TEMA: energi! - Igenom

More documents

Recommendations

Info

TAnKAr oM KlIMATFöränDrIngAr Världens klimat ändras ständigt och har så gjort genom geologisk tid. Vi vet att istider har kommit och gått genom många miljoner år och mellan dem har det varit mycket varma perioder. Mittpunkten för den nuvarande mellanglaciära perioden beräknas ha varit ca 1 50 e.Kr. och att vi nu rör oss mot nästa istid ungefär femtusen år framåt. Inom denna långa värme- och kylacykel, som skapat de breda förutsättningar vi känner till idag, finns det många mindre. vårt land (England) finns det till exempel bevis på klimatcykler i historisk tid. Vinodlingens historia är kanske det bästa sättet att förstå hur det engelska klimatet förändrats genom århundradena. Man tror att romarna introducerade vindruvan, men det var inte förrän ungefär 3 00e.Kr. som vingårdar började utvecklas i större skala. Därpå odlades vin i hela södra England och även en del norröver. Nerteckningar visar att bra kvalitetsvin producerades ända fram till 1 3 00-talet, sedan började det minska. Detta skedde som ett direkt resultat av ändringar i klimatet. Medeltemperaturerna började falla, somrarna blev blötare och kvalitetsproduktionen av vin i större skala var inte längre möjlig. 1 35 0 var den vändpunkt som markerade början på en utsträckt period med svalt klimat (1 ). Detta kulminerade mellan 1 645 och 171 5 , en period som fått öknamnet ”Den lilla istiden”. Klimatet har sedan dess sakta värmts upp, även om vi ännu inte nått de värmenivåer man upplevde under medeltiden. Den mycket varma perioden då i norra hemisfären, bevisas också av det faktum, att det var möjligt för de stora kinesiska upptäcktsfartygen att segla förbi Grönlands nordspets och följa den normalt igenisade Nordostpassagen, förbi Sibirien och åter till Stilla havet på 1 3 00-talet (2). Varm period... Fler men mindre klimatcykler har också nedtecknats. På nittonhundratalet har det varit svalare och varmare perioder med omkring trettio års längd. Det var 18 en varm period i början av seklet med höjdpunkt 1 93 4. En beskrivning av denna period gavs i följande artikel, publicerad i Washington Post i november 1 922 . ”Arktiska oceanen värms upp, isbergen blir alltmer ovanliga och på en del platser finner sälarna vattnet vara för varmt, enligt en rapport till handelsdepartementet igår från konsul Ifft i Bergen, Norge. Rapporter från fiskare, säljägare och forskare, hävdade han, pekar alla på en radikal förändring i klimatförhållanden och mot hittills okända temperaturer i den arktiska zonen. Forskningsexpeditioner rapporterar att de knappast mött någon is alls så långt norrut som 81 grader 29minuter. Ekolodande ner till 31 00meter visade att Golfströmmen ännu var mycket varm. Stora ismassor har ersatts av moräner med jord och sten, fortsätter rapporten, medan tidigare välkända glaciärer helt försvunnit. Mycket få sälar och ingen vitfisk påträffades i östra Arktiska havet, medan stora stim av sill och ”SMELTS”, som aldrig brukar gå så långt norrut, påträffades i de gamla sälfångarvattnen.” Artikeln grundar sig på en rapport till amerikanska statsdepartementet från den norske konsuln Georg N Ifft (3), som också i sin rapport beskriver att havet den vintern inte frös till vid Spetsbergens norra kust. Detta betyder att det var en större avsmältning det året än vad som noterades 2 007. Andra mediarapporter menade att den varma trenden skulle kunna resultera i att Arktis skulle bli isfritt 1 933 . ... följd av sval På 1 940-talet blev dock en svalare trend uppenbar och 2 8 april 1 975 konstaterade en rapport i Newsweek följande: ”Det finns olycksbådande tecken på att Jordens vädermönster har börjat förändras dramatiskt och att dessa förändringar kan komma att innebära drastiska minskningar inom matproduktionen – med allvarliga politiska följder för snart sagt alla länder på Jorden. Minskningen i matproduktion kan komma mycket snart, kanske till och med inom tio år från nu.” Det fortsätter: ”Det är ett centralt faktum att Jordens klimat efter tre fjärdedelars århundrade med ovanligt milda förhållanden nu verkar kylas ned. Meteorologer är oense om orsaken och omfånget av den svala trenden, liksom om dess specifika inverkan på lokala vä- derförhållanden. Men de är nästan eniga om åsikten att trenden kommer att minska jordbrukets aktivitet under resten av århundradet.” Och vidare: ” En överblick från förra året, gjord av Dr. Murray Mitchell vid Nationella Ocean- och Atmosfärinsitutet avslöjar en halv grads nedgång per år i genomsnittlig jordtemperatur i norra hemisfären mellan 1 945 och 1 968.” Och slutligen: ”Klimatologer är pessimistiska över att politiska ledare går till handling för att kompensera för klimatförändringar, eller även att mildra dess effekter. De menar att några av de mest spektakulära lösningar som föreslagits, såsom att smälta den arktiska isen genom att täcka den med svart sot eller styra om arktiska vattenflöden, kommer att skapa mer problem än de de försöker lösa. Men vetenskapsmän ser få tecken på att regeringsledare någonstans på något sätt tar enkla steg mot lagring av föda eller introducera de osäkra variablerna i klimatet i ekonomiska planer för framtida matförråd. Ju längre planerarna försinkar detta, desto svårare kommer de att kunna möta den grymma realitet som kan uppstå som resultat av klimatförändring.” Sedan början av 80-talet har trenden vänt igen och vi går in i en ny varmare fas, som alla talar om idag. Trettio år och sedan en ändring igen? Solfläckarna Ett flertal forskare som försöker förstå dessa klimatcykler har upptäckt ett tydligt samband mellan förekomst eller avsaknad av solfläckar. Solfläckar uppnår vanligen ett maximum för att därefter gå tillbaka med en cyklisk period om ca 1 1 år. Det har påvisats, att mer solstrålning når jorden när aktiviteten är stark än när den är mer lågmäld (4). Under ’mini-istiden’ som nämnts ovan förelåg en nästan hundraårig period utan solfläcksaktivitet. En del forskare föreslår att mängden solfläcksaktivitet skulle kunna spela en viktig roll för de värmande och nerkylande cyklerna hos planeten även om detta knappast är den enda faktorn. Detta understöds av inga mindre auktoriteter än NASA (Amerikanska rymdbyrån) och Space and Science Research Centre (SSRC). I en pressrelease från 2 januari 2 008 konstaterade SSCR’s ledare John Casey: ”Vi bekräftar idag NASA’s uttalande om att historiska och viktiga förändringar sker på solens yta. Detta nr 16/höst 2010
kan endast få ett resultat – en ny klimatförändring kommer, som kommer att ge en lång period av kraftig kyla över planeten. Det är dock inget unikt för planeten även om det är allvarliga nyheter för denna och kommande generationer. Det är inget annat än den normala sekvensen av alternerande klimatförändringar som pågått i tusentals år. Vidare, i enhet med vår forskning, är dessa solcykler så förutsägbara att de kan användas för att i stora drag förutspå kommande serier av klimatförändringar många decennier i förväg. Jag har noterat ett sammanfallande mellan dessa cyklers beteende och temperaturerna på Jorden över de senaste 1 1 00 åren med gott och väl 90%.” Så fortsätter han: ”Om SSRC och andra forskare världen över har rätt, så har vi bara några få år på oss att förbereda oss innan 2 0-3 0 år av långvarig och kanske farlig kyla kommer.” Allt detta förespeglar att solen kan vara den enda, viktigaste faktor som bestämmer om det globala klimatet värms upp eller kyls ned. Det visar även i motsats till de nuvarande föreställningarna, att de globala temperaturerna nu sjunker. Detta tycks verkligen besannas av de nyligen gjorda mätningarna. Enligt National Ice Data Centre skedde de kraftigaste avsmältningarna av arktisk is under 2 007. Därefter har isens utbredning sakta ökat igen och i april 2 01 0 var isens omfång större än på ett decennium. Det är nu närmare trettio-års-medelvärdet. Havsisen runt Antarktis har ökat under de senaste åren. Endast längs halvön i västra Antarktis har avsmältning av iskappan skett, vilket är av ringa betydelse globalt sett. Havsnivåerna Stigande havsnivåer har sagts bli oundvikliga som ett resultat av klimatförändringarna. Bevisen för detta är dock mycket svaga. Havsnivåerna har stigit sakta sedan sista istiden. Precis som med jordens klimat följer också havsnivåerna rytmiska cykler. Dessa är dock mycket svårare att märka och avläsa. Ledande geologer visar, att medan havsnivån steg med ca 1 mm per år mellan 1 85 0 och 1 93 0, steg den inte alls mellan 1 940 och 1 970 och sedan fortsatte ökningen med ca 1 mm per år. En havsnivåökning med 1 mm per år ger 1 0 cm på 1 00 år. ”Det kan inte bli mer avsmältning än efter istiden”, sade svenske havsnivåexperten Nils-Axel Mörner, som i åratal arbetat med ett havsnivåprojekt på Maldiverna. ”Den uppgick till 1 0mm per år – det var supermaximum: 1 meter på 1 00 år. Hudson Bay smälte bort under en mycket kort period: havsnivån steg med 1 2mm nr 16/höst 2010 per år. Men detta var så omfattande stort att vi nu inte på något vis kommer i närheten av det.” Ett annat observerat fenomen från samma forskare är att havsnivåer stiger och sjunker på olika håll på planeten oberoende av varandra. Han fann till exempel att under 1 970-talet sjönk faktiskt havsnivån runt Maldiverna med 2 0cm och har förblivit där än idag. På andra håll kan nivåerna stiga för en tid. Orsakerna till detta är komplexa men antyder att många fler faktorer finns än vi känner till. Hans observationer runt Maldiverna gav inga bevis för någon långvarig havsnivåhöjning. Globala havsnivåerna har varit konstanta enligt mätningar mellan 1 992 o ch 2 002 . Dessa är gjorda observationer, medan datasimulerade modeller påvisar en pågående höjning av havets nivåer. Vilket ligger verkligheten närmast – dessa observerade fenomen eller modellerna? Jorden Jorden är mycket mer än en komplex ekomekanism. Den är levande och möjligen även självgående och därmed inte enbart styrd av materiella lagar. Detta innebär att andra och starkare krafter arbetar och om vi vill förstå dem måste vi söka svaren någon annanstans. Som Einstein en gång påpekade: ”Inga problem kan lösas med samma medvetenhetsnivå som skapat dem.” Accepterandet av jorden som ett levande väsen, vars vatten stiger och sjunker som svar på processer inuti och runt omkring, hjälper till att förklara de ovan beskrivna lokala variationerna i havsnivåer. Det stämmer också med den beskrivning Rudolf Steiner gjorde om jordskorpans höjningar och sänkningar (5 ). En istid uppstår, sade han, när land stiger till bergstoppsnivå och slutar när det sjunker ner igen. En främmande tanke och ändå var en av de observationer Mörner gjorde, att ett nersaktande av jordens rotationshastighet orsakar en expansion av jordens radie. Denna expansion innebär att somliga delar kommer ovan bergtoppsnivå och börjar bli istäckta. Vår livsstil Huruvida ökade mängder koloxid i atmosfären orsakar uppvärmning i någon skala och huruvida den uppvärmning av planeten som observerats under de sista fåtalet decennier är mer än ett cykliskt fenomen måste kvarstå som en öppen fråga. Bevis från ett flertal ledande forskare tycks visa, att växthuseffekten av atmosfäriskt koldioxid är en mycket liten del i någon uppvärmning, andra menar att det är en övergripande orsak. Endast tiden kan utvisa vem som har rätt. Detta innebär naturligtvis inte att mänsklig aktivitet inte påverkar klimatet. Det gör det definitivt. Avskogning, monokulturer i jordbruket, jorderosion förorsakar skador på de naturliga ekosystemen och förändrar klimatet på lokal nivå men också i ökande grad på global. Lägg till detta förstörelsen från öppen gruvhantering, kärnkraftsavfallshanteringen, kemiska föroreningar och gifter spridda genom eldning av fossila bränslen etc. och vi har en dödlig mix som om den inte bromsas in och stoppas, kommer att hota vår planets överlevnad. Dessa är de äkta frågorna att rikta in oss på och vi kan endast göra det genom att minska vårt körande för vår konsumtion, minska resursslöseriet och <strong>energi</strong>konsumtionen och arbeta för mer hållbara sätt att leva på. Bernard Jarman f.d. verksamhetsledare vid Biodynamic Association, England. övers. Vera Billing ur Star & Furrow sommar 201 0 med tillåtelse från red. Referenser: 1 Vineyards in England, ed. Edward Hyams, Faber&Faber 1 953 . 2 1 432 året då Kina upptäckte världen, Gavin Menzies, Bantam Books 2 003 . 3 November 1 922 Monthly Weather Review, The Changing Arctic, Georg Nicholas Ifft. 4 The Chilling Stars, Henrik Svensmark och Nigel Calder, Icon Books 2 007. 5 Från solfläckar till jordgubbar – vädret och dess orsaker, föreläsning för arbetare vid Goetheanum av Rudolf Steiner. 19
Page 1 and 2: - om permakultur och lamadjur - om
Page 3 and 4: ’DET soM är InuTI’ ’Jag gick
Page 5 and 6: och tecknar fler och fler försäkr
Page 7 and 8: mycket som möjligt på den enskild
Page 9 and 10: främjar skönhet, godhet och håll
Page 11 and 12: familjen Bensching från Tyskland.
Page 13 and 14: Jag får en pratstund också med St
Page 15 and 16: Just nu är det tillväxten i Kina
Page 17: lunchblick Varm, mätt, förnöjd o
Page 21 and 22: Jag har numera lagt in kompost som
Page 23 and 24: Alla de andra Så finns här också
Page 25 and 26: senaste nytt från Hällskogen Änt
Page 27 and 28: KoKA!! ommarens fräscha, saftiga m
Page 29 and 30: nr 16/höst 2010 9
Page 31 and 32: nr 16/höst 2010 31

TEMA: energi! - Igenom

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?