TEMA: energi! - Igenom

More documents

Recommendations

Info

Permakultur – ett ord att rulla i munnen, smaka på, många vill ändra det för att förstå men om man vänder på det så är det faktiskt fullt med innehåll. Och för mig så hade min resa här på gården inte blivit det den är utan att ha haft permakulturen att luta mig mot. i köpte gården 1 993 , ett gammalt igenvuxet fiskehemman på 8 ha. Då hade vi under ett års tid formulerat en vision för verksamheten och varit på jakt efter mark. Här ute på en ö 5 km från Strömstad och ca 1 0 km från norska gränsen fann vi gården. Marken bestod mestadels av vass (Phragmites) och sälg (Salix), alltså mycket blöt jord men rik på humus. Vi började med grisar som med sina starka nosar bökade i marken och vi flyttade stängsel och de bökade; ett lysande exempel på en bra biologisk lösning. Snart fick vi även ta emot matrester från närliggande restauranger och så hade vi knutit de första banden till öns befolkning. Sakta började vi skissa, observera vad naturen, marken och platsen hade att ge. Vi lärde oss att ta tillvara vintersolens sista strålar, att vända den fuktiga marken till något positivt genom att anlägga en stor damm. Den har genom åren vuxit till en helt egen biotop och där bor grodor som om våren invaderar trädgården och äter upp alla sorters snigel ägg (antar jag). Dammens vatten har vi på tryck upp i trädgården för bevattning, liksom regnvattnet från växthustaken. Att inspirera andra Visionen att inspirera andra till odling har legat fast sedan starten och har utvecklats starkare och starkare som ett slags politiskt ställningstagande för att inspirera till hållbarhet. I mötet mellan alla våra besökare och inte minst med volontärer i trädgården och med de anställda i caféet, kommuniceras budskapet om att framtidens hållbarhet till stor del hänger på att mer mat odlas nära. Och 0 PErMAKulTur PÅ KosTErs TräDgÅrDAr att trädgården inte alls behöver vara vare sig komplicerad eller avancerad. Kopplingar och flöden För att designen ska vara bra har jag lärt mig att tänka flöden och kopplingar, som enligt mitt sätt att se på permakultur är de absolut viktigaste begreppen. Flöden i vår trädgård utgörs av sol, vind, vatten, människor, näring mm. På alla sätt och vis jobbar vi för att flödena ska fördröjas och liksom ”arbeta” i trädgården. Dammen fördröjer ytvatten och möjliggör för oss att använda det till bevattning och som biotop, solens inflöde förstärks genom södervända planteringar och flätverk eller genom solpaneler på taken, som värmer vatten till restaurangen och hemmet. Och självfallet går alla restaurangkökets rester till komposten, ofta via hönsen. Kopplingar – ömsesidigt positivt beroende mellan ett systems delar – skapar mångfald och trygghet. I den lilla trädgården, som hos oss, är hönsen en given länk mellan många delar. De bor vintertid på norrsidan av växthuset och kan vid dåligt väder få gå in där för att äta rester och skadedjur. De trivs väl med att gå inomhus med tillgång till full sol, även mitt i den smällkalla vintern. När våren kommer går de ut och finner mycket egen mat i trädgården och går runt den, speciellt längs alla kanter. De gör nytta och jag kan lova att de är precis lika bra på att plocka den spanska snigeln (när den är liten) som ankorna. Därför får de gå lösa i trädgården ända in i juni. Därefter bor de i vår flyttbara hönstraktor som placeras på olika platser år från år, och äter matrester, en del inköpt foder och allsköns trädgårdsrens, samtidigt som de kan öppna upp nya ytor för oss att odla på. En av gårdens styrkor är den uppenbara kopplingen mellan trädgård och restaurang. Kökspersonalen tvingas ganska fort lära sig använda det vi har och vi i trädgården lär oss tänka i smaker att skörda som kan kombineras, vi lär delar av kökets hemligheter och tvärtom. Varje dag hämtar trädgården listor från köket och skördar och levererar in det som står där. Köket kan också ta hand om en del grönsaker som är på väg att bli dåliga, tomater med sprickor eller med andra skador, sånt som vi inte kan sälja direkt till kund. Alltså är kopplingen och närheten mellan trädgård och kök en förutsättning för minskat svinn, och därmed högre skörd per yta. Att vara lat hör också till eller kanske ska det uttryckas så, att man planerar utifrån zonerna, att det jag vill ha ofta eller det som behöver min omsorg hamnar nära och tvärtom. Hos oss har vi utvecklat zon 1 kring växthuset och caféet, där är vi mest hela tiden. Bäddarna med grönsaker till försäljning ligger i trädgårdens andra ände och där är vi mindre ofta, endast för sådd, rensning och skörd, väldigt lite extra tid alltså. Bäddat för och med komposter! Men utvecklingen av bäddsystemen kommer ur lathet… de byggs av kompost. Så här går det till: Allt trädgårdsavfall läggs i hög som en lång bädd och får ligga ett år. På våren år två gödslar jag den med höns- och kaningödsel (gårdens eget) och täcker med ensilage eller gammalt täckmaterial från öns enda riktiga lantbruk med får. Däri planteras zucchini, pumpor och vintersquash. Snart täcker bladmassan hela bädden och vi kan börja skörda. År tre grävs bädden om och det som ännu inte är nedbrutet går en gång till på det nya årets komposthög. Den omgrävda kompostbädden blir en mycket välgödslad och kraftfull bädd till kål. nr 16/höst 2010 Dukat till middag i restaurangen.
Jag har numera lagt in kompost som en ”gröda” i min växtföljd. På så vis gödslar jag hela tiden upp mina bäddar, slipper köra iväg med ogräs och trädgårdsrens till annan plats och inte minst så ger det mig möjlighet att skapa nya bäddar. Jag har helt enkelt slutat att gräva nytt utan planerar trädgårdens utbredning genom att lägga upp nya kompostbäddar av trädgårdskompost. Så bra kan det bli när man börjar ifrågasätta allt extra arbete som görs slentrianmässigt och låta enkelhet och ren biologi få samspela. Mötens mervärde Den sociala aspekten av att driva en verksamhet som vi gör är viktig, mycket större än jag kunnat drömma om. Vi har under de 1 5 år vi varit verksamma utvecklats till ett besöksmål, det finns folk som åker till Koster för att komma till oss. Det är rörande! Vi har med åren lärt oss att det finns massor att hämta i de mellanmänskliga mötena. Att ta sig lite tid att samtala ger oanade konsekvenser. Det har mycket att göra med kanter. Att vi använder oss av kanter i trädgårdsdesignen är självklart, dammen möter ängen, fruktskogen utgör ett sydvänt bryn osv., men att möten mellan människor också är rikare än de enskilda individerna tillsammans anade jag inte. Att 2 +2>4. Att låta våra besökare och alla volontärer som kommer hit berika platsen har nu blivit självklart. Det kan nästan jämföras med att hela tiden berika jorden, att gödsla upp den så att mullhalten blir högre, det är precis det som sker fast på det sociala planet. Mötena och människorna gödslar och luckrar upp Kosters Trädgårdar så att vi inte fastnar eller stagnerar. Alla kopplingar mellan människorna som kommer förbi och mellan oss gör att vi lever säkrare. Liksom stabiliteten i en växtmiljö handlar om länkarna mellan arterna, så handlar hållbarheten för oss och vårt företag om goda länkar med omgivningen. Kaféterrassen. nr 16/höst 2010 Platsen har med åren också utvecklats till en kulturell mötesplats där vi har mycket musik, inte minst en vecka med Kosterfestivalen varje sommar, och fyra konstutställningar om året. Besökaren kan då snubbla i gurkan rätt in i en konsert eller skulptur. Det är fantastiskt att se dessa kollisioner. Resan jag gjort, från att ha studerat till agronom på Sveriges lantbruksuniversitet till att vara trädgårdsmästare och permakulturdesigner på Kosters Trädgårdar, har varit extremt lärorik. Kunskapen har förvandlats från teorier i huvudet till känsla i händerna. Jag har också på senaste tiden lärt mig att ha tillit. Att lita till processer som finns i min närhet, såsom att naturen ordnar det vackert, att lösningar kommer även om vissa saker tar lång tid, att andra människor tänker bra och har egen förmåga att finna lösningar. All oro över jordklotets framtid minskas av att jag hela tiden gör konkreta saker. Det vi gör tillsammans här på Kosters Trädgårdar har stor betydelse i det lilla och det hade inte blivit så bra utan att ha permakulturens redskap att förhålla sig till och lita på! Att leva med förändring Klar blir man aldrig i en trädgård, kanske är det så med alla projekt. Så analysredskapen är fortfarande viktiga. Vilka flöden kommer in, vilka är onödiga, vilka omsätts för fort eller försvinner ur systemet utan att de används tillräckligt bra. Jord i säck som vi köper för att dra upp ekologiska småplantor till försäljning är ett exempel. Där kommer vårt nästa steg att vara egen tillverkning av bl.a. såjord. Allt emballage som kommer till restaurangen är ett aber – wellpapp i mängder varje vecka. Mycket går till marktäckning i fruktskogen som är under uppbyggnad men det känns ändå som resursslöseri. Gränsen mellan att vara superkommersiell och inte är hårfin. För mig handlar det om att ge människor ett redskap till att själva förändra och hitta lösningar på sina liv. Vi vill kunna vara de som inspirerar till det. Under tiden vill vi ge gästerna en god måltid, en fin sylt och en massa färska grönsaker att ta med hem i väntan på att det egna trädgårdslandet ska växa sig stort. Förhoppningsvis minskar vi avståndet mellan att våga och att inte våga. Att odla är inte nödvändigtvis svårt, behöver inte följa en massa trender eller regler; att gräva ger helt enkelt makt över livet och kontakt med verkligheten, långt från romantik. text Helena von Bothmer bild Vera Billing En liten tomte spelar flöjt för små små blommor... Hasselns bladverk Läs även artikeln på sid. 1 ! Fint gjord keramikskylt till gästtoaletten med egna loggan med! 1
Page 1 and 2: - om permakultur och lamadjur - om
Page 3 and 4: ’DET soM är InuTI’ ’Jag gick
Page 5 and 6: och tecknar fler och fler försäkr
Page 7 and 8: mycket som möjligt på den enskild
Page 9 and 10: främjar skönhet, godhet och håll
Page 11 and 12: familjen Bensching från Tyskland.
Page 13 and 14: Jag får en pratstund också med St
Page 15 and 16: Just nu är det tillväxten i Kina
Page 17 and 18: lunchblick Varm, mätt, förnöjd o
Page 19: kan endast få ett resultat - en ny
Page 23 and 24: Alla de andra Så finns här också
Page 25 and 26: senaste nytt från Hällskogen Änt
Page 27 and 28: KoKA!! ommarens fräscha, saftiga m
Page 29 and 30: nr 16/höst 2010 9
Page 31 and 32: nr 16/höst 2010 31

TEMA: energi! - Igenom

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?