutlämn. Cunnar Augustsson 27.4 

Från vänster Eino Heiskanen, Artur Bernards- Arne Ceorg Holmqvist Kranförare Christian Rasmussen 5.5 

lohansson 

son, Berndt lansson och Karl Karlsson. 

TraversförareKarl-ErikNilsson 11.5 

Materialbevakare HarryAndersson 16.5 

I rask takt försvinner varvets veteraner 

Plåtslagare Cunnar Lindström 19.5 

i pension. Den 28 ianuari pensioneradesTack 

Riktare Ragnar Karlsson 20.s 

traversförare Alban Karlsson och maskin- 

Pannskötare Sixten Karlsson 21.5 

insättare Walter Johansson. Alban kom 

Elektriker I n gvar Marberg 10.6 

till varvet 1947 och året därpå återfanns Ett hjärtligt tack till företag, arbetsledare Traversförare Rune Aggfelt 15.6 

Walter bland de anställda. Efter avtack- och arbetskamrater för de gåvor iag f ick i I nstruktör Assar C ustafsson 18.6 

ningen var inte hyllningarna för de båda samband med min pensionering. Beredare Roland Bruhn 

25.6 

Sören Olausson Rörläggare Cösta Olsson 

27.6 

Beredare Hen ry Andersson 

-1./ 

Till mina gamla arbetskamrater vid kranavdelningen 

på Sörvik vill jae framföra SKANDIAVERKEN 

mitt varma tack för minnesgåva och 

Förman Lars Linden 

23.5 

uppvaktning i samband med min pen- 

Förman Benny Nyd6n 

27.5 

sionering. - 

Kalle Nilsson "specialaren" 

lorosetoice-oftser ab. Uddevålla 1977

Nr. 1 - Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska Förening

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?