TEMA: energi! - Igenom

More documents

Recommendations

Info

3 Fri marknad? Demokrati länkas ofta samman med existensen av en fri marknad, som om de två tingen är en förutsättning för varandra. Tanken är att den fria marknaden, liksom demokratin, arbetar för allas fördel. Problemet är bara att det inte finns någon marknad som är riktigt fri. Marknaden har i alla tider kontrollerats och manipulerats av de ekonomiska makthavarna, som bland annat den amerikanske samhällskritikern och professorn vid MIT, Noam Chomsky, redogjort grundligt för i flera böcker. Storbritannien blev till exempel försvarsadvokat för internationell liberal marknadsekonomi och frihandel 1 846, först efter att man genom 1 5 0 års våld, protektionism och statsmakt kommit långt före alla konkurrenter och därför kunde kontrollera världsmarknaden fullständigt. 1 00 år senare upprepade USA detta brittiska recept. Landet var vid den tidpunkten världens utan jämförelse rikaste och mäktigaste nation och kunde plötsligt se fördelarna i att alla spelade efter samma regler. Samtidigt som de rika länderna har kämpat för att få de fattiga att öppna sig för vår handel och kapital, har vi skyddat våra egna intressen när det varit nödvändigt, till exempel genom jordbruksstöd, copyright-lagstiftning och enorma offentliga investeringar i militär utveckling och produktion. Nu när de stora gamla ekonomierna i USA och Europa i ökande grad blir pressade av Asiens nya ekonomiska giganter, har protektionismen dessutom återigen blivit ett politiskt accepterat projekt. Marknadskrafterna är inte demokratiska. Det är tvärtom deras natur att 6 motarbeta fria och lika villkor. Den som opererar på marknaden är ju där för att uppnå så stora och så snabba förtjänster som möjligt. Därför kommer det alltid att vara ett överväldigande intresse hos den enskilda aktören, att själv kunna bestämma priset på sina varor. Detta kan ske genom att man antingen helt dominerar marknaden, eller genom att man ingår avtal om varornas pris med andra erbjudare. För att hålla konkurrensen åtminstone någorlunda fri, har det visat sig vara nödvändigt att reglera marknaden med en hårdhänt lagstiftning mot monopol och kartellbildning. Ändå ser vi ständigt hur den så kallade fria marknaden blir kontrollerad av verksamheter, som stort sett kan sätta priset som de vill. Det mest iögonfallande exemplet är Microsoft, som genom de senaste årtiondena i praktiken har ägt världsmarknaden för styrsystem för PC, persondatorer, vilket måste vara ett av alla tiders mest profitabla affärsmonopol. Friheten på marknaden är proportionell mot den enskilda verksamhetens tillgång på kapital. Ju större ekonomisk makt, desto fler möjligheter finns det att manipulera marknadskrafterna till egen fördel. Marknaden är manipulerad på alla nivåer. Politiskt kan det vara genom initiativ som främjar en bestämd utveckling i samhället framför någon annan, till exempel privatbilismen framför kollektivtrafiken. Näringslivet använder hela sin ekonomiska tyngd för att påverka detta slags beslut och de största ekonomiska intressena får som regel sin vilja igenom. Helt på det nära planet, där den enskilda konsumenten möter marknaden, är manipulationen mer direkt och i öppen dager. Dels kan de stora producenterna i stor utsträckning bestämma varornas tillgänglighet genom sin makt över distributionsapparaten. Dels har de i hög grad möjlighet att påverka konsumentens val genom olika former av reklam. Det som liknar valfrihet är i realiteten en tillrättalagd situation. Vi ser det bara inte, eftersom den förförståelse vi har av möjligheterna att tillfredsställa våra materiella och emotionella behov, är under inflytande av marknaden själv. De medier som berättar för oss om världen, är en oåtskiljaktig del av det samlade kommersiella maskineriet. Gigantiska globala mediamonopol som Rupert Murdochs News Corp och Time Warner kontrollerar allt större delar av informationsströmmen. Deras budskap är entydigt: marknadskrafterna kommer alla till godo och kapitalismen är frihetens och demokratins garant. Sanningen är dock, att den frihet och det demokratiska inflytande vi trots allt har, har erövrats i kamp mot de krafter som härskar på marknaden. Kapitalet har aldrig varit i stånd att påföra sig själv någon form av begränsning, det vill säga visa frivillig återhållsamhet. Tvärtom söker den sig mot en konstant ökande koncentration av dess ekonomiska makt och bekämpar med alla medel varje demokratiskt inflytande på dess rörelsefrihet. På 1 5 0 år har kapitalismen gjort det möjligt att skapa stängda ekonomiska megaorganismer, vilkas aktivitet påverkar varje levande väsen på jorden, utan att de dock har något egentligt offentligt ansvar. I viss bemärkelse äger de världen. Siffror som tagits fram av FN år 2006 visar, att de 5 00 största globala verksamheterna nu kontrollerar 52 % av den samlade världsekonomin. 40 % av världens rikedom ägs av endast 1 % av jordens befolkning och 85 % av rikedomen är i händerna på de rikaste 1 0 %-en. Omvänt råder de fattigaste 5 0 %-en över mindre än 1 % av den totala människoskapta rikedomen. Detta är den frihet marknadskrafterna har givit mänskligheten. För varje dag som går blir kapitalet kontrollerat av allt färre individer och skillnaden på rika och fattiga blir allt större. 4 Tillväxt och moral Näringslivets trivsel och den generella ekonomiska tillväxten i samhället hänger olösligt samman, men det betyder inte att det privata näringslivets intressen är identiska med allmänhetens. En näringsverksamhet har som redan nämnts som enda syfte, att skapa största möjliga förtjänst för sina ägare. Det kan vid vissa tillfällen visa sig vara till allas fördel, men i andra det helt motsatta. Till exempel är det privatägda amerikanska sjukvårdsväsendet många många gånger dyrare och långt mindre effektivt än sjukvårdsväsendet i Danmark, som drivs som en ren offentlig verksamhet. Orsaken är den enkla, att försäkringssällskap och sjukhuskoncerner i USA skall tjäna så nr 16/höst 2010
mycket som möjligt på den enskilda behandlingen. Näringslivet är bara i stånd att ta hänsyn till sin omgivning, i den utsträckning som det kan betala sig. BP och Shell har under de senare åren framställt sig själva som uppriktigt bekymrade för naturens tillstånd. Utifrån deras annonsmaterial har man kunnat få intrycket, att de två firmorna utgör ett slags ny miljörörelse, men det är självklart en ren fasad skapad av duktiga kommunikationsavdelningar. Det har inte plötsligt uppstått en etiskt bekymrad själ djupt inne i dessa gigantiska organisationers strukturella komplexitet. Oljesällskapen har bara insett, att den växande medvetenhet om växthuseffekten kommer att föra till krav på en ökad användning av CO2-neutrala bränslen. Därtill kommer vissheten om att oljan under alla omständigheter snart kommer att bli en bristvara. Därför investerar man stora summor i utvecklingen av biobränslen och andra alternativa <strong>energi</strong>källor. BP och Shell har insett, att allt måste förändras, om tingen skall fortsätta vara vad de är. Oljesällskapen föreställer sig inte att vi skall företa radikala ändringar i vårt sätt att leva på. De önskar bara byta ut ett slags bränsle mot ett annat. Användningen av bioetanol kommer därför nog att minska på utsläppet av CO2 i atmosfären, men det kommer inte på något sätt att förhindra den systematiska ödeläggelse av naturen, som vi i övrigt är vittnen till. Tvärtom är det stor sannolikhet, att övergången från bensin till bioetanol kommer att innebära en ökad belastning på jordens ekologiska system. Utrotningen av den ursprungliga skogen i tropikerna kommer att accelerera och den biologiska produktionen kommer överallt att intensifieras ytterligare, med en ökad förbrukning av vatten, konstgödning och gifter till följd. Dessutom kommer användningen av jordbruksmark till framställning av biobränslen att betyda stigande priser på matvaror, till stor skada för världens fattiga. Vi ser redan nu de första tecknen på att detta sker, men oljesällskapen kommer erfarenhetsmässigt att göra allt för att bagatellisera oönskade konsekvenser av deras verksamhet, så länge det bara är möjligt. De stora företagens historia är en fortsatt berättelse om ekonomiska intressen, vilka konsekvent varit överordnade varje annan hänsyn. Endast vid ytterst sällsynta tillfällen har företagen visat empati för de samhällen och lokalområden som de var en del av. Så snart det kunnat betala sig har de flyttat sin produktion till där arbetslönen varit som lägst. De har ald- nr 16/höst 2010 rig heller dragit sig för att överföra sina vinster till platser, där de helt eller delvis kunnat slippa betala skatt. Idag, när allt större områden i produktionen sker i tredje världen, profiterar verksamheterna gladeligt på dessa länders avsaknad av skydd för arbetskraften och frånvaron av effektiv miljölagstiftning. Det stora näringslivet har aldrig hållit sig tillbaka från någon möjlighet att tjäna pengar och när eventuella fatala konsekvenser av deras agerande senare har måst förklaras, har det inte sparats på mängden lögn och ansvarsflykt. Ett exempel är giftutsläppet från den världsomspännande kemikaliekoncernen Union Carbide’s fabrik i den indiska byn Bhopal 1 984. 1 5 000 människor dog och mer än 5 00 000 blev allvarligt förgiftade. Idag, mer än 2 0 år efter, är området starkt förorenat av giftiga kemikalier. Katastrofen skylldes frånvaron av helt elementära säkerhetsföreskrifter, i kombination med användningen av en riskbetonad experimentell teknologi. Union Carbide’s moderföretag, det gigantiska Dow Chemicals, frånskrev sig ändock allt ansvar och dess här av sakförare förhandlade sig fram till en minimal skadeersättning. Därefter övergav verksamheten ögonblickligen området och överlät det åt sitt eget öde. Näringsverksamheten är en maskin för att driva fram ekonomisk förtjänst. Amoralen ligger därför i verksamhetens natur och har inget att göra med den enskilda medarbetaren eller medägarens personliga moral att göra. Till exempel är Århus Universitet känt för sina utbildningar i teologi, filosofi och statskunskap, och universitetet har haft några av Danmarks samlade humanistiska och etiska tänkare anställda som forskare och undervisare. Ändå är denna hederskrönta institution huvudaktör i Cheminova, som genom tiderna har spridit mer dödsbringande gift i världen än någon annan skandinavisk verksamhet. Det började med att fabriken under en rad år släppte ut stora mängder giftiga ämnen i sitt omedelbara närområde. Ännu 25 år efter att utsläppen upphörde, utgör dessa giftansamlingar fortfarande ett allvarligt och olöst miljöproblem. Senare avslöjades det, att Cheminova tillverkade jordbruksgifter som för länge sedan förbjudits i Europa. Nu exporterade man emellertid till Mellanamerika, där talrika arbetare i de stora bananplantagerna förgiftades, invalidiserades och dödades. Efter påtryckningar utifrån upphörde denna produktion, men nyligen har det kommit fram att Cheminova i deras fabrik i Indien, framställer en rad bekämpningsmedel på samma sätt som för länge sedan blivit olagliga i Europa. Dessa kemikalier har visat sig inte bara medföra en allvarlig förorening av grundvattnet i det indiska bomullsbältet i Bihar och Rajastahn, utan också orsakat talrika förgiftningar och dödsfall bland de dåligt skyddade indiska jordbruksarbetarna. Cheminova och dess huvudaktör Århus Universitet lovade efter en intensiv presskampanj att produktionen skulle fasas ut, men som det korrekt påpekades hade Cheminova aldrig gjort något olagligt, eller medvetet försökt skada andra människor. Verksamheten hade endast strävat efter att tjäna pengar till sina ägare, vilket ju trots allt är dess syfte. Ju större de transnationella verksamheterna blir, desto större makt får de över livet på jorden. Steg för steg har det lyckats dem, att göra varje aspekt på människans interaktion med sin omvärld till en ekonomisk angelägenhet. Nestlé, som är världens största producent av matvaror, arbetar således helt öppet med att få jordens begränsade mängd rent dricksvatten privatiserad. Det mest ambitiösa försöket på att tilltvinga sig kommersiell makt över livet kommer dock från verksamheten Pioneer som är världens största producent av utsäde. Denna firma har utvecklat en genetiskt manipulerad sorts frö, som skapar grödor vilka inte bara är resistenta mot växtgift (Roundup Ready, som det kallas), utan samtidigt är sterila, det vill säga fröna från de plantor Pioneers utsäde producerar, har ingen egen groningskraft. Denna så kallade utsädeshybrid markerar slutet på tiotusen års jordbrukshistoria. Från åkerbrukets begynnelse till idag har människorna kunnat odla sina grödor genom att så de frön som sparats från föregående skörd. På detta vis har naturen generöst givit människan av sitt överskott och gjort oss till deltagare i själva skapelseprocessen. Fröets fruktbarhet och groningskraft har sedan äldsta tider framstått som helig och mirakulös. I den grekiska forntiden var gudinnan 7
Page 1 and 2: - om permakultur och lamadjur - om
Page 3 and 4: ’DET soM är InuTI’ ’Jag gick
Page 5: och tecknar fler och fler försäkr
Page 9 and 10: främjar skönhet, godhet och håll
Page 11 and 12: familjen Bensching från Tyskland.
Page 13 and 14: Jag får en pratstund också med St
Page 15 and 16: Just nu är det tillväxten i Kina
Page 17 and 18: lunchblick Varm, mätt, förnöjd o
Page 19 and 20: kan endast få ett resultat - en ny
Page 21 and 22: Jag har numera lagt in kompost som
Page 23 and 24: Alla de andra Så finns här också
Page 25 and 26: senaste nytt från Hällskogen Änt
Page 27 and 28: KoKA!! ommarens fräscha, saftiga m
Page 29 and 30: nr 16/höst 2010 9
Page 31 and 32: nr 16/höst 2010 31

TEMA: energi! - Igenom

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?