Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Von Clausewitz säger att ”krig är<br />
en fortsättning på politik, med andra<br />
medel”. Om detta stämmer så<br />
måste ekonomi vara en fortsättning<br />
på <strong>energi</strong>, med andra medel. Låt<br />
detta riktigt sjunka in: Utan <strong>energi</strong><br />
blir krig en omöjlighet. Dock, i en<br />
värld som konsumerar mer <strong>energi</strong><br />
än någonsin tidigare (människan<br />
har under de senaste hundra åren<br />
förbrukat mer <strong>energi</strong> än under hela<br />
vår tidigare sammanlagda historia),<br />
men samtidigt positionerar sig inför<br />
en kommande <strong>energi</strong>brist kommer<br />
konflikterna att bli legio.<br />
ljetoppen, (’peak oil’), är nu ett faktum!<br />
Vi befinner oss vid den tidpunkt<br />
i den Industriella Civilisationens<br />
historia där efterfrågan på olja för första<br />
gången börjat överstiga tillgången. Den<br />
väldiga Kinamarknaden slukar numera<br />
det överskott vi tidigare vant oss vid,<br />
vilket med för att – i första ledet – djupt<br />
skuldsatta länder som Grekland, England<br />
och Spanien inte längre kan skjuta<br />
sina kriser framför sig genom ständiga<br />
nyinvesteringar utan istället snabbt sugs<br />
in i en nedåtgående skuldvirvel. Energiincitamentet<br />
saknas för att hålla <strong>energi</strong>n<br />
igång.<br />
Såhär lite i efterhand klarnar bilden<br />
och det verkar som om världens produktion<br />
av råolja toppade runt år 2 005<br />
(*Fotnot: Se exempelvis det faktum att<br />
EIA – U.S Energy Information Administration<br />
– rapporterade sommaren 2 008<br />
att det sedan -05 utvinns mindre olja på<br />
jorden, trots ökad efterfrågan), och att vi<br />
nu befinner oss på det som av olje-ekonomi-teoretiker<br />
kommit att kallas för<br />
14<br />
ETT HugIn- oCH MunInsvEP<br />
övEr jorDEn<br />
”the bumpy plateau”, det vill säga oljeuttagskurvans<br />
höjdpunkt, där konjunkturlinjen<br />
kommer att ”studsa” upp och ned<br />
ett litet tag innan den definitivt vänder<br />
nedåt. Detta samtidigt som efterfråganskurvan<br />
fortsätter allt raskare uppåt.<br />
Vi kan glömma prisökningar på några<br />
ören, eller kanske en krona, om året, utan<br />
gör snarare bäst i att förbereda oss på en<br />
logaritmisk ökning: 1 -2-4-8-1 6-32-64 kr<br />
o.s.v. Nåja, samhället kommer antagligen<br />
att ha stannat av innan vi är uppe i 64<br />
kr/litern.<br />
Vi är matade med bilden av att även<br />
om vi vet att oljan kommer att fasas ut,<br />
så finns det ett antal alternativa <strong>energi</strong>källor<br />
som kommer att ta dess plats så<br />
att hela vårt konsumistiska system kan<br />
fortsätta som tidigare. Optimistiska regeringsrapporter<br />
har skrivits - vilkas mål<br />
redan från början varit ”business as usual”.<br />
Problemet med exempelvis dessa rapporter<br />
är att de ramar som ställts upp för<br />
dem tillåtit dem att ta i beaktande teknik<br />
som ännu inte är uppfunnen, men som<br />
man räknar med kommer att uppfinnas<br />
– för att bara nämna en grej. Tur då att<br />
det finns motvikter: Utredningen Efter<br />
Oljetoppen, av Hillevi Helmfrid och Andrew<br />
Haden, eller den amerikanske geologen<br />
Dale Allen Pfeiffer’ Eating Fossil<br />
Fuels, i journalisten Gunnar Lindstedts<br />
bok Oljan, i den amerikanske utredaren<br />
Michael Rupperts föreläsningar, svenska<br />
ASPO (International study of peak oil<br />
and gas) som lyckats attrahera några av<br />
världens främsta <strong>energi</strong>forskare… enligt<br />
dessa och många, många fler så finns det<br />
idag ingen ersättning för oljan.<br />
Hela problematiken kan sammanfattas<br />
med några ord ur en annan text – Globala<br />
utmaningar – av Hillevi Helmfrid:<br />
” En uträkning för hela jorden visar att<br />
om alla hypotetiskt avstod från att äta<br />
och man istället gjorde drivmedel av alla<br />
jordbruksprodukter, så skulle vi ändå<br />
bara kunna ersätta 8 procent av drivmedlen<br />
som vi använder i världen idag.”<br />
Eftersom artikelutrymmet här är ganska<br />
begränsat ber jag tvivlaren eller den<br />
som vill veta mer vända sig direkt till mig<br />
för fakta.<br />
Om man tittar på en statistisk kurva<br />
som föreställer jordens befolkningsutveckling<br />
från år 8000 före vår tideräknings<br />
början och fram till nu, så ser vi<br />
att befolkningstalen under hela denna<br />
1 0 000-årsperiod ligger i princip latent<br />
på runt en miljard. Den fluktuerar något<br />
litet under digerdödens härjningar<br />
på medeltiden, men fortsätter sedan sin<br />
stabila bana framåt. Det är först vid ångmaskinens<br />
uppfinnande och den industriella<br />
revolutionens början som kurvan<br />
börjar visa en tydligt uppåtgående trend.<br />
När kolet introduceras som bränsle kan<br />
vi se kurvan anta en nästan brant vinkel,<br />
men det är först runt sekelskiftet<br />
1 800-1 900 och när oljans duglighet som<br />
bränsle uppdagas som statistiken skjuter<br />
i princip spikrakt upp till dittills oanade<br />
höjder. Med muskelkraft och en samhällelig<br />
<strong>energi</strong>ekvation som följer 1 :1 -principen<br />
(en förbränd kalori i arbete ger en<br />
kalori på tallriken) så ligger människans<br />
antal, under jordbrukande, bofasta förhållanden,<br />
på runt en miljard – övriga nu<br />
existerande 6 miljarder människor finns<br />
till enbart på grund av olja!<br />
Vi har ett gigantiskt problem alldeles<br />
strax framför oss.Om du håller en hundrakronorssedel<br />
i ena handen och ett glas<br />
olja i den andra så skulle man kunna säga<br />
att pengen representerar förmågan att få<br />
arbete utfört. Oljan i glaset å andra sidan<br />
är den reella förmågan att kunna utföra<br />
arbete överhuvudtaget.<br />
nr 16/höst 2010