TEMA: energi! - Igenom

More documents

Recommendations

Info

”DEn svEnsKA MoDEllEn” i ser bilder på skövlingarna på Borneo, vi läser om avskogningen i Amazonas. Larmen om utarmningen av jordens skogar avlöser varann. Samtidigt propagerar den svenska skogsnäringen, för den ”svenska skogsbruksmodellen”. Denna modell sägs vara räddningen för vår planet undan klimathot och utarmning av biologisk mångfald. Men vad är det då som är så unikt med den svenska skogsbrukmodellen? På Borneo hugger man ner ursprungliga skogsekosystem och skapar oljepalmsplantager. Dessa planterade skogar används för biobränslen till våra bilar. I Amazonas hugger man ner ursprungliga skogsekosystem och planterar eukalyptusträd som snabbt växer upp och blir till pappersmassa och papper. Den svenska skogsbruksmodellen bygger på samma princip som de två ovanstående exemplen. Ursprungliga skogsekosystem huggs ned för att ersättas med ett plantage, i vårt fall av framavlad gran, tall eller importerade trädslag. Dessa virkesåkrar har inte mycket gemensamt med den ursprungliga skog som avverkats. De gamla träden och den döda veden saknas, djuren och växterna som levde i skogen är borta. 4 Precis som i Amazonas har vi skapat ett trädplantage istället för en skog. På Borneo söker naturvårdare med ljus och lykta efter de utrotningshotade orangutangerna bland spillrorna av ursprungliga skogar på den stora ön. Likadant letar naturvårdare här i Sverige bland spillrorna av vår gamla ursprungliga skog efter våra utrotningshotade arter. Jag förstår att vi naturälskande svenskar bedrövas över det som händer i Amazonas eller Borneos skogar. Alla förstår vi vad konsekvenserna för dessa skogsekosystem blir när de gamla naturskogarna avverkas. Men varför förstår vi då inte dessa konsekvenser när det gäller vårt egna skogsekosystem där endast 3 ,5 % av skogen är långsiktigt skyddad? Tror vi att 3,5% av Amazonas eller Borneos skogar skulle räcka för att rädda deras ekosystem? Sebastian Kirppu (läs intervju med Sebastian Kirppu i FJs skogstemanummer våren 20 09) Bild nere till vänster: Skogsmissbruk och övergrepp på naturen i Västerdalarna. Foto Sebastian Kirppu Alla övriga bilder: från Hällskogens ekologiska skogsbruk. Foto Peter Norrthon nr 16/höst 2010
senaste nytt från Hällskogen Äntligen höst. Kanske provocerar det någon, men jag gillar september. Jag väntar också på att skördetid för träd ska infinna sig. Vi har stort behov av virke och den bästa tiden för avverkning är i vid nymåne i december och januari. Då är vätskemängden i träden minst och det blir lättare att såga och kvalitén ökar. Här är lite nytt från Hällskogen utanför Svenshögen i Bohuslän, som jag skrivit om i tidigare nummer av FJ. Kunskap om skogbruk Vi som har tagit initiativ till Hällskogen är helt nybörjare inom skogsbruk, men vi drivs av en längtan till friska och levande skogar och ser inte främst till avkastningen. Ändå måste vi producera skogsråvara och tjänster så att vi kan behålla skogen och utveckla den vision som framgår av våra stadgar. Ett par av oss i föreningen har deltagit i några kurser som anordnats av Skogsstyrelsen. Men vi fann snart att dessa kurser fokuseras på ökad lönsamhet och virkesproduktion. Säkerhetsaspekterna vi lärde oss var dock värdefulla. Några har studerat alternativa skogsbrukarmetoder som Naturkultur, Mats Hagner och Naturnära skogsbruk, Lütz Fähser. Vi har också i somras deltagit i Skogsfestivalen i Närke och där lärt känna människor som brinner för att bevara gammelskog och bruka skogen så att den biologiska mångfalden ökar. Jag själv är också aktiv i den nordiska permakulturrörelsen och har deltagit i senaste årsmötet som hölls i en ekoby på Fyn i Danamark. Permakultur, som står för ett hållbart bruk av naturresurser, har en etik och principer som är mycket användbara för att bedriva ett hållbart skogsbruk i femhundra år eller mer. Vi har också deltagit i en ettårig kurs i naturkännedom under ledning av Miki Dedijer i Bohuslän. Av nio kurshelger var två hos oss. Vår förståelse för naturen och observationsförmåga har ökat väsentligt. Vi har nosat på rävens urin och har lärt lite om grunderna i att spåra nr 16/höst 2010 djur och fåglar. Vi kan nu bättre vistas i skog och natur under kyla och sol, regn och blåst. Vi har byggt tillfälligt skydd för övernattning och kan bygga enklare skogskojor. I början av oktober ska jag delta ett Skogsseminarium: hyggesfritt skogsbruk arrangerat av Miljöförbundet Jordens Vänner och Studiefrämjandet. Så här bygger vi sakta men säkert upp kontaktnät, kunskap och färdigheter för att kunna leva upp till Hällskogens ändamål: att förvalta skogsfastigheten Sågen 1 :47 i Svenshögen på ett ekologiskt sätt, som samtidigt ger en god ekonomisk avkastning. För att befrämja hållbarhet och biologisk mångfald skall kontinuitets¬skogsbruk tillämpas och permakultur vara en ledstjärna. Sociala värden Förutom varsam avverkning och åtgärder för att gynna biologisk mångfald strävar vi efter att skogen ska bli lätttillgänglig och intressant för djur och människor, inte minst ungdomar. Vi vill öka förståelsen för skogens värden, så att fler engagerar sig i ett hållbart skogsbruk och i att bevara de få gammelskogar som finns kvar. Under försommaren fick vi kontakt med Föreningen Lajvs regionavdelning. De söker en mer orörd skog att vara i för sina rollekar och -spel. Redan tidigt i Hällskogens korta historia ville vi göra skogen attraktiv för unga människor. Vi hade flera intressanta möten och skogsvandringar och gruppen vill gärna arrendera ett hektar skogsmark med förutsättningen att de får bygga enklare hus och övernattningskojor där. Vi har inga invändningar om de bygger varsamt, men de vill också ha klartecken från kommunens byggnadsnämnd. Vi får se om det blir något av. Vi blev också kontaktade av Pernilla Frödenberg och Daniel Barud. De bor i Göteborg, men vill komma ut i en vacker skog med sina djur: hästar, getter, hund och katter. Det lät spännande och efter bara några veckor hade de köpt en gammal husvagn och röjt lite förslyad björkskog. Tre unggetter har nu lärt sig att inte avlägsna sig mer än 5 0 m från herdarna Pernilla eller Daniel. Två hästar har också fått en liten paddock. Nu har Pernilla och djuren lämnat Hällskogen för i år, men Daniel kommer ett par gånger i veckan och hjälper oss med skogsarbete mm. Planer för vintern Vi måste åter göra en varsam avverkning för att klara av bankräntor och andra kostnader. Vi har fått kontakt med ett litet skogsbolag i Dalsland, som gör fin avverkning utan markskador, så vi vill anlita dem. Jag har börjat märka ut två områden med övervägande gran. Vi vi vill göra ett ganska stort uttag på en begränsad yta för att ge utrymme för lövträd som nu har svårt att hävda sig. Vi fortsätter också att gallra ut raka och högväxta, men klena granar. Dessa har täta årsringar och lämpar sig bra som byggnadsvirke och kan därför ge extra inkomster. Peter Norrthon, peter@norrthon.com Referenser Hällmarken www.hallmarken.se finns länk till Hällskogen Permakultur www.permakultur.se Naturkännedom www.vildkultur.se Skogsfestivalen www.skogsfestivalen 5
Page 1 and 2: - om permakultur och lamadjur - om
Page 3 and 4: ’DET soM är InuTI’ ’Jag gick
Page 5 and 6: och tecknar fler och fler försäkr
Page 7 and 8: mycket som möjligt på den enskild
Page 9 and 10: främjar skönhet, godhet och håll
Page 11 and 12: familjen Bensching från Tyskland.
Page 13 and 14: Jag får en pratstund också med St
Page 15 and 16: Just nu är det tillväxten i Kina
Page 17 and 18: lunchblick Varm, mätt, förnöjd o
Page 19 and 20: kan endast få ett resultat - en ny
Page 21 and 22: Jag har numera lagt in kompost som
Page 23: Alla de andra Så finns här också
Page 27 and 28: KoKA!! ommarens fräscha, saftiga m
Page 29 and 30: nr 16/höst 2010 9
Page 31 and 32: nr 16/höst 2010 31

TEMA: energi! - Igenom

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?