Kommunal Väst nr 3

Medlemstidning för Svenska Kommunalarbetareförbundet avdelning Väst 

Utländskt namn 

gav lägre lön 

Sid 11 

Sidorna 5-9 

3 

April 

2007 

Regeringen stoppar 

ungas sommarjobb 

Sid 3

OPINION 

Låt alla vara med i Ko m m u n a l 

- tack för mig! 

ånga av Kommunals medlemmar 

har inte råd att betala sin Mf 

a c k f ö reningsavgift efter höger- 

regeringens chockhöjning av a-kasseavgiften, 

vilken innebär en kostnadsökning 

på över 500 kronor i månaden. Det är 

den bistra sanningen. Sedan årsskiftet har 

tusentals medlemmar begärt utträde ur 

facket av just detta skäl (se artikel sidan 

3). I avvaktan på Kommunals förb 

u n d s k o n g ress i juni har därför förbundss 

t y relsen fattat ett klokt beslut om att låta 

medlemmar stanna kvar i Ko m m u n a l , 

men lämna a-kassan. 

Som jag ser det har vi inget annat val 

än att ändra våra stadgar på kongressen 

och låta denna möjligt finnas även i fortsättningen. 

Självklart är det ett oerhört 

trist beslut att behöva fatta. Men det måste 

ändå vara mycket bättre att kunna vara 

kvar i Kommunal, med vad det innebär 

av trygghet och fördelar, än att stå 

Att Räddningstjänsten utnyttjar sin 

g ru n d l a g s s k yddade rättighet att öve rk l aga 

upphandlingen av ambulanssjukvård 

i Göteborg har tydligen upprört regionen 

och styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset 

till den milda grad att 

man agerar som ett litet trotsigt barn. I 

december förra året när resultatet av upphandlingen 

presenterades gick SU:s styrelse 

ut i media och deklarerade att det 

inte fanns något missnöje med Räddningstjänstens 

ambulansverksamhet. 

T v ä rtom hade man bara positiva erf a re nheter. 

Det var enbart priset som gjorde 

att man valde en annan entreprenör. 

När nu Räddningstjänstens styrelse, i 

total politisk enighet, gått vidare och öve rklagat 

länsrättens beslut att ogilla det tid 

i g a re öve rklagandet har plötsligt det tidigare 

uttalade förtroendet, enligt flera 

tidningsintervjuer, helt försvunnit. 

Skulle öve rklagandet leda till att priva tägda 

Ulfab inte får ta över som planerat 

Redaktion och annonser: Vegagatan 27, 413 11 Göteborg. 

Telefon: 031–12 31 90. Fax: 031–12 23 60. 

e-post: anderssonhult@msn.com 

Ansvarig utgivare: Jan Sundberg. Tryck: V-TAB Aröd. 

2 Kommunal Väst medlemstidning April 2007 

helt ensam. Möjligheten att enbart vara 

med i a-kassan och stå utanför facket finns 

redan. Att inte få göra det omvända valet 

vore ju då extra märkligt. 

Fackföreningarna och a-kassan är från 

början två grenar på samma träd. Tyvärr 

är det inte så i dag. Vi har inte längre något 

inflytande över va rken re g e l ve rk, avgifter 

eller försäkringsskydd. 

LEDARE 

april 2007 

Som det ser ut i dag vore det bättre om 

staten helt och hållet tog över ansvaret 

för de arbetslösa med ett skydd i likhet 

med sjukförsäkringen. Det är tråkigt att 

b e h ö va föreslå en sådan lösning, men som 

situationen är för närvarande ser jag inget 

val. 

Det är min förhoppning att kongres- 

den 1 oktober, tänker SU inte låta Räddningstjänsten 

köra vidare fram till ett slutligt 

avgörande vad gäller upphandlingen. 

SU har också uttalat att man i så fall 

inte vill köpa över Räddningstjänstens 30 

ambulanser, vilket för övrigt Ulfab haft 

för avsikt att göra. 

SU tänker istället köpa in nya ambulanser 

för sådär 30 miljoner. Och Räddningstjänstens 

ambulanser får stå kvar i 

garaget! 

Skulle Räddningstjänsten få rätt i Länsrätten, 

har SU för avsikt att dra tillbaka 

hela upphandlingen. Nu ska tydligen 

Räddningstjänsten till varje pris stoppas 

från att utföra ambulanssjukvård. 

SU verkar beredda att offra miljonbelopp 

för att kunna knäppa Räddningstjänsten 

rejält på näsan. Undrar om 

man tänkt på att det är skattebetalarna 

i Västra Götaland som betalat Räddningstjänstens 

30 ambulanser och som 

också ska betala de nya ambulanserna? 

Redaktion: 

sen lägger de nostalgiska känslorna åt sidan 

och fattar ett beslut som inte stänger 

ute alla de medlemmar från Kommunal 

som inte har råd att betala den höga 

a-kasseavgiften. 

Av två onda ting måste man välja det 

minst onda. För mig är det självklart att 

det är bättre att vara med i Kommunal, 

även om man väljer att avstå a-kassan, 

D 

än att stå helt ensam. 

etta är min sista ledare i Kommunal 

Väst. Med ålderns rätt 

lämnade jag ordförandeskapet i 

Kommunal Väst vid årsmötet den 26 

april. 

Jag känner stor tacksamhet mot medlemmarna 

som gett mig förtroendet att 

leda avdelningen under 12 år. Det har 

varit ett i och för sig slitsamt och ibland 

tung uppdrag, men det har framför allt 

varit mycket intressant, spännande och 

lärorikt. 

Jag skulle önskat att vi under de här åre n 

kommit längre vad gäller rättvisa löner 

för kommunalarna i jämförelse med andra 

grupper, rätten till heltider och trygga- 

Det finns många märkliga turer i den 

här upphandlingen, vilka vi tidigare redogjort 

vid olika tillfällen i Kommunal 

Väst. 

Den fråga som Kommunal reagerat starkast 

på är att den nye entreprenören har 

för avsikt att kringgå arbetstidslagen genom 

att låta sina ambulanssjukvårdare 

arbeta i ett eget bemanningsföretag när 

de jobbat maximalt vad arbetstidslagen 

t i l l å t e r. Detta om inget annat borde ve rkligen 

få regionledningen att reagera – och 

agera. 

För en tid sedan fick ledningen för 

Räddningstjänsten ett telefonsamtal där 

en tjänsteman från SU deklarerade att 

Räddningstjänsten bara ”jäklas” och meddelade 

att SU nog inte var intresserade 

att samarbeta med Räddningstjänsten 

överhuvudtaget framöver. 

Som den här frågan har utvecklats är 

det nog dags för den politiska ledningen 

i Västra Götaland att ta sitt ansvar. 

re anställningsvillkor. Men det är bara att 

fortsätta kämpa. Det kommer aldrig att 

bli någon annan som löser de här frågorna 

åt oss. Den kampen får vi ta själva. 

Och det vet jag att ni kommer att göra. 

Till alla medlemmar, förtroendevalda, 

anställda, och alla andra som jag haft förmånen 

att samarbeta med riktar jag ett 

stort tack. Och lycka till i det fortsatta 

fackliga arbetet. Ko m m u n a l a re kommer 

jag att förbli så länge jag lever! 

Jan Sundberg, 

ordförande 

Kommunal 

Väst 

Prestige om ambulanser 

dyrt för skattebetalarna 

Både med tanke på den anställda personalen 

och skattebetalarnas pengar. 

Stig Andersson 

H Ö G E R 

h ö r n e t 

Med slopad förmögenhets- och 

fastighetskatt i vårbudgeten 

tackar regeringen sina välbeställda 

väljare för stödet i höstas. 

Men alla löntagare som också 

röstade på alliansen får nöja sig 

med höjd a-kassa och rejält försämrade 

villkor om de blir arbetslösa. 

Carina Hult Stig Andersson Sölvi Brädefors Eddie Backman 

anderssonhult@msn.com stig.a.andersson@hotmail.com solvibradefors@msn.com eddie.backman@telia.com

Över 20 

år av gott 

s a m a r b e t e 

I över 20 år har jag som redaktör för tidningen 

Kommunal Väst (tidigare Kommunalåttan) 

haft nära kontakt med Janne Sundberg. 

Sedan han valdes till ordförande 1995 har den 

varit tät och ibland intensiv. För mig har det 

varit en synnerligen inspirerande och spännande 

tid. Och framför allt har jag lärt känna 

den Janne som inte alltid syns på utsidan; 

en ömsint och empatisk människa. Men också 

en person med stor integritet och som alltid 

vet vad han vill. Raka rör och inga krusiduller. 

Enveten, skulle nog en del säga, men 

målinriktad är en bättre beskrivning. Och då 

ALLTID med medlemmarnas bästa för ögonen. 

Janne har inte varit den fackföreningsledare 

som i tid och otid slagit på stora trumman 

och talat om fajt och strid, även om han när 

det behövts inte varit rädd för att ta till storsläggan. 

Istället har han varit en förhandlingarnas 

man som respekterats, men säkert också 

bitvis fruktats, av arbetsgivarna. Det har alltid 

varit slutresultatet som räknats, inte resan 

dit. 

När argumenten och förhandlingsskickligheten 

inte bitit på arbetsgivarna har Janne ändå 

aldrig gett upp. Då har han utnyttjat en 

av sina andra starka sidor; lobbyistens. Lika 

insatt och kunnig som han är när det gäller 

arbetslivets frågor, lika kunnig och insatt är 

han i det politiska livet. Otaliga är samtalen 

till Göran Johansson & Co. Och otaliga är 

exemplen där Janne skickligt lotsat kommunalarnas 

frågor i rätt riktning tack vare sina 

politiska kunskaper och kontakter. 

Ett lysande exempel är hur han lyckades få 

riksdagsmajoriteten att gå emot en statlig utredning 

och inse att kommunägda bussföretag 

måste få konkurrera utanför den egna kommunen 

för att ha en chans att leva vidare. Eftersom 

jag nära följde hela den fleråriga process 

som ledde fram till riksdagsbeslutet, vågar 

jag påstå att det var Janne som genom sina 

kontakter i riksdag och departement och 

sin öve rtygande argumentation räddade kva r 

de kommunala bussbolagen. 

Detta är bara ett exempel på vad som kan 

åstadkommas med ett gott facklig-politiskt samarbete. 

Det finns oändligt många fler exempel 

på frågor där Janne framgångsrikt drivit 

fackliga frågor den politiska vägen. 

Det har varit lätt att samarbeta med Janne. 

Säkert beror det till stor del på att jag träffat 

få människor som jag till så hög grad har delat 

synen på politik och samhällsfrågor med. 

För mig motsvarar Janne bilden av en riktigt 

bra fackföreningsman och en äkta socialdemokrat. 

Det kommer han naturligtvis att förbli 

även när han lämnar ordförandeskapet i 

Kommunal Väst. Och säkert också en riktigt 

bra kompis! 

Stig A n d e r s s o n 

Majoriteten stannar 

kvar i Kommunal efter 

utträde ur a-kassan 

Nu väljer en klar majoritet 

av de medlemmar i 

Kommunal som inte anser 

sig ha råd med den 

höjda a-kassan att lämna 

a-kassan – men stanna 

kvar som medlemmar 

i Kommunal. Av dem 

som begär utträde i dag 

väljer drygt 75 procent 

att stanna kvar i facket. 

Tidigare har medlemskapet i Kommunal 

inneburit ett obligatoriskt 

medlemskap i a-kassan. Däremot har 

det gått att enbart vara med i a-kassan. 

Men efter regeringens chockhöjning 

av a-kasseavgiften vid årsskiftet 

tog Kommunals förbundsstyrelse 

beslut om att erbjuda enbart medlemskap 

i Kommunal. 

Om denna möjlighet ska kvarstå 

kommer att avgöras av Ko m m u n a l s 

förbundskongress i juni. 

SEDAN ÅRSSKIFTET har cirka 

1000 medlemmar i Kommunal V ä s t 

begärt utträde. I hela landet hand- 

I Göteborg erbjuds 

minst 1000 gymnasieelever 

kommunala feriejobb. 

Men i grannkommunen 

Mölndal är det 

kalla handen. De kommunala 

feriejobben för 

gymnasieungdomar har 

under flera år varit oerhört 

populära och eftertraktade. 

Men inför 

årets sommarlov har regeringen 

dragit in anslagen 

till feriejobb. 

I Göteborg tycker dock den politiska 

majoriteten bestående av s, v och 

mp att det är så viktigt att ungdomar 

får in en fot på arbetsmarknaden 

att man beslut avsätta 13 miljoner 

kronor för kunna erbjuda 

minst 1000 gymnasieelever sommarjobb 

inom kommunen. Tidigare år 

lar det om cirka 8000. Motivet för 

att lämna facket har nästan uteslutande 

varit att medlemmarna säger 

sig inte ha råd med den kraftiga avgiftshöjning 

som beslutats av regeringen, 

samtidigt som man försämrade 

skyddet i a-kassan. 

- Sedan beslutet kom om möjligheten 

att enbart vara med i Kommunal 

har mer än 75 procent av de som 

b e g ä rt utträde valt denna möjlighet, 

säger Jan Törnström, lokalkontorschef 

på Kommunal Väst. Hittills 

handlar det om 332 medlemmar som 

nu enbart är med i facket. 

DE MEDLEMMAR som begärde 

utträde innan möjligheten till enbart 

medlemskap i Kommunal fanns har 

nu tillskrivits av avdelningen och erbjudits 

att åter bli medlemmar. 

- Det är flera av dess som redan hört 

av sig och vill komma med som medlemmar 

igen, säger Jan Törnström. 

-Om det är så som man har all anledning 

att misstänka, att ett viktigt 

har staten och kommunerna delat 

på kostnaden. Men bland de första 

beslut som togs av den nya alliansregeringen 

var att dra in anslagen till 

feriejobb. 

I Mölndal däremot har den borgerliga 

majoriteten beslutat att inte 

erbjuda några jobb åt gymnasieungdomarna. 

Där anser man sig inte 

ha råd efter att alliansbröderna på 

riksplanet dragit in den knappa halva 

miljon som Mölndal tidigare fått. 

- Vi tycker att det är väldigt viktigt 

för ungdomarna att få in en fot i arb 

e t s l i vet, samtidigt som vi gärna vill 

visa upp Göteborg som en attraktiv 

arbetsgiva re, inte minst med tanke 

på det framtida rekryteringsbehovet, 

säger Endrick Schubert (s), 

ansvarig för personal- och arbetsm 

a rknadsfrågor i kommunstyre l s e n . 

Feriejobben tillkom 1998 på initiativ 

av den socialdemokratiska regeringen. 

För hela landet har det 

handlat om cirka 100 miljoner i statligt 

stöd. 

-På område efter område ser vi kons 

e k venserna av regeringens förda politik, 

plusjobb, vuxenutbildning och 

nu feriejobben, säger Endrick Schubert. 

Det känns i alla fall bra att vi 

i Göteborg ändå har kunnat rädda 

feriejobben. Inte ens de borgerliga 

syfte med avgiftshöjningen och försämringen 

av a-kassan var att försvaga 

facket, så har regeringen kanske 

bitit sig i tummen. 

För till exempel en undersköterska 

med en bruttolön på 18 600 kronor 

i månaden ökade fackföre n i n g s - 

och a-kasseavgiften vid årsskiftet från 

275 kronor (inräknat den skattereduktion 

som regeringen tagit bort 

från årsskiftet) till 670 kronor. En 

ökning med 512 kronor. 

- Vi rekommenderar naturligtvis ingen 

att stå utanför a-kassan, men 

samtidigt måste man ha förståelse för 

att det finns medlemmar som helt 

enkelt inte har råd att betala den nya 

höga a-kasseavgiften, säger Jan 

Törnström. 

-I de fallen är det naturligtvis viktigt 

att i alla fall vara med i facket, 

med vad det innebär av trygghet, försäkringar 

och möjlighet att vara med 

och påverka. 


1 000 sommarjobb i Göteborg 

- men i Mölndal är det stopp 

” R e g e r i n g e n 

drar in 

stödet till 

u n g d o m a r ” 

ledamöterna i personal- och arbetsm 

a rknadsdelegationen kunde försvara 

regeringens svek mot ungdomarna. 

-När regeringen svek gick Göteborgs 

kommun in och räddade de 

kommunala sommarjobben för gymn 

a s i e u n g d o m a r. Det är oerhört viktigt 

för ungdomarna att få in en fot 

i arbetslivet, menar kommunalråder 

Endrick Schubert (s). 


Fakta 

Ko m m u n a l a 

F E R I E J O B B 

A n t a l : Minst 1000 jobb i Göteborg. 

75 procent av platserna 

lottas ut och fördelas 

lika mellan pojkar och flickor. 

Resterande platser fördelas 

till elever med särskilda behov 

via skolornas kuratorer. 

Lön: 56 kronor i timmen inklusive 

semesterersättning. 

S ö k a n d e : Alla elever som är 

folkbokförda i Göteborg och 

som går årskurs 1 på gymnasieskolan. 

Kommunal Väst medlemstidning April 2007 3

trygga anställnings- och arbets- 

För villkor och rättvisa löner Mot 

GÖTEBORG: 

Kl 14.00 Aktiviteter för stora som små 

på Olof Palmes plats, Järntorget 

Kl 15.00 Uppställning 

Kl 15.30 Avmarsch 

Kl 16.00 Möte på Götaplatsen med 

Jan Eliasson, f.d. utrikesminister, och 

Evin Incir, ordförande SSU Göteborg 

Teckentolkning 

högerregeringens 

löntagarfientliga politik 

Kommunalarna ställer upp på Linnégatan

Efter väl förrättat värv avgår nu Jan Sundberg som ordförande för Kommunal Väst. Han hoppas det blir en kvinna som efterträder 

honom. Och att hon står stadigt på jorden, för det kan bli ensamt när det blåser och då gäller det att inte släppa taget! 

Under många år satt han i fronten för 

sisådär 50-60 människor som han 

lotsade kors och tvärs genom staden. 

Under de senaste 12 åren har han 

stått i frontlinjen för sisådär 50- 60 

000 människor. Bägge uppdragen utförda 

med samma självklara pondus, 

samma ansvarstagande och med bägge 

fötterna rejält förankrade på jorden. 

Och inställningen att konflikter 

ska lösas, inte skapas. 

- Det kan bli ensamt när det blåser, 

då är det viktigt att stå stadigt och 

inte släppa taget, säger Jan Sundberg, 

buss- och spårvagnsförare och 

avgående ordförande för Kommunal 

Väst. 

Alltsammans började i Svenstavik, beläget vid Storsjöns 

södra spets i Jämtland. 2005 fanns här 948 inv 

å n a re. Hur många som bodde här 1944 är oklart, men 

helt säkert är att orten då fick en ny liten medborgare, 

Jan Anders Sundberg. Mamma satt som första kvinna 

i kommunfullmäktige för Bergs kommun. Hon representerade 

Bondeförbundet, det som nu bytt namn 

till Centerpartiet. Man har kanske också bytt politik. 

Dagens Centerparti har inte så mycket gemensamt med 

g å rdagens Bondeförbund som ju var ett folkröre l s e p a rti 

med rötterna hos landsbygdens småfolk. Jan kom således 

tidigt i kontakt med såväl starka kvinnor som politiken. 

Något han troligen haft nytta av som ordförande 

för en stor, mäktig och kvinnodominerad organisation. 

Men det var inget den unge Jan gick och funderade 

på. Han ville se sig omkring. Efter den vanliga 

skolan flyttade han till Östersund för att utbilda sig till 

finmekaniker på verkstadsskolan. 200 killar bodde på 

internat och skötte sig själva. 

- Där fanns det ingen mamma att gå till, man fick 

klara sig själv. Lära sig att både visa hänsyn och bädda 

sängen. 

Janne trivdes gott på skolan, gemenskapen var fin, 

killarna höll ihop. Idrottade och spelade kort på fritiden. 

På samma skola fanns 20 tjejer som gick sömnadsutbildning. 

- Men det var lite taskigt för dom bodde inkvarterade 

på stan…, minns Janne. 

EFTER AV S LU TA D utbildning och militärt j ä n s t g ö ring 

som mekaniker på Jämtlands flygflottilj F 4 på Fr ö- 

sön, började Jan upptäcka världen. Han gjorde säsong 

som pistvakt, arbetade en vända i skogen, tog en sväng 

till ASEA. En granne hade flyttat till Göteborg, Janne 

blev nyfiken, åkte ned och började arbeta på Lindholmen 

1965. Då var han 21 år. Sedan flyttade han hem 

igen. Och sedan tillbaks för arbete på Arendal. Och så 

hem igen. För hemma fanns Anna-Stina, flickan från 

tvärs över sjön som han sedan skulle gifta sig med. 1967 

flyttade de till Göteborg tillsammans. Anna-Stina började 

utbilda sig till lärare i samhällskunskap och svenska 

och Janne till spårva g n s f ö r a re. Strax före julen 1967 

började han köra på riktigt och den första januari 1968 

gick han med i Kommunalarbetareförbundet. 

- Jag har alltid trivts med jobbet som förare. Det är 

ett fritt jobb så till vida att du inte har nån arbetsledning 

som står och hänger över dig. Å andra sidan har 

du alla passagerare som förväntar sig att du passar tiden. 

Och de oregelbundna arbetstiderna känns jobbiga 

för en del. 

- Jag brukade säga till nya förare, i samband med facklig 

introduktion, att ”ni kan ställa upp TV:n på vinden”. 

Antingen jobbar man på kvällen eller ska man 

upp jättetidigt nästa morgon, så det blir inte mycket 

TV-tittande. 

➥ 


REDAN UNDER sin tid som ung finmekaniker 

blev Janne fackligt ombud 

för Metall. Själv tror han det beror på 

att han alltid lagt sig i saker och ting. 

Och att han alltid vetat att facket är viktigt, 

liksom politiken. Det sitter i ryggmärgen 

och han har aldrig tvekat om 

att hans sympatier finns hos socialdemokraterna. 

Aldrig tvivlat. Även om 

vissa beslut gjort honom förbannad. 

Facket och politiken är två grenar på samma 

träd som har djupa rötter i Janne. 

Därför dröjde det inte många dagar 

innan han blev skyddsombud på sina 

nya arbetsplats Sp å rvägen. Efter bara ett 

par år blev han suppleant i styrelsen, sedan 

ordinarie och slutligen ordförande 

för sektion 5 Sp å rvägen Tr a f i k p e r s o n a l . 

1995 blev han vald till ordförande för 

hela avdelningen, som då hette Kommunal 

avdelning 8. Då hade han under 

några år varit avdelningens vice ordförande 

och fått en bra inskolning på 

jobbet. 

- Dåvarande ordförande, Siv Falkensson, 

satt dessutom i förbundsstyrelsen 

och var mycket borta. På så sätt kunde 

jag växa in i jobbet. 

1999 slogs avdelningen ihop med 

Kommunal Bohuslän och fick då imponerande 

57 000 medlemmar. 

- Vi är en stor och mäktig organisation 

med mycket makt. Ibland ska man 

använda sin makt, men oftast kommer 

man längre med diskussioner och förhandlingar. 

För mig är makt att kunna 

knacka på hos Göran Johansson och föra 

ett resonemang med honom. Inte 

dundra på och vifta med argument som 

” Nu har jag 59 000 medlemmar bakom 

mig, gör som jag säger annars…” 

- Det är lätt att blåsa till strid, men 

inte alltid lika lätt att ta sig ur med hedern 

i behåll. 

För Jan Sundberg är samtal, diskussion 

och förhandling något han helt klart 

föredrar framför kamp och konflikt. 

Konflikter ska lösas, inte skapas. 

- Det finns inga vinnare i ett krig. Ma n 

ska inte låsa fast sina positioner. Det viktigaste 

är att man blir överens och får 

uträttat det man ska. Man vinner inget 

på att gapa och kalla folk för idioter. 

Denna inställning, man kan kalla det 

diplomati, har hängt med sedan åren på 

s p å rvägen. Janne kom aldrig i bråk med 

någon, men han tolererade heller inte 

att folk bar sig illa åt. Ett exempel var 

den beskänkta mannen med flaskan i 

högsta hugg som klev på 7:ans vagn vid 

Stampen. Janne såg, men tänkte att han 

s n a rt skulle kliva av. Istället började mannen 

bråka med passagerarna. Då stannade 

Janne vagnen, tog flaskan, bar ut 

den till hållplatsen och sa ”vill du ha flaskan, 

så står den utanför va g n e n”. Ett elegant 

sätt att avstyra bråk. Eller mannen 

som trakasserade invandrarkvinnorna 

som steg på bussen vid Vo l vo. Han tyc kte 

att de borde resa sig för honom. Då 

ilsknade Janne till bakom ratten, gick 

bak och bad mannen lämna bussen så 

att ”dessa kvinnor som jobbat och slitit 

hela dagen kan få lite lugn och ro”. 

Mannen lomade av. Välformulerade argument 

biter på de flesta. 

- Ord är ett bättre vapen än knytnä- 

Skapa opinion 

är en viktig 

u p p g i f t 

Det är viktigt att kunna skaka 

hand efter en genomförd 

förhandling. Personalchefen 

Ingvar Thorsson och Jan 

Sundberg har haft åtskilliga 

handslag genom åren. 


var och själv blir jag sällan ovän med någon, 

säger Janne. Även om det säkert 

finns de som tycker att jag är en tjurig 

jävel. 

Sin argumentationsförmåga kombinerad 

med stor kunskap och skicklig förhandlingsteknik 

har han haft nytta av 

i oräkneliga förhandlingar genom åre n . 

Kanske även ett visst mått av envishet. 

- Man måste respektera de olika yrk 

e s rollerna runt ett förhandlingsbord och 

det är ingen idé att ta till brösttoner. Et t 

sakligt resonemang ger bättre resultat. 

Sen är det viktigt för alla parter att man 

kan skaka hand efter slutförd förhandling. 

PARALLELLT med den fackliga karriären 

har Jan Sundberg också haft 

många tunga politiska uppdrag. Tio år 

som ordinarie ledamot i kommunfullmäktige 

i Göteborg och nästan lika lång 

tid som ordförande i Backa stadsdelsnämnd 

har lärt honom allt om det politiska 

spelet. Han har också varit ordförande 

i Brand- och Civilförsva r s n ä m nden, 

vice ordförande i LO-facken i Göteborg 

och suttit med i en mängd oli- 

ka fackliga och politiska konstellationer 

av olika slag. Dock lämnade han sina 

politiska uppdrag i samband med att han 

blev ordförande för Kommunal Väst. 

- Det blev för mycket och jag kände 

att det kunde uppfattas som om jag satt 

på två stolar. 

Varje uppdrag, fackligt eller politiskt, 

innebär att man måste sätta sig in i en 

uppsjö av frågor i vitt skilda ämnen. De t 

är otroliga mängder material som ska 

läsas. Man måste ha välgrundade uppfattningar 

och åsikter om det mesta och 

vara förberedd på diskussion. Särskilt om 

man är ordförande för en stor och viktig 

organisation som Kommunal Väst. 

Hur gör Jan Sundberg för att fixa allt? 

- Jag har nog lätt för att fatta. Men 

framför allt så har jag alltid haft ett genuint 

intresse för samhällsfrågor och vill 

vara uppdaterad på vad som är på gång. 

Så det är inte särskilt betungande att 

hänga med. Och jag vill alltid ha myc ket 

kött på benen innan jag ger mig in i 

en diskussion. 

DET ÄR ALLMÄNT omvittnat bland 

vänner och kollegor att Janne är mycket 

allmänbildad och har stenkoll på va d 

som händer, stort som smått. Han läser 

alla tidningar noggrant, ser alla nyhets- 

och samhällsprogram, lyssnar på 

debatter och är heller inte rädd för att 

själv ge sig in i debatter. Under åren har 

han varit en återkommande gäst på tidningarnas 

debattsidor och i etermedia. 

Hans ledare i denna tidning har heller 

inte gått spårlöst förbi i övrig media. 

- Att skapa opinion är en viktigt uppgift 

för fackföreningen och politiska 

kommentarer behövs. Även om det ibland 

kan stänka över på det egna partiet. 

Jag är jävligt ledsen över avideologiseringen, 

en lång tid har det nästan 

varit tabu att prata ideologi. Men valförlusten 

kanske var en väckarklocka och 

jag hoppas det håller på att vända. 

När det gäller den självklara rätten till 

heltid är Janne besviken på (s)-re g e r i n gen. 

- Arbetsmarknadsministern, Hans Karlsson, 

lovade oss ganska länge att man 

skulle lagstifta om heltid, men gav fan 

i det i alla fall. Hade vi haft en lagstiftning 

klar innan alliansen tog över regeringsmakten, 

så tror jag inte de hade 

ändrat det i första taget. Nu känns rätten 

till heltid som ett fjärran mål. 

- Men varje människa måste ju ha rätt 

att kunna försörja sig!, säger Janne uppbragt 

och påpekar också att mängden 

timanställningar ökar. 

- Det är helt åt skogen. De timanställda 

är våra tiders statare som får stå med 

mössan i handen. De har inga rättigheter 

och ingen trygghet. Jag anser att vi 

b o rde ta bort möjligheten till timanställning 

från kollektivavtalet. 

TUSEN JÄRN I ELDEN, alltid på 

språng, alltid påläst, alltid redo att tackla 

uppkomna situationer – varifrån kommer 

orken? Och är det möjligt att någonsin 

koppla av? 

- När jag kommer hem är jag ofta trött 

i huvudet och behöver lugn och ro. 

Kanske rensa ut skallen med ett korsord. 

Jag löser korsord nästan varje dag. 

Det är bra avkoppling och alltid lär man 

sig nåt. Sedan löser jag Melodikrysset 

varje lördagsförmiddag. Det har jag gjort 

i alla år, först tillsammans med min 

mamma och nu löser min syster och jag 

i h o p. Hon bor utanför Östersund, men 

vi hörs av i telefon och diskuterar lösn 

i n g a r. Men jag skickar aldrig in lösningen. 

Jag kan också koppla av med nån 

bra film, Beck eller Wallander eller nåt 

liknande. Och så gillar jag att köra bil. 

- Sedan ska jag börja promenera. Det 

tänker jag varje dag. En vacker dag 

kanske jag kommer igång… 

UNDER ÅRSMÖTET den 26 april 

kommer Janne Sundberg formellt att avgå 

som ordförande. Med ålderns rätt. 

Han är 62 år. Det finns många önskemål 

om att han ska ställa upp en period 

till, men han har ställt in sig på att 

trappa ned. Sista året före pensionen ska 

han istället fortsätta att arbeta som ordförande 

för sin sektion, Sp å rvägens Tr afikpersonal. 

Där har han haft kvar sitt 

ordförandeskap genom åren. 

- Fast det mesta sektionsarbetet har styrelsen 

skött på ett utmärkt sätt. Det är 

bra och duktiga människor på sektionen 

och det ska bli skoj att komma tillbaka 

på heltid. Även om jag förstås kommer 

att sakna de regelbundna kontakterna 

med våra sektionsföreträdare och 

folket på avdelningen. Särskilt kommer 

jag att sakna vår avdelningskassör Mikael 

Hansson och våra pratstunder där 

vi suttit och spånat om allt mellan himmel 

jord. Vi har haft ett bra och nära 

samarbete. 

SIN EFTERTRÄDARE vet han ännu 

ingenting om, det är upp till årsmötet 

att avgöra. 

- Men med tanke på alla de duktiga 

kvinnor som finns i Kommunal Väst, 

så utgår jag ifrån att man väljer en kvinna. 

80 procent av våra medlemmar är 

ju kvinnor, så det vo re väl skrutt annars! 

OM HAN måste ge några goda råd till 

sin efterträdare blir det att försöka vara 

rättvis, ödmjuk inför uppgiften och 

att lyssna på människor. Själv hoppas 

han att folk säger detsamma om honom. 

- Men det finns säkert dom som säger 

”Äntligen!” om min avgång…, säger 

han med ett finurligt småleende. 

Om ett år blir det dags för pension och 

ett nytt, fritt liv. Om detta nya liv vet 

Janne bara en sak säkert – han kommer 

inte att sitta hemma och gunga gungstol. 

För det första har han ingen gungstol 

och för det andra är han van vid att 

vara igång och ha uppdrag. Redan nu 

har han blivit suppleant i Poseidons styrelse. 

- Det ska bli skojigt som fan, säger han 

och ser nöjd ut. Jag tycker det är intressant 

och viktigt med allmännyttan. Va nligt 

folk måste ju ha nånstans att bo. 

Föräldrahemmet i Svenstavik har alltid 

funnits med i bakgrunden. Hit åker Janne 

och Anna-Stina på semestrarna. To mten 

är stor och välskött, liksom alla de 

byggnader som finns här. Tanken på att 

någon gång flytta tillbaka för gott är inte 

helt främmande. Så då kanske cirkeln 

sluts där, vid Storsjöns södra spets? 

Carina Hult

Den unge buss- och spårvagnsföraren Jan Sundberg. Bilden tagen i början av 70-talet. ➥ 


Röster om Ja n 

S U N D B E R G 

Kent Budd, Spårvägens Tr a fi k p e r s o n a l 

”Han är välko m m e n 

t i l l b a k s ” 

...som snart får tillbaka sin ordförande på heltid igen. 

- Det känns bra att han kommer tillbaks, vi ser fram emot det. Trots att vi alltid lätt 

kunnat få tag på honom, så känns det ändå bra att vi får del av hans stora kunskap här 

på sektionen igen. Han är mycket välkommen tillbaka! 


Göran Johansson (s) 

”Jag har satt stort värde 

på Janne och kommer att 

sakna honom” 

- Vi har en lång gemensam historia som startade i SSU. Janne var spårva g n sförare 

och kommunalare och jag jobbade på SKF och var metallare. Visst 

fanns det motsättningar mellan facken på den tiden, vi hade många diskussioner 

och lärde känna varandra. Och eftersom vi känt varandra så länge 

kunde vi senare hoppa över skitpratet och föra ett konstruktivt samtal direkt. 

Vi har resonerat och argumenterat på ett sakligt sätt och han har aldrig 

använt storleken på sin organisation som ett argument. Vi har respekterat 

varandras roller och har alltid kunnat ringa till varandra och fråga 

om saker och ting. Eller bara småprata en stund. Jag har alltid satt stort 

v ä rde på våra samtal och Janne har gjort större insatser för Kommunal V ä s t 

än vad jag tror att folk vet om. Han är ju inte direkt den som slår sig för 

bröstet och skryter. Ett bra exempel på vårt facklig-politiska samarbete var 

bussuppgörelsen för några år sedan. Vi gjorde en gemensam analys av läget, 

var eniga och det slutade ju bra tack vare den dialogen. 

- Jag brukar tänka att de som inte känner varandra heller inte kan förhandla 

på ett konstruktivt sätt. Det är klart att man kan ha olika mening 

och uppfattning om saker och ting, men känner man varandra så blir det 

inga missförstånd. Det är lättare att komma till uppgörelse, skaka hand efteråt 

och mena det. Om allting blir ett krig med låsta positioner så får man 

inget uträttat. Det blir bara snack. 

- Jag kommer att sakna Janne. Vi talar samma språk. Nu pågår ju ett generationsskifte 

till folk som har en annan bakgrund. Tur att man är så jädra 

gammal själv …!

Ingvar Thorsson, personalchef 

på Göteborgs Spårvägar 

”Det har alltid funkat 

jättebra mellan oss” 

Gerda Svendsen, v ordförande Kommunal Väst 

”Han står för sin övertygelse 

och man kan lita på honom” 

- Han är rättvis och mån om människor. Ideologin finns alltid med i ryggsäcken. 

Han sätter alltid medlemmen i centrum. Man kan lita på honom. Han har stor 

integritet och står alltid för sin övertygelse. Man måste ha väldigt bra argument 

för att kunna rubba honom. Enligt min uppfattning så lyssnar förbundet, andra 

organisationer och människor i hans närhet noga på hans synpunkter, för han är 

inte en sån som snackar utan att veta vad han pratar om. Han är väldigt påläst. 

I 20 år har Spårvägens personalchef Ingvar Thorsson och Kommunals Janne 

Sundberg mötts vid förhandlingsbordet, men armbrytning har aldrig varit 

en förhandlingstaktik. 

- Vi har tampats ihop sedan 1987 och det har funkat jättebra hela vägen. Tillsammans har vi hittat 

bra lösningar på olika problem. Vi har alltid haft lätt för att prata med varandra och kunnat 

skilja på sak och person. Janne är en bra förhandlare, man måste kunna ge och ta. Vi har aldrig 

blivit osams utan snarare känt ömsesidig respekt för våra respektive yrkesroller. Eftersom jag själv 

pensioneras i år kommer våra yrkesmässiga kontakter att upphöra. Jag kommer att sakna honom! 

Mikael Hansson, 

a v d e l n i n g s k a s s ö r, Kommunal Väst 

”Det är så enkelt att 

prata med Janne” 

- Janne och jag har funkat förbannat bra 

ihop. Vi har ofta suttit in på kvällarna 

och diskuterat allt. På fredagskvällarna 

brukar våra fruar ringa och undra vart 

vi tagit vägen… 

- Han är fruktansvärt kunnig och allmänbildad, 

jag har lärt mig mycket av 

honom. Han är trygg, stabil och ärlig. 

Han är lojal och man kan lita på honom 

till 100 procent. Vi har inte alltid 

varit överens, men alltid kunnat diskutera 

oss fram till bra lösningar. Och så 

har vi skoj ihop, det är så enkelt att prata 

med Janne. Vi känner varandra så väl, 

vet det mesta om varandra. 

- Jag tror att en anledning till att vi 

har så lätt för att prata med varandra är 

att vi på nåt sätt är väldigt lika. Vi är lika 

jädra tråkiga, inga glammiga festprissar 

direkt… Och så gillar vi inte att ha 

slips och kostym. Men Janne kan knyta 

en slipsknut, han brukar hjälpa mig. 

- Jag kommer verkligen att sakna våra 

täta kontakter i jobbet, men hoppas 

och tror att vi kommer att ha många, 

långa samtal framöver ändå! 


K Ä N S L O R NA SVA L L A R 

mot sänkta a-kassan 

Den femte mars sänktes akassan 

till 70 procent för 

arbetslösa som stämplat 

200 dagar. För dem som 

varit arbetslösa ännu längre 

sänktes bidraget till 65 

procent. Regeringen vill 

stärka motivationen att arbeta 

men för tusentals timanställda 

inom vården är 

alternativet i första hand 

socialhjälp. 

”En arbetslöshetsförsäkring för arbete” 

blev i mars månad verklighet för hundratusentals 

människor utan heltidsarbete 

i Sverige. Då genomfördes den omdebatterade 

sänkningen av arbetslöshetskassan 

som sista del av den i december 

beslutade ändringarna av lagen om arbetslöshetsförsäkring 

och lagen om arb 

e t s l ö s h e t s k a s s o r. Sänkningen innebär att 

den som använt 200 kassadagar får sin 

dagpenning sänkt från 80 procent av tidigare 

inkomst till 70 procent. För dem 

som fått en förlängd period av a-kassan 

blev den nya nivån 65 procent av tidigare 

inkomst. Föräldrar med barn un- 

1 0 Kommunal Väst medlemstidning April 2007 

der 18 år är undantagna denna 

sänkning. Andra förändringar 

i a-kassan som genomförts 

redan i januari var skärpningen 

av både arbetsvillkor och studerandevillkor 

liksom ändringar 

av beräkningsgrunden för 

dagpenningen. 

Fa c k f ö re n i n g s r ö relsen pro t esterat 

mot förslagen när de presenterades 

under hösten. 

Anette Berntsson, vård b i t r äde 

från Göteborg, är en av de 

kommunalare som märkt av 

försämringen av a-kassa. Hon 

söker arbete sedan sex månader 

efter en längre periods sjukskrivning 

och har fått en förlängd 

periods a-kassa. Sedan 

den första mars har hon 65 procent 

av sin tidigare inkomst i 

a-kassa. Eftersom hon hade ett 

vikariat på 80 procent inom 

äldreomsorgen innebär det 6 

000 kronor i månaden i a-kassa. 

Det är en tusenlapp mindre 

än ersättningen hon hade med 

de tidigare reglerna. 

- Det innebär att jag får gå till 

socialen för att komma upp till 

existensminimum. Jag brukar 

få en tusenlapp. Eftersom min 

son just flyttat hemifrån har jag 

tappat 1 800 kronor i bostadsbidrag 

också. Det är ju inte direkt 

en positiv känsla att leva 

på socialbidrag. Det känns som 

en bestraffning, att arbetslösa 

får ännu mer problem. 

Anette är 45 år och utbildad 

på sociala servicelinjen. Hon 

Arbetslösheten 

i Sverige var i 

mars 4 procent 

med det nya 

sättet att räkna. 

Om man 

som tidigare inkluderarpersoner 

i åtgärder 

och i arbete 

med stöd är 

siffran 7,5 procent. 

Den som 

söker arbete 

länge straffas 

från och med 

mars med sänktaersättningsnivåer. 

har arbetat i äldreomsorgen i hela sitt liv 

och hon har haft fasta anställningar. So m 

ensamstående mamma till en son har hon 

några år frivilligt haft timanställningar 

för att själv kunna bestämma över sin arbetstid. 

Men sedan sonen blev stor har 

hon sökt fast heltidsarbete. Men det är 

svårt att hitta inom äldreomsorgen, berättar 

Anette. Hon erbjuds bara timans 

t ä l l n i n g a r. Sedan mitten på april har hon 

en sådan och hon hoppas på fast arbete. 

Anette är arg över den nya regeringens 

försämringar av a-kassan. 

-Det är en stor skam! Jag kan inte förstå 

det. Kan man inte klara sig på a-kassan 

måste man ju ändå få pengar någonstans 

ifrån för att klara existensminimum. 

Det här betyder att jättemånga människor 

får det mycket värre och känner sig 

ändå sämre som människor. 

Hon tycker själv att a-kassan ska vara 

en tillfällig lösning och stödjer tanken på 

arbete ska gå före bidrag. Men en arbetslös 

måste också få överleva. Det finns en 

gräns för hur mycket ersättningen kan 

sänkas. Och hon är övertygad om att de 

flesta vill tjäna sina egna pengar och ha 

ett arbete med arbetskamrater att gå till. 

Ingen väljer frivilligt att stå utanför samhället, 

tycker Anette. 

-Idag måste man vara nåt för att få leva, 

känns det som. Det är ett elittänkande. 

Men jag är positiv av mig, så jag ser 

ljust på framtiden. Jag vill så gärna ha ett 

jobb och slippa a-kassan. Det vore härligt. 

Ingen tycker om att tvingas lämna 

ut sig hela tiden, de flesta vill ha sin lön 

och leva i fred. 

Sölvi Brädefors

När Kommunal i Uddevalla 

upptäckte att anställda 

med utländsk bakgrund oftare 

än svenskar fick 

lägstalön slog man larm. 

Idag är ålder ett nytt lönekriterium 

i kommunen 

och vissa kommunalare 

har fått en tusenlapp mer i 

plånboken. Alla oavsett ursprung 

som saknar papper 

på erfarenhet gynnas. 

Ett par hundra medlemmar i Kommunal 

Uddevalla fick en positiv överraskning 

med mars månads lönebesked. Me llan 

100-1390 kronor mer i månaden 

blev betalningen när nyanställda i Ko mmunals 

avtalsområde i Ud d e valla nu får 

livs- och yrkeserfarenhet erkänd. Även 

om papper saknas. 

DET VAR KOMMUNAL som i mitten 

av förra året slog larm om att lönerna 

för anställda med svenska namn och 

personnummer låg högre än de med utländska. 

Inom alla yrken och alla anställningsformer 

fanns denna trend som 

uppstod vid anställningstillfället och sedan 

följde medlemmarna framöve r. Udd 

e valla kommuns lönesystem för anställda 

inom Vård och omsorg är traditionellt 

med fasta lönenivåer för anställda 

i olika yrken beroende på utbildning och 

e rf a renhet. Men synbart likvärdiga meriter 

kunde ge olika lön, upptäckte Ko mmunal. 

Till och med de skillnader på 

ingångslöner för olika yrken sattes ur spel 

när personer med invandrarbakgrund 

lönesattes jämfört med svenskar. 

- Nästan ingen nyanställd med inva n dr 

a r b a k g rund har hittills kommit upp ett 

steg i lönesystemet. De hamnade alltid 

i den lägsta boxen. Man kunde se på timlönen 

vad det skulle komma för namn. 

Man blev aldrig förvånad, säger Anette 

Brattberg, ordförande i sektion V å rd 

och omsorg. 

Där det varit möjligt, har Kommunal 

fått till stånd höjningar av uppenbart 

felaktiga löner. Men i mitten av förra 

året uppstod en diskussion i Uddevalla 

om lönediskriminering och Ko m m unal 

ställde offentligt frågan om inva n dr 

a re diskriminerades lönemässigt. En ar- 

Utländskt namn 

G AV LÄGRE LÖN 

b e t s g rupp där Kommunal och personalansvariga 

ingick bildades. De nya ålderskriterierna 

är ett resultat av gruppens 

arbete. 

De nya kriterierna ska fånga livs- och 

yrkeserfarenhet som inte finns på papper. 

Fack och arbetsgivare har sett att 

kravet på dokumentation har missgynnat 

många med invandrarbakgrund. 

-Vi trodde att systemet var neutralt, 

men nu inser vi att det inte var så. Det 

finns en ny struktur i samhället, allt fler 

har inte papper. Därför inför vi nu åldersparametrar. 

Man lönesätter precis 

som tidigare. Sedan gör vi en koll mot 

å l d e r. Ligger lönen för lågt höjer vi upp 

den för dem som fyllt 30 re s p e k t i ve 40. 

Vi gör bedömningen att man då har arbetat 

tidigare, även om man inte har papper. 

Det kan göra en skillnad på 1000 

kronor i månaden, säger Håkan Kragn 

e rt som arbetar som personalchef i Uddevalla 

kommun. 

HAN HÅLLER MED om att problemet 

med utländska utbildningar som 

ska dokumenteras, översättas och värderas 

kvarstår. En godkänd utbildning 

ger 700 kronor mer i månaden för ett 

vårdbiträde, berättar Håkan Kragnert. 

Kommunen diskuterar därför att införa 

någon typ av validering, men detta 

är fortfarande bara på diskussionsstadiet. 

Men man har kommit en bit på vägen 

att rätta till osakliga löneskillnader 

och det håller Anette Brattberg med om. 

Hon undviker ordet diskriminering. 

-Vi har inte sagt att kommunen har 

diskriminerat medvetet. Men lönevärderingen 

var inte fullvärdig som den va r 

tidigare. Den nya parametern har gagnat 

flertalet av våra utländska medlem- 

Namn: Pia, undersköterska 

Ålder: 22 år 

Utbildning: Ja, examen april 2006 

Tidigare anställning i Uddevalla 

kommun: Nej 

Lön: 98,79 kronor i timmen 

m a r, men också svenskar där det har varit 

tveksamheter om lönesättningen är 

rätt. Det känns bra att alla är nöjda och 

att så många fått högre lön. 

I framtiden hoppas hon att arbetsgivarna 

mer aktivt försöker ta reda på va d 

det finns för utbildning hos nyanställda. 

-Får man bara fram dokumenten så 

är översättningen inget problem. Här 

behövs en skärpning! I Kommunal ska 

arbetsplatsombuden i fortsättningen försöka 

hjälpa nya arbetskamrater att ta reda 

på om de har någon utbildning som 

de kan tillgodoräkna sig och uppmuntra 

dem att söka hjälp med att översätta 

dessa genom kommunen. 

I en färsk rapport från Kommunal V ä s t 

bekräftas bilden av att etniskt urspru n g 

påverkar lönen. Kommunalare med 

utomnordeuropeisk bakgrund tjänar i 

Göteborg drygt 650 kronor mindre i månaden 

än de med nordeuropeisk bakg 

rund. Hänsyn har då tagits till olikheter 

i ålder, erfarenhet och utbildning. 

Jesper Ha m a rk är utre d a re på Ko m m unal. 

-I vår rapport diskuterar vi va rför människor 

med utbildning och lika lång arb 

e t s l i v s e rf a renhet ändå inte har samma 

lön. En tänkbar förklaring är att arbetsgivaren 

inte tycker att invandrares yrkeserfarenhet 

och utbildning är lika 

mycket värda. En annan förklaring är 

att det fattas dokumentation. Ud d e va lla 

skulle detta kunna vara ett exempel 

på det sistnämnda. 

Forskning visar att utlandsfödda har 

o t ry g g a re anställningar, sämre arbetsmiljö 

och högre risk för arbetslöshet. Trots 

det är det många som inte vill ta ordet 

diskriminering i sin mun, menar Je s p e r 

Uddevalla kommuns lönesystem 

missgynnade personer 

som saknade papper på sina 

erfarenheter. Nu ger nya lönekriterier 

sex kronor mer i 

timmen för ett 30-årigt vårdbiträde 

oavsett dokumentation. 

Sektion Vård och Omsorg i Uddevalla 

gjorde upptäckten och 

Anette Brattberg är glad över 

att kommunen tagit åt sig av 

kritiken. 

Hamark. Men diskriminering behöver 

inte betyda en medveten illvilja mot invandrare. 

-Uddevalla låter som ett exempel på 

institutionell diskriminering. Ingen individ 

har velat illa utan man har trott 

att lönesystemet var objektivt. Ändå va r 

det inte det. 

Sölvi Brädefors 

Exempel 1 Exempel 2 

Namn: Jasmin, undersköterska 


Utbildning: Ja, examen april 2006 

Tidigare anställning i Uddevalla 

kommun: Nej 

Tidigare lön: 93,24 kronor i timmen 

Ny lön: 900 kronor mer i månaden på gru n d 

av ålder/ livserfarenhet 

Kommunal Väst medlemstidning April 2007 1 1

DEMONSTRERA 

11.00 Möte Hulebäcksgymnasiet, 

Mölnlycke 

Huvudtalare Solveig Lindström, 

ordförande Rädda Barnen i 

Göteborg 

10.00 Samling vid Vallhamra Torg 

10.15 Avmarsch 

10.30 Möte vid Oxledsskolan 

Huvudtalare Anna Johansson, 

ordförande för socialdemokraterna 

i Göteborg 

11.00 Möte på Alberts Torg 

Huvudtalare Kenneth G Forslund, 


i Bohuslän 

10.00 Samling Kastala kyrkan 


11.00 Möte i Västra Parken 

Huvudtalare Nils Zanders och 

Miguel Odhner, oppositionsråd i 

Kungälv 

1maj 

I BOHUSLÄN 

11.00 Samling på Henåns Torg 


11.30 Möte på Henåns Torg 

Huvudtalare riksdagsledamot 

Catharina Bråkenhielm 

11.30 Samling på Kungstorget 


12.30 Möte i Museiparken 

Huvudtalare f d jordbruksminister 

Ann-Kristin Nykvist 

13.30 Samling i Folkets Hus 


14.30 Möte i Stadsparken 


Jan-Olof Larsson 

16.00 Möte i Folkets Hus 


Birgitta Eriksson 

11.00 Möte i Hunnebostrands 

Folkets Hus 

Huvudtalare regionråd 

Karin Engdahl 

14.00 Möte i Grebbestad 

Huvudtalare Kenneth G Forslund, 


i Bohuslän 

11.00 Möte i stadsparken 

Huvudtalare f d försvarsminister 

Leni Björklund 

10.30 Samling Surte Hotel 

11.00 Glasbruksmuseet 

Tal av skådespelaren Roland 

Jansson

Psykologi i köket tack 

vare ”Samlat grepp” 

Att våga smaka på en 

okänd baljgrönsak i ettan 

kan vara början på en resa 

förbi både McDonalds och 

ätstörningar i tonåren. På 

måltidsservice i Härryda 

handlar ett bra arbete om 

att påverka barn och ungdomars 

intresse för mat 

och hälsa. Därför finns 

psykologi och etik i kurspaketet 

när personalens 

kompetens ska höjas via 

”Samlat grepp”. Gissa vilka 

som kom med idén? 

Ann-Sofi Nygren, ekonomibiträde, tillbringar 

en fjärdedel av sin arbetsdag ute 

i skolmatsalen. Då byts salladstillre d n i n g , 

beställning och matmottagning mot portionering 

och möten med eleverna. Att 

göra mat intressant och lustfyllt och att 

få eleverna i årskurs 0-5 att vilja prova 

nytt är en daglig utmaning. Konkret 

handlar det om att skapa en lugn miljö 

och förmå elever att smaka okända saker. 

Här spelar uppläggning, men också 

psykologi, in. Att en okänd ärta får 

hoppa över på en tallrik kan vara en framgång 

även om den inte äts. Det är i alla 

fall en tittbit. Nästa gång kanske eleven 

smakar. 

-Då känns det självklart bra! Vi vill ju 

att de äter och vågar smaka. Vi kan påverka 

det, även om man börjar med en 

tittbit, säger Ann-Sofi Nygren. 

VAD INNEBÄR DET att göra ett bra 

jobb hos oss? Vilka är våra viktigaste utvecklingsområden? 

Vad behöver vi göra 

och hur ska vi gå tillväga? Dessa frågor 

ställde Göteborgsregionens samarbetsförbund 

till 1000 anställda för tre år sedan. 

Målet var att utveckla både individer, arbetslag, 

ve rksamhet och regionen i en riktning 

mot ett hållbart arbetsliv. Femtio 

arbetslag inom Kommunals avtalsområde 

har svarat på frågorna. En av dessa är 

m å l t i d s s e rvice i Härryda kommun öster 

om Göteborg. Här arbetar Ann-Sofi Ny gren 

och kollegan Annika Zetterberg och 

ett hundratal andra anställda kokerskor 

och ekonomibiträden med matproduktion, 

matmottagning och servering. Fr a mför 

allt i samband med det senare handlar 

arbete i skolkök mycket om psykologi. 

Ett aktivt arbete med elevernas attityder 

till mat och hälsa och ett utvecklat 

bemötande av elever blev därför viktiga 

delar i svaret på frågan ”vad är ett 

bra arbete hos oss”. Både bättre kunskaper 

i matlagning/ näringslära och dietmat 

och psykologi efterfrågades därför 

av personalen. Nu erbjuds alla detta i det 

utbildningspaket som möjliggjorts av EUpengar. 

Data och arbetsledning är två 

andra ämnen. En upptaktskonferens och 

en konferens i Stockholm för skolmåltidspersonal 

har också ingått i kompetenssatsningen 

för anställda i kostverk- 

”Jag trivs med mitt arbete och vill inte bli 

kock. Jag skulle vilja arbeta mer med att 

väcka barnens intresse för mat, till exempel 

med hjälp av saperemetoden. En bättre 

dialog med andra yrkesgrupper på skolan 

vore också positivt. 

Namn: Ann-Sofi Nygren 

Tjänst: 1:a biträde 

Arbetsplats: Skinnfjällsskolan, årskurs 

0-5, mottagningskök 

samheten i Härryda. 

- Ett lyft, konstaterar Annika Zetterberg, 

utbildad kock som arbetar som ekonomibiträde. 

Hon har deltagit i alla kurser utom data 

och är mycket positiv till att psykologi 

finns med i kompetenshöjningen. Ho n 

smakade på ämnet i samband med en utbildning 

i event – och ledarskap och vill 

lära mera. I sitt arbete med unga i högstadiet 

är en arbetsuppgift att hålla ett öga 

på elever som behöver en extra puff för 

att äta. Att kommunicera med tonåringar 

kring mat och hälsa på ett taktfullt sätt 

är en viktig del av hennes arbetsuppgifter. 

I det arbetet vill hon också utveckla 

samarbetet med lärarna, skolsköterska och 

kuratorer. 

-VI JOBBAR JU under samma tak. Jag 

skulle vilja att matkunskap kommer tillbaks 

på schemat, framförallt på högstadiet, 

i ämnen som idrott och hemkunskap. 

Det är också viktigt att det finns 

f ö rutsättningar att äta i lugn och ro, idag 

är det för stressigt. På 20 minuter ska eleverna 

köa, äta, ställa undan och sedan röra 

på sig en stund innan lektionen börjar. 

Man måste samarbeta mycket med 

lärarna för att alla ska få i sig det de behöver. 

Som en kollega brukar säga – det 

spelar ingen roll vilken pedagogik ni har 

på eftermiddagen om inte eleverna ätit! 

I konsten att kommunicera är konflikthantering 

och kunskaper om barn med 

särskilda behov två viktiga aspekter för 

både Ann-Sofi och Annika. Hur vet man 

vem som är en normalt provocerande sjätteklassare 

och vem som är ett barn med 

särskilda behov? Är pojken som inte vågar 

gå in i matsalen bara blyg? Och flickan 

som är så smal, äter hon för lite eller 

tränar hon bara hårt? Också här är det 

viktigt med bättre samarbete med lärar- 

na, tror Ann-Sofi och Annika. Personalen 

i måltidsservice får sällan reda på vilka 

elever som har särskilda behov. Men 

med rätt kunskap kan kostpersonalen och 

l ä r a re samarbeta för elevernas bästa. Oc h 

få en egen bättre arbetsmiljö. 

-Alla har vi problem med vissa elever. 

Hur ska vi hantera konflikter utan att bli 

griniga bambatanter, undrar Ann-Sofi 

Nygren. 


Fakta 

” Samlat grepp” Växtkraft mål 3 

Arbetsmetoder, IT-kunskap, arbetsmiljö 

och samarbetet över yrkes- och 

verksamhetsgränserna är de viktigaste 

utvecklingsområdena på regionens 

arbetsplatser! Så tycker 1000 offentligt 

anställda arbetare i 10 västsvenska 

kommuner i projektet ”Samlat 

grepp”. Deltagande yrkesgrupper: 

Kost, lokalvård och service, park och 

natur, personlig assistans, räddningstjänst, 

sport och rekreation, 

äldreomsorg, administration, förskola 

och handikappomsorg. 

” Först och främst vill jag få en tjänst 

som kock, vilket jag är utbildad till. Sedan 

skulle jag vilja gå vidare och utveckla 

samarbetet mellan kök och övrig skola. 

Vi jobbar under samma tak. Matkunskap 

borde också komma tillbaks på schemat 

på högstadiet, både inom idrott och hemkunskapen”. 

Namn: Annika Zetterberg 

Tjänst: Ekonomibiträde 

Arbetsplats: Ekdalaskolan, årskurs 6-9, 

tillagningskök 

Mest populära utvecklingsområden: 

Arbetssätt och metoder (831 personer) 

IT/data ( 607 ) 

Hälsa och arbetsmiljö (524) 

Samarbete och kommunikation 

(507) 

Förhållningssätt & attityder (234) 

Språk (82) 

Ekonomi (46) 

Lagar/ regler (43) 

Kvalitet/ miljö (23) 

Mångfald (7) 



I trygga händer 

16 år gammal åkte hon till Schweiz och utbildade sig 

till frisör. Ett år senare övertog hon mammans salong. 

Entusiastisk och orädd, men också ung och oerfaren. 

- Det gick åt skogen förstås, skrattar Solveig Svensson 

som istället satsade på barnomsorgen och 33 år 

senare fortfarande kan njuta av leendet hos ett barn 

som precis lärt sig namnet på en färg. 

De här händerna har tröstat, kramat, lyft, torkat grus och tårar 

på barn i 33 år. 

Solveig Svensson har arbetat med barn 

sedan 1974. Då hade hon två egna småttingar 

och eftersom hon inte ville vara 

ifrån sina barn blev hon dagbarnvårdare. 

Redan tidigt i livet hade Solveig bestämt 

sig för att vara en närvarande mamma 

och tillbringa mycket tid med sina 

barn. 

- Jag var själv ett ensamt barn. Min 

mamma hade frisörsalong och arbetade 

minst 50 timmar i veckan. Jag tänkte alltid 

att när jag får barn så ska jag vara tillsammans 

med dem så mycket som möjligt. 

Men jag hade en underbar mormor. 

Hon var min trygghet. 

Solveigs mamma var en ovanlig kvinna 

på många sätt. Inte bara för att hon 

drev en egen verksamhet med anställd 

personal. Som nittonåring körde hon till 

e xempel ned till Spanien på sin egen motorcykel, 

en tung Harley Davidson. Inte 

så särskilt vanligt 1929! 

När Solveig bara var 16 år gick mamman 

bort. Då reste Solveig till Lausanne 

i Schweiz och utbildade sig till frisör 

under ett år. Språket lärde hon sig på plats. 

- Jag var nyfiken på livet, men saknade 

bildning och utbildning. Ändå tog jag 

ö ver mammas salong med anställda som 

Barnskötaren Solveig Svensson har 

aldrig ens funderat på att byta yrke. 

- Barn är det viktigaste vi har och 

barnskötare är ett värdefullt yrke! 

var mycket äldre och mer erfarna än jag. 

Jag var 17 år och det gick såklart inte 

särskilt bra. Men det är ingen idé att gråta 

över spilld mjölk och jag hade ångrat 

mig om jag inte försökt. 

Bättre gick det att jobba som dagbarnvårdare. 

Ja, Solveig upptäckte att hon 

trivdes så bra med att arbeta med barn 

att hon började utbilda sig till barnskötare 

parallellt med jobbet. När hennes 

egna barn var 13 respektive 15 år började 

hon arbeta på Knivsmedsgatans förskola 

i Ut by. Där är hon fortfarande kva r. 

- Barn är det viktigaste vi har och att 

vara barnskötare är ett värdefullt yrke. 

Visst finns det bättre och sämre dagar, 

men jag blir aldrig less på barnen och 

har aldrig funderat på att byta yrke. 

EN SAK som Solveig däremot blir riktigt 

less på är de allt större barngru p p e rna. 

I mitten av 80-talet hade man 12 barn 

och fyra heltidsanställda på avdelningen. 

Idag har tre heltidsanställda ansvar 

för 22 barn. 

- Jag kan inte minnas att vi satt och ru llade 

tummarna förr när vi hade mindre 

barngrupper. Idag hinner man inte ge 

varje enskilt barn den uppmärksamhet

som man skulle vilja. Det känns väldigt 

otillfredsställande. 

- Jag skulle ville vädja till politikerna 

att minska barngrupperna. Det hjälper 

inte om vi får mer personal, barn 

g rupperna måste bli mindre. Barn behöver 

lugn och ro. Varje enskilt barn 

har rätt att känna sig sett, uppskattat 

och omtyckt. 

I D AG HAR So l veig 33 års erf a re n h e t 

av barnomsorg kombinerat med olika 

spetskompetensutbildningar i exempelvis 

och pedagogik. Med all samlad 

kunskap i ryggen säger hon att det 

viktigaste är att ha roligt. 

- Det ska vara skojigt att komma till 

förskolan, lärandet ska vara kul. Pedagogik 

är att vara lyhörd för barns behov 

och tankar och att arbeta utifrån 

barnens perspektiv. Men man måste 

ha humor också och inte ta sig själv 

på för stort allva r. Det är viktigt att kunna 

skratta tillsammans. 

- Det är också viktigt att kunna kommunicera. 

Den som har ett ordrikt, nyanserat 

språk behöver aldrig ta till nävarna. 

Vi pratar mycket med barnen, 

försöker ge dem en stark tilltro på sig 

själv. Du duger. Och alla andra duger 

också. Ingen är värd mer än du, men 

ingen är heller mindre värd. Lyckas 

man pränta in det är mycket vunnet. 

Solveig beskriver sitt arbete som en 

del i ett husbygge där det behövs många 

entreprenörer för att huset ska bli färdigt. 

- Det är underbart att få vara med 

och lägga grunden. Ett stort ansvar. 

Med en dålig grund blir det inget stabilt 

hus. 

- Det är det som gör det så roligt att 

arbeta med barn. Vuxna är redan färdiga 

på nåt vis, barn är mer öppna och 

formbara. 

Och det är med barnen Solveig vill 

arbeta. Hon är inte så glad för alla extrauppgifter 

som smugit sig på – administration, 

dokumentering, pro j e k t , 

möten, pappersjobb. 

- Det tar tid från arbetet med barnen. 

Mitt jobb är i barngruppen, inte 

på kontoret! 

Det är många bakterier i omlopp på 

en förskola, men So l veig är sällan sjuk. 

Inte det minsta utsliten heller. Om man 

leker med tanken att hon dagligen haft 

hand om 10 barn som vardera väger 

15 kilo, så fattar man hur många hundra 

kilo hon lyft varje dag i 33 år. 

- Jag är inte bra på att vara sjuk, så 

det är tur att barnen givit mig styrke- 

träning, skrattar hon och tillägger att 

de också givit henne immunitet mot 

förkylningar och andra småkrämpor. 

So l veig säger att hon vill leva i minst 

200 år för att hinna med allt hon vill 

göra. Det vill säga att resa och få insyn 

i olika kulture r. Och då menar hon 

inte i första hand grisfesterna på Mall 

o rca. Även om hon gärna åker dit också. 

Tillsammans med maken har hon 

hittills bland annat bott på ranch i Br asilien, 

seglat i Karibien och snorklat 

bland delfiner, besökt Mexico och Bosnien 

och åkt flodbåt tvärs över Ir l a n d . 

Maken delar hennes intresse och tillsammans 

prioriterar man resandet. Infall 

och tillgång på pengar styr va rt resorna 

går. 

- Om vi vinner på Lotto sticker vi 

d i rekt ut på Hu rt i g rutten med båt. Eller 

gör en äventyrsresa till Antarktis 

kanske? 

En god vän och tidigare kollega råkar 

vara mamma till den kände uppt 

ä c k t s resanden, äve n t y r a ren och re s e a rr 

a n g ö ren Ola Sk i n n a r m o. So l veig skulle 

inte tveka att åka med på hans resor 

om bara får råd. Det är väl inte för 

inte som man haft en mamma som kört 

motorcykel till Spanien på 20-talet. 

Lusten på äventyr kanske finns i generna? 

- Jag är nyfiken på det mesta. När 

nyfikenheten är borta, då är det kört! 

MED TANKE PÅ intresset för exotiska 

resor kanske det skulle vara bra 

med en högre lön. Solveig tycker inte 

att barnskötare får lön efter fört j ä n s t . 

- Men jag vet inte om jag blivit lyc kl 

i g a re med ett bättre betalt jobb. Vi s s t 

kan det kännas konstigt att ens barn 

har högre lön än man själv, men jag 

trivs bra med mitt jobb och mina arbetskamrater. 

Det är ett privilegium 

att ha så bra arbetskamrater och det 

spiller över på barnen också. De känner 

trivseln. 

- Mitt arbete kräver oändligt mycket, 

men det ger ändå mer. Jag får uppskattning 

hela tiden. Och jag får uppl 

e va tillfredsställelsen när en liten människa 

plötsligt lärt sig något och förstår 

hur saker och ting fungerar. 

- Tänk att ha ett jobb där man när 

som helst kan få en go kram och höra 

att någon säger ”Vad jag tycker om 

dig!”. Det är minsann inte alla förunnat! 

Carina Hult 

Sotenäschef avgår 

Sotenäs omstridde omsorgschef Jan Bornestig har lämnat sin anställning den 31 mars. 

Jan Bornestig fick kraftig kritik i samband med att förra årets budget för omsorgsförvaltningen 

överskreds med drygt 7 miljoner kronor. Men kritik har också tidigare 

riktats emot honom av kommunens fackföreningar, däribland Kommunal. Det är 

framförallt situationen i hemtjänsten i Sotenäs som fått Kommunal att reagera. Trots 

att det ytterst är politiska beslut som styr hur mycket pengar omsorgen får, har Kommunal 

upplevt brister i samverkan med ledningen för förvaltningen. 

-Nu hoppas vi att vi snabbt får en ny omsorgschef och att vi ser över vilken ledningsorganisation 

vi ska ha, säger Lise-Lott Arvidsson, ordförande Kommunal Sotenäs. 

- Tänk att ha ett jobb där man när som helst kan få en go kram 

och höra att någon säger ”vad jag tycker om dig!” 

En försko l e f r ö kens egenskaper enligt 

f ö r fattaren Kate Douglas Wi g g i n : 

”Hon bör han en ängels tålamod, en Rafaels och en Michelangelos konstnärsanlag, 

en Rousseaus pedagogiska blick, en Andersens berättartalang, en Jules Vernes 

fantasi, en Edisons uppfinnargeni. En jättes kraft och hälsa. Ändå fler egenskaper 

bör hon ha: hon bör också vara lite av en arkitekt, snickare, målare, hantverkare, 

god husmor, socialpolitiker, lite läkare och sjuksköterska, lite själasörjare och lite 

jurist. Men framför allt ska hon vara människa, en varm, kärleksfull människa 

som äger förståelse och deltagande för både stora och små.” 

E u r o p a fa c ken på offe n s i v e n 

-skriv på för offentlig service 

Europafacket (ETUC) är på offensiven för att försvara den offentliga servicen. 

I en gemensam namninsamling ställer fackföreningar från hela Europa 

två krav. EU ska slå vakt om att den offentliga servicen kan möta invånarnas 

behov och EU ska ta fram en europeisk lagstiftning som ska skydda offentlig 

service. ETUC anser att tillgänglighet och kvalitet inom offentlig sektor har 

minskat under många år av ensidig liberalisering. I dagsläget har över 122 000 

invånare skrivit under namninsamlingen som du kan hitta på: 

www.petititionpublicservice.eu 

I maj väntas Vanja Lundby-Wedin väljas till ordförande för ETUC på kongressen 

i Sevilla. 


Tre dagar i veckan arbetar 

Christian med det bästa 

han vet - att tömma papperskorgarna 

på Gerås 

motionshall i Bergsjön. 

Tillsammans med de tre 

kamraterna Kajsa, Pia och 

Mikael, som alla är intellektuelltfunktionshindrade, 

ser han till att anläggningen 

hålls ren och prydlig. 

När Christian, Kajsa, Pia och Mikael dyker 

upp på Geråshallen blir de glatt mottagna 

av Rita, som sköter caféet och receptionen, 

och hallföreståndaren Bosse. 

Gänget har arbetat där drygt ett år 

och känner både personal och besökare. 

Habiliteringspersonalen Carina Johannesson 

och Ulrika Johansson är alltid 

med. Carina och Ulrika arbetar på 

Bergsjöns Dagcenter för intellektuellt 

funktionshindrade. Som ett led i strävan 

att integrera denna grupp i samhället 

har man samarbete med olika öppna 

verksamheter. 

Städningen på Geråshallen är en, tvät- 

Mikael, Carina, Kajsa 

och Christian samlade 

runt Pia på brottarmattan. 

Man måste ju 

ha rast ibland. 

R E N arbetsglädje 

fixar R E NA R E g o l v 


ten av handbollsklubben BK Banérs träningskläder 

och matchställ är en annan. 

- Det är väldigt socialt utvecklande att 

träffa människor och ha riktiga arbetsuppgifter 

att sköta, säger Carina. På 

Geråshallen är det en fin gemenskap och 

våra deltagare blir alltid trevligt bemötta 

både av dem som tränar här och personalen. 

Det är ingen som tittar konstigt 

eller gör skillnad på dem och andra. 

Här har alla samma värde. Det är naturliga 

mötena och samtalen är otro l i g t 

viktiga för våra deltagare. 

- Bosse är vår chef, säger Mikael. 

- Han är snäll, nästan för snäll, säger 

Pia och skrattar. 

- Och Rita bakar goda kakor och jag 

brukar få slicka skålen, säger Christian 

och ger sig iväg för att se om det finns 

någon smet att smaska på hos Rita i köket. 

DET ÄR CARINA och Ulrika som avgör 

på vilken nivå man kan lägga arbetsuppgifterna. 

De kan också påverka valet 

av lämpliga sysslor, som till exempel 

jobbet med tvätten hos BK Banér. 

Gråberget tävlade om 

Stora arbetsmiljöpriset 

Avdelningarna 4 och 6 på Gråbergets sjukhem i Göteborg fanns bland 

de 30 finalister som tävlade om ”Stora arbetsmiljöpriset” 2007. Priset 

är instiftat av Arbetsmiljöforum och tidningen Du och Jobbet och 

delas ut i klasserna offentlig sektor och privat sektor. Segraren i den 

första blev den 19 april Barnmottagningen, Norrtälje sjukhus. Juryn 

bestod av stressprofessorn Lennart Levi och representanter från näringsliv 

och offentlig sektorn. Urvalet av de 30 arbetsplatserna har gjort s 

med hjälp av medarbetarenkäter och telefonintervjuer. 

Alla vinner på samarbetet, de funktionshindrade 

får utvecklande uppgifter att 

sköta och de företag eller föreningar som 

öppnar sin verksamhet för dem får vissa 

sysslor utförda. Habiliteringsersättningen, 

som utgår till intellektuellt funktionshindrade, 

blir som en lön. Carina 

och Ulrika är också noga med att arbete 

är arbete och ska skötas seriöst. 

- Visst kan vi kramas och skoja lite 

grand, men vi betonar att sånt är bättre 

att göra när man kommer hem. 

Bergsjöns Dagcenter tar emot runt 20 

deltagare varje vardag mellan klockan 8 

och 15 och där arbetar 15 habiliteringspersonal. 

På dagcentret finns en textilverkstad 

där man väver och gör tryck 

på tyg. En del av det som tillverkas säljs 

antingen på dagcentret på Un i ve r s u m s g atan 

eller på Lillfiket, som ligger på To r ggatan 

9 vid Kronhusbodarna, som också 

drivs av Bergsjöns Dagcenter. 

- Det är fina och prisvärda hantverksprodukter, 

säger Carina som själv beställt 

en trasmatta av Mikael. Mikael färgar 

lakan i de färger Carina vill ha, sen 

river han matt-trasor och väver. Läng- 

Regionalt filter mot 

b a r n p o r n o g r a fi 

den på mattan bestämmer beställaren 

och priset betalas per kvadratmeter. 

Man har också den så kallade Tellusgruppen 

som har hand om kaffeservering 

vid kurser och konferenser på stadsdelshuset 

i Bergsjön. 

- Vår önskan är att få flytta till andra 

lokaler på Teleskopgatan, för nu blir det 

ett väldigt flackande för oss fram och 

tillbaka mellan Geråshallen, Sa n d e k l e v shallen, 

Sandeklevsskolan och dagcentret 

på Universumsgatan, säger Carina. 

Det vore enklare med mindre avstånd. 

Flytten har utretts i några år nu, så vi 

kanske snart får besked… 

Arbetet på Geråshallen innebär att sopa 

och tvätta golven i omklädningsru m , 

gymnastikhall, toaletter och korridore r 

och tvätta brottarmattan. Och tömma 

papperskorgarna förstås. Ulrika och Carina 

får bra hjälp av Kajsa, Mikael, Pia 

och Christian. Men gänget har fler uppgifter 

än jobbet på Geråshallen. Pia, som 

säger att hon är glad i mat, jobbar också 

i köket på dagcentret och går på Vu xenskolan 

ett par dagar i veckan. Och Kajsa 

brukar väva dukar på dagcentret, när 

hon inte jobbar på Geråshallen. Mi k a e l , 

som bor ihop med Pia, går också på Vu xenskolan 

några dagar i veckan, han spelar 

bowling och väver bland annat mattor 

på dagcentret. Christian har också 

ett annat jobb på torsdagförmiddagarna 

på Sandeklevskolan där han ser till 

att borden i lärarrummet är rena. Han 

arbetar dessutom i Kvarnen på dagcentret 

där han maler ned “hemliga papper” , 

papper som inte får kastas. 

- Det är full fart hela dagarna och tiden 

då intellektuellt funktionshindrade 

satt undanskuffade på St re t e red känns 

avlägsen, säger Carina. Nu får de synas 

och göra nytta i samhället. Var och en 

arbetar efter sin förmåga. Och man hör 

aldrig något gnäll, utan här råder bara 

ren arbetsglädje! 

- Jag tycker att allt är roligast, säger Pia. 

Carina Hult 

Barnpornografi på nätet är ett växande problem. Nu ska Västra Götalandsregionen sätta 

in ett nätfilter som kan upptäcka och registrera om en dator används för att lagra eller sprida 

barnporr. I dagsläget finns inga misstankar om att så sker, men regionen har med 28 

000 datorer ett av Sverige största nätverk och därför har politikerna i regionen ställt sig 

bakom initiativet från Karin Engdahl (s) ordförande i regionstyrelsens personalutskott. 

- Västra Götaland har förbundit sig att arbeta enligt barnkonventionen. Bland de värsta 

övergrepp man kan tänka sig är sexuella övergrepp, säger Karin Engdahl. 

Hon ser också beslutet som ett skydd av de anställda som nu slipper bli oskyldigt anklagade 

för att hantera barnporr på sina datorer.

Här är Christian, Mikael, Carina, Pia och Kajsa redo att hugga i med dagens arbete på Geråshallens motionsanläggning. 


S A L L A D S KO N F L I K T E N 

gällde mer än de tre anställda 

Vad gällde salladskonflikten 

på Wild and 

Fresh i Göteborg? De 

tre anställda? Nej, konflikten 

gällde alla de 

namnlösa restaurangarbetarna 

som vill 

försörja sig i en 

bransch med mycket 

tveksamma arbetsförhållanden, 

menar LO i 

Göteborg i en ny rapport. 

Den sista veckan i mars meddelade 

ägaren till salladsbaren Wild and 

Fresh i Göteborg att den rikskända 

salladsbaren ska säljas. En strid 

som pågått sedan november var därmed 

till ända. Vad gällde salladskonflikten? 

Ja, inte den kamp mellan 

David och Goliat som skildrats i 

många tidningar menar LO i Göteborg 

i den nya skriften ”Vad gällde 

salladskonflikten?”. 

FÖR ATT INTE FASTNA i detaljer 

om kronor och ören i de anställdas 

villkor på salladsbaren, tar 

rapporten steget ut ur den exklus 

i va saluhallen Briggen ut i den ve rklighet 

där dramat utspelas. Göteborgs 

restaurangliv är en värld full 

av frestande menyer och lockande 

uteserveringar, men också en 

bransch med omfattande sva rt j o b b 

och oacceptabla arbetsförhållanden, 

menar LO, som beskriver en vardag 

full av osäkra anställningar, 

svartjobb och konkurser. Efter ett 

beslut om att vända en negativ tre n d 

börjar Hotell och Re s t a u r a n g a n s t ä l ldas 

förbund (HRF) förra året att 

besöka restaurangerna på Linnégatan. 

Sammanlagt 39 kollektiva v t a l 

tecknas. Att HRF startade en blockad 

mot Sofia Ap p e l g ren handlar enligt 

LO ytterst om att inte låta ett 

f ö retag i den privata tjänstesektorn 

spela på en annan planhalva än de 

andra. Även om ägaren är en ung 

småbarnsmamma. 

” Det allra viktigaste motivet att 

k r ä va avtal på salladsbaren var faktiskt 

inte att förbättra och trygga 

Fakta 

Liten 

fa c k l i g 

o r d - 

l i s t a 

villkoren för dess tre timanställda, 

även om det var bra även för dem. 

Framförallt var ett kollektivavtal på 

salladsbaren viktigt för alla andra 

som arbetar i branschen… striden 

för ett kollektivavtal på varje enskild 

arbetsplats är en bit av ett större pussel”. 

Vem som var den starke i sammanhanget 

var knappast facket, anser 

LO. Massarbetslösheten under 

90-talet har gjort att det snarare är 

a r b e t s g i varsidan och inte facket som 

har övertag. Rättigheter som försäkringar, 

semesterersättning och 

OB-ersättning är ingen självklarhet 

ute på restaurangerna. Därför 

spelade det ingen roll att de anställda 

själva inte ”ville ha” avtal. Här 

ställs individuella rättigheter mot 

k o l l e k t i va. Det är helt enkelt två olika 

slags moral som står mot va r a n dra: 

arbetarrörelsens solidaritetsmoral 

står mot en individualistisk moralsyn 

där jag har rätt att välja vad 

jag vill oberoende av hur det påverkar 

andra människor. 

ATT BLOCKERA en arbetsplats 

är en urgammal facklig metod för 

att sätta kraft bakom orden och 

motsvaras av arbetsgivarens locko 

u t vapen. Att andra fackföre n i n gar 

i sin tur genom sympatiåtgärd e r 

ger sitt stöd i en strid likaså. I Sverige 

är kollektivavtal medel för de 

mål som i andra länder regleras i 

lag. Att Svenskt Näringsliv och vissa 

företrädare bland de borgerliga 

partierna vill hindra både blockader 

och sympatiåtgärder är ett tecken 

på att en strid har inletts om ett 

systemskifte på svensk arbetsmarknad, 

menar LO. Det är ingen slump 

att den striden började på en salladsbar. 

Här, i den privata tjänstesektorn, 

ska de nya jobben komma 

enligt borgerliga politiker och 

d e b a t t ö re r. Om sektorn ska blomstra 

genom arbetsgivare som Sofia 

Appelgren finns anledning att se 

upp, menar LO. 



Facklig solidaritet eller maffiametoder? Hanne Johansson-Rudberg och 

Ingwar Heinrich från Hotell & Restauranganställdas förbund är glada 

över att Fredrik Ståhle, Livsmedelsarbetareförbundet och Hans Hahn, 

Kommunalarbetareförbundet, är på plats vid Saluhallen Briggen och ger 

sitt stöd till blockaden. - Det här får konsekvenser för hela arbetsmarknaden, 

därför står jag här, säger Hans Hahn, till vänster på bilden. 

Kollektivavtal: 

Avtal mellan en arbetsgivare och ett fackförbund 

som organiserar anställda i branschen. 

Gäller löner och övriga anställningsvillkor 

som försäkringar, semester och ersättning 

för obekväm arbetstid. 

Blockad och strejk: 

Fackets viktigaste maktmedel, reglerad 

i grundlag och medbestämmandelagen. 

Syftar till att få fram ett kollektivavtal 

med en arbetsgivare. Blockad innebär 

att vägra utföra vissa arbetsuppgifter. 

Strejk innebär att lägga ned allt arbete. 

Lockout: 

Arbetsgivare vägrar ge anställda tillträde 

till jobbet i samband med en konflikt 

med fackförening. 

Sympatiaktion: 

Medlemmar i andra fackföreningar hjälper 

till i en konflikt genom att till exempel vägra 

att utföra arbetsuppgifter.

Hallå där, Därför blev vi 

Örjan Nyström, LO! a r b e t s p l a t s o m b u d 

Varför behöver det förklaras 

vad salladsbråket handlade 

om? 

-Vi kände att en del frågor kring kollektivavtalen 

kanske måste förklaras tydligare. Vi har 

problem, framförallt i branscher med många 

s m å f ö re t a g a re, med att många arbetsgiva re inte 

tecknar avtal. Därför har det blivit en kampfråga 

där vi måste gå till offensiv. Eftersom det 

inte är några enkla och självklara saker så måste 

våra förtroendevalda ha bra argument när 

de diskuterar på arbetsplatserna. Det är dem 

skriften vänder sig till. 

Förlorade facket kampen om 

media? 

- I salladsdebatten hade vi helt klart media emot 

oss, utom kanske i Göteborg. 

Varför är det en individualistisk 

moral att inte vara med i 

facket och inte vilja ha avtal? 

- Alla tog för givet att kollektivavtal bara har 

med de anställda på den berörda arbetsplatsen 

att göra. Men situationen på en arbetsplats 

är i själva verket kopplad till branschen i sin 

helhet. Det jag gör påverkar villkoren för alla 

andra. Uppfattningen att frihet är att göra va d 

man vill innebär att strunta i det. Sedan är det 

alltid en avvägning mellan individuella och kollektiva 

intressen och jag säger inte att det alltid 

är de kollektiva som ska gälla. 

Kan man begära att en ung 

människa, som ska jobba sex 

månader för att spara till en resa, 

ska ta ansvar för hela sin 

bransch? 

-Det är arbetsgivaren som är målet för en förhandling 

om avtal, inte den anställda. Av arbetsgivaren 

kan man begära det, ja. Egentligen 

kan man säga att fackets agerande är till 

för att den här unga personen ska slippa ta det 

avgörandet, alltså att avlasta henne det beslutet. 

Sedan är det en samvetsfråga för varje enskild 

anställd om man vill ha avtal och vara 

medlem. Jag kan förstå att en ung människa 

kanske inte har tänkt på detta. Då blir det här 

en tankeställare. 

Vad hoppas du att skriften ska 

leda till? 

-Vi står i en situation där en av hörnstenarna 

i kollektivavtalssystemet i Sverige befinner sig 

under attack av mäktiga krafter som Svenskt 

N ä r i n g s l i v. Det handlar om blockadrätten, rätten 

att bryta fredsplikten för solidaritetsaktion 

e r. I fallet med salladsbaren var det Tr a n s p o rt 

som vägrade att hämta sopor. För att systemet 

ska fungera krävs att facket kan använda maktmedel 

mot arbetsgivare som inte vill teckna 

kollektivavtal. Vi måste ställa frågan varför arb 

e t s g i va re idag ifrågasätter den rätten. Ko l l e ktivavtal 

ger lika villkor och arbetsfred, därför 

har arbetsgivarna hittills stött dem. Och varför 

vill Svenskt Näringsliv att en person som 

Sofia Appelgren, som inte ens är medlem, får 

bättre villkor än deras egna medlemmar? 


Namn: Angelica Martinsson 

Yrke: Undersköterska på Flatås gård, demens 

och korttidsavdelningen 

Uppdrag: Arbetsplatsombud och skyddsombud 

sedan oktober 2006. 

-För det första fanns det ingen som var ombud 

här på avdelningen. Sedan tyckte jag att 

det verkade intressant. Man får lära sig om 

rättigheter och skyldigheter på kurser, annars 

informerar ju varken chefer eller fackföreningar 

så mycket. I höst kom jag tillbaka 

från föräldraledigheten och då var det ganska 

turbulent på min arbetsplats på grund av 

en omorganisation. Då kändes detta med att 

veta vad som gäller ännu viktigare. Som arbetsplatsombud 

tar chefen nu upp frågor som 

berör facket direkt med mig. 

-Jag har varit medlem i 17 år och har bara 

goda erfarenheter av facket. En gång när 

jag jobbade i hemtjänsten fick jag ont i en 

axel och var tvungen att tacka nej till fortsatt 

vikariat. Då fick jag hjälp mot a-kassan 

som ville stänga av mig i 41 dagar. 

Hinner man med att vara arbetsplatsombud 

när man har småbarn? 

-Ja, det gör jag! De flesta möten är på dagtid 

och de som ligger på kvällstid tackar jag 

nej till. Jag samarbetar dessutom med en tjej 

som är arbetsplatsombud på en avdelning i 

närheten, då kan hon gå iväg och berätta för 

mig och tvärtom. Det är roligt med alla nya 

människor man träffar via facket. På våra möten 

finns personal både från Högsbo och 

Frölunda med och då får man reda på vad 

som händer där. 

Namn: Niklas Bergman 

Y r k e : El e vassistent, Kannebäcksskolan för 

döva och hörselskadade barn 

Uppdrag: Arbetsplatsombud och skyddsombud 

sedan hösten 2006. 

-För att elevassistenter ska få en bättre arbetsmiljö 

och jämställda med andra yrkesgrupper. 

Vi står inte högst i rang ute på skolorna. 

Ibland känns det som om ledningen 

tycker att vi är utbytbara, eftersom det inte 

finns någon speciell utbildning. Men även 

om jobbet inte är ett karriäryrke så är det 

ett viktigt yrke. Lärarna skulle inte klara sig 

utan oss. Skulle vi vara borta så blir det kaos. 

Vi har som uppgift att hjälpa eleverna 

att klara sin va rdag. Det kan vara fru s t re r a nde 

för många elever att inte kunna kommunicera 

med andra barn och vi spelar en viktig 

roll både på lektioner och raster, då det 

lätt blir konflikter. 

- När lärare och rektorer pratar om lagar 

har man inte en susning. Men efter att ha 

gått steg 1-utbildningen känner jag att ”aha, 

är det såhär!”. Det finns mycket att lära, men 

det är väldigt intressant. Nu vill jag lära mig 

mer om vilka lagar som finns och vad de betyder. 

Det är svårt att driva frågor utan att 

veta mer. Nu sitter jag i lokala samverkansgruppen 

och får vara med och styra och ta 

beslut. Det fanns ju inte på kartan förut! 


Efter 20 år är Bjarne 

trött på att vara en OSA 

Bjarne Kvist har varit i 

en arbetsmarknadspolitisk 

åtgärd i mer än 20 

år. Hoppet att få sin 

OSA-sysselsättning omvandlad 

till en reguljär 

tjänst har hållit honom 

kvar, trots att han är 

nykter sedan länge och 

lönen är ”en svältlön”. 

Och ingen har erbjudit 

honom några alternativ. 

- Jag älskar mitt arbete, det är två rejäla 

arbetspass per dag. Man är helt 

slut, men det är skönt. Jag älskar att 

jobba med kroppen! Man trivs och 

tänker att nån gång ska anställningsformen 

försvinna… 

Bjarne Kvists arbetsplats är ett så 

kallat arbetslag för skyddat arbete 

som ligger under Fastighetskontoret 

i Göteborgs kommun. Nio personer 

ingår i gänget. En del är äldre 

kollegor som Bjarne jobbat med i flera 

år, andra är yngre. De arbetar med 

skogsavverkning och röjning. Bjarnes 

dröm är att få en ordinarie tjänst 

som skogsarbetare i kommunen. Id a g 

har han en så kallad skyddad sysselsättning 

som kommunen anordnar 

på uppdrag av Länsarbetsnämnden. 

Men alla dörrar ve rkar stängda, tro t s 

att det socialmedicinska funktionshinder 

som en gång gav honom sysselsättningen 

är borta sedan länge, 

han är erf a ren och har licens för motorsåg. 

-Men frågar man så får man svaret 

att det inte finns pengar. Jag tyc ker 

att det är så konstigt att de inte 

tar vara på folk. Kommer det en 

tjänst då tar de folk utifrån. Man 

tycker att man skulle bli kallad någon 

gång? 

I sin ungdom arbetade Bjarne som 

dekoratör på Kapp-Ahl, på Götaverken 

och som byggnadsarbetare i 

Norge. Festandet efter en veckas hårt 

Att OSA-anställda kan vara 

kvar i verksamheten upp 

till 30 år beror på att de 

trivs bra trots de låga lönerna 

och att alternativen 

på den öppna marknaden 

är begränsade. Men de som 

vill gå vidare uppmuntras, 

säger Björn Andreasson på 

Fastighetskontoret i Göteborg. 

Björn Andreasson är ansvarig för OSAve 

rksamheten på Fa s t i g h e t s k o n t o ret i Göteborg. 

Han tycker att de OSA-anställda 

utför ett fantastiskt arbete och borde 

arbete dygnet runt gjorde att alkoholen 

tog över under åren i Norge. 

För att inte gå under nappade han 

på ett erbjudande om ett skyddat arbete, 

en så kallad OSA-anställning 

i slutet av 80-talet på dåvarande Fr itidsförvaltningen. 

Sedan dess har 

han, med undantag för ett kort återfall, 

arbetat hårt i skogen med gallring 

och avve rkning under olika förvaltningar. 

De sex senaste åren har 

han varit helt nykter, mycket tack 

vare att han har en dotter på 16 år 

som han vill ska ha en pappa. Trots 

det är han kvar på sin skyddade anställning 

som är tänkt att vara en rehabiliterande 

insats på väg till re g u ljärt 

arbete. 

Jämfört med en vanlig skogsarbetare 

tjänar Bjarne omkring 5 000 

m i n d re i månaden. Han arbetar med 

trädgallring, flisbränning och avve rkning 

med normala arbetstider och 

i hårt tempo. Hans ersättning är 15 

400 kronor i månaden, varav den 

största delen utgörs av ett bidrag från 

staten. 

- Jag har aldrig någonsin kunnat åka 

någonstans med min dotter. Pengarna 

går till hyra och mat, ingenting 

annat. Jag har nästan slutat att röka, 

kan aldrig gå och se på Frölunda 

eller något. Det blir mest TV på 

kvällarna. Vi är ett gäng gubbar som 

känner oss orättvist behandlade. De t 

b o rde funnits ett samarbete med Arbetsförmedlingen 

som aldrig funnits. 

Så länge du sköter dig har du jobb 

får man höra av ledningen. Och det 

har inte hänt någon förbättring av 

våra löner och villkor, tiden har stått 

still! När du aldrig blir kontaktad och 

allt hänger på dig, du inte får ledigt 

för att gå till Arbetsförmedlingen, 

så känns det som man är motarbetad 

när man försöker ta sig ur det. 



ha högre ersättning. Men han förstår inte 

kritiken mot att det skulle vara svårt 

för anställda inom OSA att komma ifrån 

för att söka annat arbete. 

-Tvärtom, vi uppmuntrar alla att söka 

annat arbete. Vi har ingen anledning att 

begränsa deras möjligheter och vi kan inte 

heller neka dem det. Det är något alla 

våra arbetsledare vet väl! 

Att omsättningen är relativt låg och 

många OSA-anställda har sysselsatts länge 

beror på att de trivs och känner trygghet 

på sina arbetsplatser, menar Björn 

Andreasson. Det finns exempel på enstaka 

personer som gått vidare, men ock- 

Efter 20 år som OSA- anställd tjänar Bjarne Kvist 15 400 kronor. 

Han är tacksam för att ha ett arbete, men har nu blivit fackligt aktiv 

för att förbättra arbetsförhållanden och löner för sig och sina arbetskamrater. 

- Hur länge kan man gå som en arbetsmarknadspolitisk 

åtgärd? 

”De som vill gå vidare uppmuntras” 

så på att personer kommit tillbaka. De 

har föredragit de något lägre kraven på 

det skyddade arbetet. 

DET FINNS INGA ORDINARIE a nställda 

skogsarbetare utan all vård av skog 

i Fastighetskontorets regi utförs av personer 

i skyddat arbete. Arbetsledare och 

förrådsansvarig är de enda ordinarie arbetet 

inom skogshantering på Fa s t i g h e t skontoret 

som en OSA-anställd kan rehabiliteras 

till. 

De som vill fortsätta inom yrket är därför 

hänvisade till att arbeta någon annanstans 

i kommunen eller utanför. Förva l t- 

ningen själv gör inget aktivt för att coacha 

mot arbete, enligt Björn Andreasson som 

hänvisar till att det är Arbetsförmedlingens 

uppdrag. Den som blir kallad av Arbetsförmedlingen 

får gå på arbetstid, bekräftar 

Björn Andreasson. Så säger de riktlinjer 

som finns för verksamheten sedan 

1985 och där också läkarbesök, akuta 

tandläkarbesök och besök hos kurator är 

rättigheter för OSA-anställda. 

Enligt praxis ska frånvaro från arbetsplatsen 

ske i dialog med förman och den 

anställde ska besöka arbetsplatsen både 

innan och efter kontakten med Arbetsförmedlingen.

Juridiskt finns ingen tidsbegränsning 

Hur länge kan man gå som 

arbetsmarknadspolitisk åtgärd? 

Vi frågade Mats Leandersson 

på Länsarbetsnämnden. 

- Det finns inget generellt sva r. I lagve rksamheten 

inom OSA finns det säkert personer 

som arbetat i över 20 år och då kan 

man fråga sig hur lång tid re h a b i l i t e r i n gen 

ska ta. Juridiskt finns ingen begränsning. 

Samtidigt vet vi att många har socialmedicinska 

handikapp som kan vara 

svåra att komma ifrån. 

Vem är ansvarig för uppföljningen 

av OSA-anställda? 

- Eftersom det är ett arbetsmark n a d s p rogram 

är det Arbetsförmedlingen som är 

a n s varig. Där är vi kanske inte världsbäst 

idag, det ska jag erkänna. Det är mycket 

upp till den konkreta arbetsplatsen att 

coacha mot arbete. Många anställda gör 

ett bra arbete, men det är viktigt att ve- 

Fakta 

S kyddat 

a r b e t e 

Närmare 27 000 personer med funktionshinder 

och nedsatt arbetsförmåga deltog i arbetsmarknadsprogram 

2006. 

Ungefär 5000 av dessa hade offentligt skyddad 

anställning (OSA) en siffra som varit stabil 

de senaste fem åren. 

Tipsa din 

tidning 

Ring 

031-12 31 90 

ta att en OSA-anställd ska vara en kvalitetshöjare 

och inte göra ordinarie uppgifter. 

Det är klart att det finns en risk 

att den som finner sin plats är bra att ha 

kvar för organisationen och att den inte 

vill släppa de anställda. 

Men om man är nykter har 

man rätt att gå till arbetsförmedlingen 

och få hjälp 

med en kartläggning av sina 

möjligheter? 

-Du har självklart rätt att komma till 

Arbetsförmedlingen. Men det bygger 

mycket på den egna initiativförmågan. 

Det hade varit en fördel med större omsättning 

på OSA-platserna. Eftersom det 

finns begränsat med pengar så skulle fler 

kunna komma in i åtgärden om fler lämnade 

den. Länsarbetsnämnden har just 

tagit ett initiativ att bjuda in alla handl 

e d a re i Göteborgs kommun, närmare 200 

s t ycken, för att informera om att det definitivt 

inte är förbjudet att söka arbete 

för personer i åtgärder. Avtalen som reglerar 

OSA ger ju relativt låg lön. Som 

anställd tjänar du på att arbeta med lönebidrag, 

vilket också ger en try g g a re anställning. 

En OSA-anställning skyddas 

till exempel inte av LAS. 

Det finns två nya stöd för 

personer med funktionshinder, 

utvecklingsanställning 

och trygghetsanställning. 

Vilka är målgrupperna? 

- Det är ungefär samma personer som är 

aktuella för lönebidrag, alltså arbetslösa 

med funktionshinder. Tanken är att se olika 

stöd som en del i en process. Första 

steget är en kartläggning och sedan kan 

arbetsförmågan testas på en utvecklingsanställning 

på ett år. Sedan kan man tänka 

sig en anställning med lönebidrag för 

dem som inte har bestående funktionshinder. 

För dem med bestående hinder 

finns trygghetsanställning som alternativ. 

I den så kallade lönebidragsutre d n i n g- 

Göteborgs kommun sysselsätter cirka 400 

OSA-anställda, hälften på enskilda platser och 

hälften i lag. De flesta är anställda på Parkoch 

naturförvaltningen som är huvudansvarig 

för kommunens skyddade arbeten. 

2006 hade förvaltningen 279 ordinarie årsarbetare, 

143 OSA-anställda och 139 plusjobbare. 

Kartläggning, utvecklingsanställning och 

t rygghetsanställning är nya arbetsmarknadsstöd 

för personer med funktionshinder från 

och med januari 2006. En utvecklingsanställning 

är på max ett år och ska vara anpas- 

en som lades fram 2003 fanns förslag på 

mer individualiserade åtgärder för arbetshandikappade 

och kort a re bidragsperioder. 

Är utvecklingsanställning och 

t rygghetsanställning ett resultat av de tankarna? 

-Delar av förslagen från utredningen 

finns med. Men förslagen om att OSA 

och lönebidrag skulle försvinna blev inte 

genomförda. De finns kvar parallellt. 

När det gäller OSA ska frågan utredas 

vidare. 

Hur långt har arbetet kommit 

i Göteborg? 

- Vi har kommit igång litegrann. Ut ve c klingsanställda 

har använts vid arbetsförmedlingens 

utslussning av anställda från 

Samhall som vill pröva att jobba på den 

öppna arbetsmarknaden. Ny s t a rt s j o b b e n 

kan sedan också vara ett alternativ. 


sat för person med nedsatt arbetsförmåga. 

En trygghetsanställning kan vara längre tid 

men ska prövas vart fjärde år. Båda stöden 

ges både till offentlig och privat arbetsgivare 

av Länsarbetsnämnden (Arbetsförmedlingen). 

De nya stöden syftar till att förkorta tiden med 

stöd och individualisera hjälpen till personer 

med funktionshinder enligt tankarna i den så 

kallade lönebidragsutredningen från 2003. 

OSA och lönebidrag finns också kvar som en 

offentliga insatser för personer med nedsatt 

arbetsförmåga. 


Genvägspedagogerna som 

lär barnen genusfrågor 

Ludvig Hultman vill bli racerbilsförare. Matilda Johansson kan tänka sig både lastbilschaufför och sjuksköterska. 

-Barn har egentligen inga fördomar om vem som ska göra vad. Det är vi vuxna som för in sådana tankar, säger Ingrid Rosell, genvägspedagog 

och barnskötare. 

Barnskötaren Inger Rosell 

och fritidspedagogen Linnea 

Henriksson saknade 

material om genusfrågor 

för de yngsta barnen. Utan 

ett öre i bidrag gjorde de 

böckerna ” Yrke” och ”Familj”. 

Nu används böckerna 

i utbildningssyfte när ”genvägspedagogerna” 

Inger 

och Linnea föreläser för 

personal och högskolestuderande 

i Fyrbodal. 

Det tar många år att bli en flicka eller 

pojke. Att barn ska få utvecklas till individer 

utan att hindras av vuxnas föreställningar 

om vad som är manligt och 

kvinnligt, är målet för genuspedagogiken. 

Att diskutera yrkesval är en viktig del av 

detta. I Fyrbodal kan förskolor och sko- 

Fakta 

Ta n ke n 

b a ko m 

” G e n v ä g ” 


lor som tidigt vill stödja otraditionella 

yrkesval få hjälp av sju ”genvägspedagoger”. 

- Det handlar inte om att killar ska göra 

tjejjobb och tvärtom. Det handlar om 

att alla ska få välja utifrån sig själv, oavsett 

vilket kön man har. Det är kärnan, 

säger Inger Rosell, en av två barnskötare 

i projektet ”Genväg”. 

Sedan tre år ägnar Inger 10 procent av 

sin arbetstid till att verka för gränsöverskridande 

yrkesval bland små barn. En 

genvägspedagog arbetar med att medvetandegöra 

och utbilda alla i den lärkedja 

som möter barn och ungdomar i gen 

u s f r å g o r. Målet är jämställdhet och medvetna 

yrkesval genom att hjälpa att synliggöra 

könsmönster och ojämställdhet. 

Till va rdags arbetar Inger sedan 8 år på 

Munkedalsskolans förskoleverksamhet 

När Stina ger upp drömmen att bli pilot och Owe säger 

upp sig från förskolan när pedofildebatten blommar är det 

inte bara två individer som hindras i sin utveckling. Också 

verksamheten går miste om kreativitet och kompetens. 

En delad arbetsmarknad styrd av konventioner om vad män 

och kvinnor ska göra står i vägen för utveckling. Därför måste 

traditioner brytas. Det är tanken bakom projektet ”Gen- 

”Solen” på en tjänst som förskollärare. 

2004 anmälde hon och kollegan Linnea 

Henriksson sig till projektet ”Genväg”. 

En fempoängskurs på Göteborgs Un i ve rsitet 

la den teoretiska grunden. Sedan 

handlade projektet om att hitta metoder 

att omsätta kunskaperna i arbetsmetoder. 

Inger och kollegan saknade bra material 

för barn i åldern 3- 8 år. 

- Det finns mycket material till vuxna 

med förslag till övningar. Sedan finns det 

sagor där man vänder på begreppen. Me n 

inget rent undervisningsmaterial, inte va d 

vi har sett i alla fall. Då tänkte vi att det 

kan väl inte vara så svårt att göra en bok 

själva! 

Ett år senare fanns två böcker ”Yrke – 

kan man jobba med vad som helst?” och 

”Familj”. I dessa finns beskrivningar på 

män och kvinnor i olika yrkesroller och 

olika typer av familjer. Syftet är att starta 

diskussioner med barnen om olika yrken 

och familjer. Att familjer idag ser olika 

ut och påverkar yrkesvalet är en insikt 

som växt fram under arbetet. Barn 

p å ve rkas i hög grad av sina föräldrar i yrkesvalet. 

Idag kan barn ha bonusfamiljer, 

ensamstående föräldrar eller föräldrar 

av samma kön, därför kan kanske nya 

föreställningar om vad som är okey att 

jobba med växa fram? Att individen själv 

ska välja är hela tiden ledstjärnan. Och 

det är de vuxna som borde lära av barnen, 

menar Inger. 

- Det är vi som vuxna som gör saker 

till problem innan de är det för barnen. 

När vi gör det, överför vi våra fördomar. 

Det sker helt omedvetet. Man kan undra 

när barnen tar över våra värderingar 

rätt öve r. De har dem inte när de är små. 

väg” som drivs av Fyrbodals Kommunalförbund. 7 anställda 

inom förskola och skolan har utbildats i genusfrågor och 

ägnar delar av sin arbetstid till att hjälpa kollegor att komma 

igång med va rdagsarbete för medvetna yrk e s val. För mer 

information, se www.genvag.se 

Böckerna ” Yrke” och ” Familj” kan beställas av Ingrid Rosell 

på www.ingrid.rosell@munkedal.se ( Kostnad 150 kronor)

Fyrbodals genvägspedagoger är specialiserade 

på barn i olika åldrar. 10 procent 

av sin arbetstid ägnar Inger åt att 

resa ut och föreläsa om genus och yrk 

e s val för andra som arbetar med mindre 

barn. Tillsammans med Linnea och ytterligare 

en kollega har de varit ute på 

ett tiotal förskolor, skolor och utbildningar. 

Deras råd är konkreta och vardagsnära. 

- Det är bra att vara minst två som driver 

ett sådant här arbete. Du måste ha 

ledningen med dig. Sedan har vi alla ont 

om tid. Men det här betyder inte merarbete. 

Det handlar om ett annat sätt 

att se på ve rksamheten. Om man till exempel 

utvärderar något man gjort kan 

man ställa frågan – har vi tänkt på genus? 

Att se möjligheter istället för hinder 

är viktigt för ”genvägspedagoger”. Att 

det finns material för små barn kring 

yrkesval beror inte på att någon öronm 

ä rkt några pengar för det. Familj, vänner 

och sponsorer i Munkedal har finansierat 

böckerna. 

- Man måste hitta genvägar för att det 

ska gå snabbare, säger Ingrid. Det tar 

tid ändå, men det går att göra det snabbare. 

Det roligaste har varit att vi lyckades 

göra böckerna, även om det var 

mycket mer jobb än vi trodde. Och för 

min egen del är det roligaste upplevelsen 

att man faktiskt kan utvecklas, tro t s 

att man är lite äldre. Att ny kunskap är 

rolig och inte en börda! 

Det blir ingen gemensam 

upphandling av 10 kommunala 

förskolor i Uddevalla. 

Istället ska intresserade 

huvudmän kunna ta över 

enskilda förskolor efter beslut 

i Barn och utbildningsnämnden. 

Kommunal 

befarar sämre insyn och 

säger nej till vinstdriven 

förskoleverksamhet. 

De tio förskolorna i Uddevalla som ska 

ö vergå i annan regi för att, enligt den politiska 

majoriteten i Ud d e valla, främja va lfrihet 

och konkurrens ska överföras en 

och en till annan huvudman. Det beskedet 

kom i mars från Barn och Utbildningsnämnden 

och motiverades med att 

nämnden lyssnat på opinionens krav på 

delaktighet. 

-Som jag ser det bygger det nya förslaget 

fortfarande på att vinstintressen ska 

ta över förskolan. Skillnaden är att det 

nu inte sker i samma takt. Om det är på 

grund av opinionen eller skollagen vet 

jag inte, men på något sätt har de tänkt 

om. Men egentligen tror jag inte att den 

nya alliansen i kommunen bryr sig om 

Sölvi Brädefors opinionen, säger Kjell Aronsson, ordfö- Förskolor ska bedrivas i kommunens egen regi. Bristen på in- 

-Genom möten och miniföreläsningar 

vägleder vi pedagoger 

till ett mer genusneutralt 

arbets- och förhållningssätt, 

säger Linnea Henriksson. 

rande i Kommunals sektion Service och 

Teknik. 

I förhandlingar med kommunen har 

Kommunal motsatt sig utvecklingen mot 

k o n k u r rens inom förskoleve rk s a m h e t e n . 

Motiveringen är att fackföreningen anser 

att förskoleverksamhet ska bedrivas 

i kommunens regi med insyn och utan 

vinstintressen. Utan insyn är risken stor 

att vinstintresset styr innehåll och personalantal 

i ve rksamheten, menar Ko mmunal. 

Därför har man också sagt nej 

till det paket av stödåtgärder som Uddevalla 

kommun vill erbjuda de anställda 

som vill ta över verksamhet. I paketet 

ingår möjligheten till två års tjänstledighet 

och betald utbildning och konsultstöd. 

Kommunal är emot att skattemedel 

används för att starta privata vinstg 

i vande företag. Däremot är två års tjänstledighet 

ett positivt förslag men eftersom 

det inte gick att säga ja till det senare och 

nej till det förra och då beslöt Kommunal 

att säga nej totalt. 

Kommunal, Svenska Ko m m u n a l t j ä n stemannaförbundet, 

Lärarnas riksförbund 

och V å rdförbundet riktar nu gemensamt 

a l l varlig kritik mot processen och har begär 

av kommunstyrelsen i Uddevalla att 

Kommunals sektion 54 Vu xenpsykiatri har i slutet av mars begärt att Arbetsmiljöverket 

prövar brott mot Arbetstidslagens 13 paragraf om 11 timmars nattvila. 

Anmälan gäller akutmottagningen på Sahlgrenska sjukhusets psykiatriska klinik, 

område Östra. 

Enligt gällande schema ska personalen som arbetar kväll gå hem klockan 21.00 

och börja nästa dag klockan 09.00. Men Kommunal menar att det är så vanligt 

att personal tvingas stanna kvar så att den lagstadgade dygnsvilan i praktiken inte 

ges. Mellan 4-6 gånger per månad tvingas personalen att arbeta över, vanligt- 

P R I VAT I S E R I N G 

fördröjs i Uddevalla 

syn påverkar verksamheten negativt, menar Kjell Aronsson 

Kommunal, Uddevalla. Han, liksom kollegan Anette Brattberg, 

är förvånad över många av de förslag som den nya politiska 

majoriteten lagt. 

de ger Barn och utbildningsnämnden ett 

t ydligt uppdrag att den fortsatta pro c e ssen 

sker i samverkansavtalets anda. 

- DET KÄNNS unikt att så många förbund 

agerar tillsammans. Det är ett tecken 

på att vi är väldigt missnöjda med det 

hela. Det gäller inte bara förskolorna utan 

all kommunal verksamhet som nu ses 

över, säger Kjell Aronsson. 

Barn- och ungdomsnämnden har under 

april också på nytt tagit upp förslaget 

att huvudmän på privata förskolor 

ska kunna anställa dagbarnvårdare från 

och med den 1 maj i år. I en intervju i 

Kommunal Västs förra nummer har Ha n s 

Jonasson, Ud d e va l l a p a rtiet, utvecklat sin 

syn på kollektivavtal för just denna nya 

reform. I intervjun säger Jonasson att nuvarande 

kollektivavtal för dagbarnvård are 

begränsar möjligheten för föräldrar att 

vara hemma med sina barn med ersättning. 

Skälet är att avtalet reglerar antalet 

barn och att arbetstiden är heltid, enligt 

Jonasson. 

-Vår uppgift som fackförening är att ge 

våra medlemmar en trygg och bra anställning, 

både vad gäller arbetstider och 

löner. Det är detta som regleras i kollektivavtalen. 

Ett resultat av detta är att vi 

sa upp dagbarnvårdarnas avtal förra åre t 

för att de skulle få bättre arbetstider. Id a g 

arbetar de 40 timmar istället för 46 timmar. 

Jag tycker att de föräldrar som går 

och funderar på om de ska nappa på erbjudandet 

ska tänka sig för både en och 

två gånger. Avtal reglerar både arbetstider, 

löner och kompenserar för slitage i 

hemmet. 

Kjell Aronsson är också förvånad över 

att kommunen å ena sidan kräver pedagogiskt 

utbildad personal i förskolor, å 

andra sidan nu öppnar möjligheten att 

föräldrar ska arbeta professionellt med 

att ta hand om barn. 

- Är det valfrihet att kunna ha helt oerfaren 

personal? Vart är vi på väg då? 


M i s s t a n ke om brott mot arbetstidslagen på Sahlgrenska 

vis mellan 1-3 timmar, ibland mer sägs i den anmälan Kommunals sektion lämnat 

till Arbetsmiljöverket. Det finns inget lokalt kollektivavtal som medger sådana 

avvikelser. 

Arbetsmiljöverket har begärt in uppgifter från Sahlgrenska sjukhuset. 

-Människor som jobbar måste återhämta sig för att orka fortsätta att jobba. Ps ykiatrin 

är ett väldigt tungt arbete, på akuten måste du hålla 200 procents beredskap 

eftersom du aldrig vet vem som kommer in. Får personalen inte vila, går de 

under, säger Leif Glick, ordförande för sektion 54. 


- dags för avspark för Lotta Storgård 

- Jag framhåller laget, inte mig och Leif. Tjejerna spelar fotboll 

för sin skull, för att ha roligt tillsammans på planen. 

Själv ser jag mig mer som en vallhund, säger Lotta Storgård. 

Engagemang är en viktig gemensam nämnare i både hennes 

fackliga arbete och i fotbollen. 

Att vara fotbollsidiot är 

att vara hes från april till 

september, ha två familjer 

och alltid leva nära spänningen. 

Lotta Storgård är 

en av hundratusentals aktiva 

som räknat ner till seriestarten 

sedan i höstas. 

Vi följde med när Utbynäs 

damlag startade säsongen 

i division 3 damer. 

-När vi beträder banan måste det vara 

med 250 procent, annars kan vi lika 

gärna ställa ut skorna! 

Det är 40 minuter kvar för Utbynäs 

A-lag till säsongspremiären tillika derby 

mot Ko rtedala. Tränarna Lotta St o rgård 

och Leif Jansson går igenom laguppställning 

och taktik. Lagen känner 

varandra väl, både vad det gäller spelupplägg 

och spelstil. Spelarna är i högsta 

grad delaktiga och diskussionerna böljar 

fram och tillbaka om ytor, markeringar, 

trianglar och psykologi. 

-Spelar vi hårt, inte fult men tufft, så 

blir de pissesura och spelar dåligt. Det 

vet vi, säger en blond tjej bestämt. 

”Walk on, walk on with hope in your 

heart and you´ll never walk alone. You 

never walk alone” står det på väggen i 

gigantiska bokstäver. 

- Jag vill ha en dialog med spelarna. De t 


blir bättre fotboll på plan och det är viktigt 

för de yngre att de lär sig, säger Lotta 

Storgård. 

Att tjejer kan och vågar prata fotboll 

idag är en av de förändringar hon kan 

se tillbaka på efter närmare 30 år med 

fotbollen. Andra förändringar är den tekniska 

utvecklingen och tempot. 

DAMFOTBOLLEN har fått bättre 

förutsättningar, bättre tränare och det 

har kommit in pengar i sporten, berättar 

Lotta. Viktigast är att klubbarna börjat 

intressera sig, men också media spelar 

roll. När media skriver kommer 

publiken och det ger pengar, vilket i sin 

tur kan sporra klubbar att satsa. Av Sveriges 

250 000 licenciserade spelare är 

60 000 damer. 

- Det har vi varit de senaste åren. Me n 

vi har inte synts, säger Lotta lugnt. 

Utbynäs är en klubb med 420 aktiva 

s p e l a re på både herr och dam, flick och 

pojksidan. Satsningen på damfotboll är 

14 år gammal, förra året tog damernas 

A-lag steget upp i division tre. Målet 

är att satsa för att nästa år kliva upp i 

tvåan berättar ordförande Lasse Forsstrand 

som var tränare tills för några år 

sedan. Det handlar om att bygga ett bra 

lag av unga och mer erfarna, skapa trivsel 

och ge alla chans att utvecklas ge- 

nom att få spela. Därför finns också ett 

farmarlag. 

-Hos oss har tjejer samma förmåner 

som killarna. Vi ger dem en chans, de 

är duktiga. Och de älskar Lotta, hon 

är jättego. En föreningsmänniska helt 

enkelt, fantastisk! 

AVSPARK. Lotta och Leif står och 

coachar sina tjejer som försöker bygga 

upp spelet. Det är strålande sol och ett 

tjugotal åskådare har infunnit sig. Efter 

20 minuter tar Kortedala ledningen, 

efter 30 kvitterar ” No r p a n” som spelar 

på topp i Utbynäs. 

- Nu känns det bra, nerverna slappnar 

av lite. Det ser bra ut. Vi spelar en ganska 

rörlig och teknisk fotboll. Mer vill 

jag inte avslöja, säger Lotta och skrattar. 

- Kom igen, lite vilja! Elda på! 

Spelet har högt tempo, många skott 

mot mål och en hel del brassefotboll. 

Fr i s p a rk a r, filmningar och gula kort lyser 

med sin frånvaro åtminstone större 

delen av de 90 minuterna. 

- Det jag gillar med fotboll är spänningen 

och det tekniska. Vi har sett lite grann 

av det på plan idag, det är tjusigt. Det 

tittar jag gärna på! 

Allt handlar om hård träning. Minst 

tre gånger i veckan plus match under 

säsongen. Något mindre på vintern är 

dosen för spelare och tränare. För Lotta 

är det inga konstigheter. Hon har spelat 

sedan hon var åtta år. 16 år gammal 

blev hon spelande tränare för A-laget i 

d å varande hemmaklubben Majorna IK. 

Kort därefter tog hon sig också an Blaget, 

trots att många av spelarna var 

ä l d re än hon själv. Ut bynäs har hon tränat 

i åtta år. Till vardags arbetar hon i 

en helt annan förening, Kommunals sektion 

Gu n n a red där hon är huvudskyd dsombud 

och styrelseledamot. Det finns 

gemensamma nämnare. 

-Själva upplägget och engagemanget 

är ju samma. För mig är det här så naturligt, 

jag är ju föreningsmänniska och 

u p p v u xen med detta. Sedan tar jag med 

mig erfarenheterna från det ena till det 

andra. Den sociala biten från fotbollen, 

den tar jag med mig till jobbet. Jag måste 

ju kunna läsa mina tjejer och se hur 

de mår. Det där kan jag ta med mig i 

en förhandling. Att inledningsvis nollställa 

sig och läsa vem man har framför 

sig för att sedan försöka hitta en lösning. 

ANDRA HALV L E K . Ko rtedala lägger 

2-1 och kort därefter 3-1. Psyket tar ut 

sin rätt, det är uppförsbacke för tjejerna 

i Utbymark. Trots resultatet är Lotta 

inte besviken. 

- Jag är nöjd med första halvlek, vi lyc kades 

växla kanter som vi tänkt. Jag kan 

ta att vi förlorar mot ett bättre lag, men 

inte mot ett sämre. Det kan ta mig flera 

dagar att komma över. 

Men jag försöker att hålla det för mig 

själv. Det viktiga för tjejerna är att inte 

fastna i det negativa utan att kunna 

se vad som är bra. Att ta lärdom och 

kunna gå vidare. För oss handlar det om 

att träna vissa saker på nästa träning på 

söndag. Det handlar inte om att prata 

om att vinna eller förlora. 

Det där har hon förstått i förhandlingsarbetet 

i Kommunal liksom att hitta 

l ö s n i n g a r. Som kvinnlig tränare tror hon 

att hon har lite lättare att se var i livet 

tjejerna i laget befinner sig. 

OM EN SMÅBARNSMAMMA ska 

kunna satsa på fotboll är det till exempel 

okey att ta en löparrunda hemma 

istället för en träning om det kör ihop 

sig hemma. Eller att träna ihop med ett 

annat lag som ligger närmare hemmet 

någon gång. Men att hitta lösningar kan 

också betyda att söka samarbete med 

herrlaget i Utbynäs. Att träna tillsammans 

med killar utvecklar tjejer och ger 

båda lagen glädje. Det sista är jätteviktigt 

för motivationen, betonar Lotta. 

Och då kan man kanske också gemensamt 

möta det som, enligt Ut bynäs klubbordförande 

Lasse Forsstrand, är det 

största hotet mot fotbollen alla kategor 

i e r. Det handlar om dyra planhyro r, ett 

s t ö r re problem än utbudet av andra sporter, 

ökade krav på att satsa på utbildning 

för unga och en smygande individualism. 

- Vi betalar 120 000 kronor per år för 

att få spela fotboll! Kommunen knäcker 

oss med sina planhyror. Det är det 

största hotet. 

Sölvi Brädefors

Gänget som sticker till Bosnien 

- FÖR ATT KOLLA FAC K E T 

Människor har olika uppfattning 

om fackföreningen. 

Det finns de som tror 

att facket fungerar som en 

social inrättning dit man 

kan vända sig om man till 

exempel har problem i familjen. 

Andra tror att facket 

är en arbetsförmedling, 

medan somliga är skeptiskt 

inställda och utgår från att 

facket är korrumperat. För 

att bland annat ta reda lite 

om hur facket fungerar i 

andra länder åker ett gäng 

från sektion 40 Mölndal till 

Bosnien-Hercegovina i juni. 

- Det är bra att se sig om lite i världen, 

många av våra medlemmar kommer från 

andra länder, säger Lena Sohlberg, Lena 

Klaesson och Helene Olsson som snart 

får packa resväskan. Den 5 juni bär det 

av till Sarajevo, men innan dess är det 

fullt upp med förbere d e l s e r. Hela styre lsen 

läser för närvarande en studiecirkel 

om Bosnien-Hercegovina och man ägnar 

mycket tid åt att knyta kontakter med 

människor både där och här för att samla 

information och ordna studiebesök. 

- Vi hoppas förstås att få träffa fackliga 

före t r ä d a re som kan berätta för oss hur 

f a c k f ö reningarna fungerar i Bosnien-He rcegovina 

och ge oss en bild av det fackliga 

klimatet. Vi har dessutom vissa förhoppningar 

om att få fira Sveriges nationaldag 

den 6 juni på svenska ambassaden 

i Sa r a j e vo. Tjänstemännen på ambassaden 

borde också kunna bidra med 

nyttig information om landet. 

Den 11 juni går kosan tillbaka till Sverige 

och då hoppas Lena, Lena och Helene 

ha väskorna fyllda med bilder och 

reseberättelse för vidare b e f o rdran till sektionens 

medlemmar. Du kommer förstås 

att kunna läsa om deras upplevelser äve n 

i denna tidning. 

- Vi kommer naturligtvis inte tillbaka 

och vet ”hela sanningen” om hur saker 

och ting fungerar i Bosnien-Hercegovina. 

Men vi hoppas att ha fått många nya 

intryck och svar på våra frågor. Det ska 

bli väldigt spännande! 

Carina Hult 

I juni bär det iväg till Bosnien-Hercegovina för Helene Olsson, Lena Sohlberg och Lena Klaesson 

från sektion 40 Mölndal. Vi ser fram emot att få ta del av deras upplevelser! 

Hur har dom råd att åka? 

Resan till Bosnien-Hercegovina finansieras med stipendier 

från Gunnar Hallströms stipendiefond. Alla förtroendevalda 

inom Kommunal som vill göra en studieresa 

utomlands för att lära mer om fackligt arbete, offentliga 

sektorn eller för språkstudier, har rätt att söka bidrag ur 

fonden. Man kan söka som enskild medlem eller grupp. 

Den som söker stipendium ska göra en studieplan, en kost- 

nadskalkyl och en plan för hur kunskaperna ska spridas 

till fler. Ansökningsblanketter kan beställas från Gunnar 

Hallströms Stipendiefond, Svenska Kommunalarbetareförbundet, 

Box 19030, 104 32 Stockholm. 

Gunnar Hallström var förbundsordförande i Kommunal 

under åren 1948 – 73. Då han gick i pension instiftades 

stipendiefonden som minnesgåva. 


Sektionsstyrelserna 2007 

Sektion 1 Gatubolaget 

Ingemar Johansson, ordförande 

Per-Olof Oscarsson 

Christer Persson 

Lennart Åhvall 

Per Bäckbro 

Huvudskyddombud 

Per Bäckbro 

Sektion 4 Spårvägen 

Teknisk Personal 

Kjell Andersson, ordförande 

Jan Strömqvist, sekreterare 

Bo Högberg, kassör 

Ralf Berndtsson, ledamot 

Leif Svantesson, ledamot 

Huvudskyddsombud 

Jan Strömqvist 

Sektion 5 Spårvägen 

Trafikpersonal 

Jan Sundberg, ordförande 

Kent Budd 

Yvonne Strandh 

Lasse Selander 

Janne Asterberg 

Kjell-Åke Rönnberg 

Gun Carlsson 


Christer Duell - Buss 

Kent Klähm - Spårvagn 

Sektion 7 Räddningstjänsten 

Storgöteborg 

Odd Andersson, ordförande 

Fredrik Rosqvist 

Peter Johansson 

Rolf Petersson 

Lars Ivarsson 

Ronnie Lagerström 

Alfdis Halldordottir 


Rolf Petersson 

Sektion 8 VA-verket, 

GRYAAB 

Mats Eriksson, ordförande 

Sandy Westergren 

Bo Persson 

Valter Gabrielcic 

Johan Ternstrand 

Sektion 9 Kyrkogårdsförvaltningen 

och kyrkans församlingar 

Christer Blomgren, ordförande 

Stefan Joelsson 

Bengt Berntsson 

Rose-Marie Johansson 

Bengt Ericson 


Christer Blomgren 

Sektion 10 

Idrott och Park m fl. 

Eive Gahnström, ordförande 

Björn Haukland 

Irja Bodin 

Christer Andreasson 

Jonas Ljungberg 

Mikael Hansson 

Gert Andersson 


Jonas Ljungberg – Liseberg 

Christer Andreasson – Lokalförsörjningsförvaltning 

Timo Strandeberg – GotEvent 

Irja Bodin – Idrott och föreningsförvaltning 

Björn Haukland – Pa rk och Na t u rf ö rva l t n i n g 

Jan-Olof Hansson - Medichus 

Sektion 11 Fastighet 

distrikt Göteborg 

Kent Corneliusson,ordförande 

Sektion 12 Göteborgs 

utbildningsförvaltning 

Mikael Ekberg, ordförande 

Claes Eriksson 

Birgitta Sjödahl 

Jan-Olof Andersson 

Michael Bourne 


Claes Eriksson 

Sektion 13 Askim, 

Tynnered 

Marianne Tono, ordförande 

Susanne Gustafsson 


Anita Gustafsson 

Karin Nirvander 

Louise Dalman 

Lena Jansson 

Mehrdad Pour 


Marianne Tono – Askim 

Louise Dalman - Tynnered 

Sektion 14 Gunnared 

Pia Norrlin, ordförande 

Gladys Yannelli 

Lotta Storgård 

Åsa Nilsson 

Gunilla Samuelsson 


Lotta Storgård 

Sektion 15 Kortedala 

Carina Dahlström, ordförande 

Inger Peterson 

Solveig Svensson 

Anders Björklund 

Anna Maria Saastamoinen 


Carina Dahlström 

Sektion 17 Centrum 

Kerstin Billmark, ordförande 

Fredrik Karlsson 

Anna-Greta Gustafsson 

Anne-Marie Lagerqvist 

Karin Lindqvist 


Kerstin Billmark 

Anna-Greta Gustafsso 

Sektion 18 Majorna, 

Älvsborg, Styrsö 

Susanne Eliasson, ordförande 

Christina Rigemar 

Ingegerd Samuelsson 

Ann-Christine Drejenstam 

Christina Jurin 

Ullakarin Näslund 

Ingegerd Johansson 


Ingegerd Johansson – äldreomsorg 

Majorna 

Mikael Skålberg - skola/förskola 

Majorna 

Camilla Denovan – funktionshinder Majorna 

Christina Jurin – Älvsborg 

Ullakarin Näslund - Styrsö 

Sektion 19 Torslanda, 

Biskopsgården 

Siv Olsson, ordförande 

Eva Andersson 

Lena Scherlin 

Lotta Haraldsson 

Monica Bohag 

Monica Lidgren 

Helen Ericsson 

Marie Svanström 

Lena Edgren 


Lena Scherlin 

Monica Bohag 

Sektion 20 Backa, 

Kärra-Rödbo 

Inga-Lill Alsterlind, ordförande 

Marita Liepins 

Iva Ukalovic 

Ann Odin 

Anna Hjertkvist 


Marita Liepins – Kärra/Rödbo 

Ann Odin - Backa 

Sektion 23 Högsbo, 

Frölunda 

Lena Svensson, ordförande 

Inger Rosén-Soneson 

Birgitta Skogsberg 

Ann Josefsson 

Marita Nilsson 


Ann Josefsson 

Susanne Synnergren 

Sektion 24 Lundby, 

Tuve-Säve 

Tina Arvidsson, ordförande 

Linda Melleroth 

Ingrid Lindén 

Gun Lomfors 

Margareta Hoserius 


Linda Melleroth – Lundby 

Margareta Hoserius – Tuve/Säve 

Sektion 25 Härlanda 

Christina Wennberg, ordförande 

Anette Pettersson 

Yvonne Engström 

Ann-Christine Johansson 

Ann-Charlotte Söderberg 


Anette Pettersson 

Sektion 26 Örgryte 

Anita Stenborg, ordförande 

Christina Blennerhed 

Sanna Rautioaho 

Ann-Christine Ljung 

Christina Wising 


Christina Blennerhed 

Sektion 27 Linnéstaden 

Margareta Åvall, ordförande 

Bo Hilling 

Anne Louise Karlgren 

Iren Strandberg 

Eva-Britt Jernberg 

Lena Andersson 

Inger Ryström 


Eva-Britt Jernberg – Stadsmissionen 

Lena Andersson – Tre Stiftelser 

Inger Ryström - Linnéstaden 

Sektion 28 Lärjedalen 

Eva-Lena Berg, ordförande 

Britt Pettersson 

Arja Wahlström 

Rose-Marie Blom 

Ann-Britt Edlund 


Rose-Marie Blom 

Sektion 29 Bergsjön 

Gerda Svendsen, ordförande 

Ann-Britt Svensson 

Ramina Chaudhry 

Marie Johansson 

Sektion 30 Strömstad 

Roger Persson, ordförande 

Merry Johansson 

Bengt Hilmersson 

Elisabeth Grönholm 

Eva Olsson 


Elisabeth Grönholm 

Stellan Nilsson 

Sektion 31 Tanum 

Ingela Andersson, ordförande 

Ingrid Almqvist 

Maddy Ahl 

Lars Karlsson 

Synnöve Haugseth 

Sektion 32 Sotenäs 

Lise-Lotte Arvidsson, ordförande 

Hilbert Eliasson 

Kerstin Kjellberg 

Lisbeth Johansson 

Morgan Andersson 

Sektion 33 Lysekil 

Siv Linnér, ordförande 

Tommy Fransson 

Stefan Lundgren 

Per-Olof Thorné 

Patricia Flores 

Anneli Fransson 

Britt-Inger Johansson 


Siv Linnér 

Stefan Lundgren 

Sektion 34 Munkedal 

Malin Servin, ordförande 

Margaretha Skreberg 

Ingrid Rosell 

Ann-Marie Holmgren 

Bernth Bernhardsson 

Gerd Lindström 

Sektion 35 Uddevalla 

– Vård och Omsorg 

Anette Brattberg, ordförande 

Krister Kronlind 

Anna-Lena Grundberg 

Evy Karlsson 

Liselotte Hauguth 


Anna-Lena Grundberg 

Krister Kronlid 

Sektion 36 Orust 

Karin Rundblom, ordförande 

Maivor Johansson 

Kristina Karlsson 

Inger Silvenius 

Anette Helleborn 

Eivor Martionsson 

Joakim Hansson 


Karin Rundblom 

Maivor Johansson 

Anette Helleborn 

Eivor Martinsson 

Sektion 38 Uddevalla 

– Service och Teknik 

Kjell Aronsson, ordförande 

Bertil Petersson 

Veronica Sandsten 

Margareta Larsson 

Matts Andreasson 


Matts Andreasson 

Sektion 39 Tjörn 

Bertil Agostino, ordförande 

Berit Stålberg 

Irene Jonsson 

Monica Olsson 

Katja Nikula 

Huvudskyddombud 

Bertil Agostino 

Berit Stålberg 

Sektion 40 

Mölndals kommun Omsorg 

Lena Sohlberg, ordförande 

Lena Klaesson 

Jeanette Andersson 

Ellen Svensson 

Helene Olsson 


Jeanette Andersson 

Siv Karlsson 

Sektion 41 Mölndal 

Kent Brattberg, ordförande 

Dennis Yhr 

Birgitta Jönsson 

Gunilla Lindberg 

Ing-Britt Labe 

Renee Hermansson 

Mikael Rönnbom 

Sören Dämbäck 


Kent Brattberg 

Sektion 43 Öckerö 

Ronnie Bryngelsson, ordförande 

Carina Johannesson 

Tommy Karlsson 

Barbro Lorentzon 

Monica Siyam 

Lena Zackrisson 

Jennie Jonasson 


Anette Zälther 

Carina Johannesson 

Sektion 44 Härryda 

Marie-Louise Odbro ordförande 

Ingegerd Helén 

Marie-Louise Ericsson 

Kenneth Freij 

Annika Odmyr 

Lena Gustavsson 

Annelie Eneroth 

Sektion 45 Kungälv 

Maria Steen, ordförande 

Marita Ekeroth 

Ulla Svensson 

Marie Salé 

Helen Ekstrand 

Ingmarie Magnusson 


Ingmarie Magnusson 

Heléne Ekstrand 

Sektion 46 Lerum 

Ingela Karlsson, ordförande 

Mattias Johansson 

Christina Wassenius 

Marie Hellstenius

Linda Bellini 


Marie Hellstenius 

Sektion 47 Ale 

Bertil Andersson, ordförande 

Irene Hellekant 

Tellervo Luukkonen 

Pia Karlsson 

Karin Andersson 

Pia Kjärhus 

Kerstin Grund 


Pia Karlsson 

Sektion 48 Stenungsund 

Lena Janson, ordförande 

Camilla Jivegren-Strand 

Liselott Andersson 

Ingela Orbilt 

Maria Olsson 

Sektion 49 Partille 

Anders Hagberg, ordförande 

Helén Jakobsen 

Kerstin Nilsson 

Britt-Inger Johansson 

Anette Johansson 

Knut Nilsson 


Ragnar Lehto 

Håkan Johansson 

Margaretha Ohlsson 

Monika Johansson 

Irene Carlsson 

Helena Eriksson 

Sektion 50 Uddevalla sjukhus 

Åke Mjölnevik, ordförande 

Eva-Britt Magnusson 

Inger Israelsson 

Nils Alexandersson 

Ulla-Britt Gustavsson 


Inger Israelsson 

Sektion 51 Kungälvs sjukhus 

Rosa Gardtman, ordförande 

Mona Haugland 

Siv Karlsson 

Yvonne Sander 

Britt-Marie Sand 


Mona Haugland 

Sektion 52 SU 

– Område Sahlgrenska 

Hans Ekström, ordförande 

Kerstin Carlsson 

Anna-Stina Granström 

Marika Lexer 


Kerstin Carlsson 

Sektion 53 SU – Område Hjärta/Kärl 

samt 

Sinnesorganens sjukdomar 

Lisa Svedestad, ordförande 

Lena Dahlqvist 

Titti Larsson 

Pia Rönnesjö 

Susanne Nilsson 


Susanne Nilsson 

Sektion 54 SU – Vuxenpsykiatri 

Mölndal, 

Sahlgrenska, Östra 

Leif Glick, ordförande 

Lars-Göran Baatz 

Ewa Olausson 

Erik Vilisalu 

Ann-Katrin Lundgren Andersson 


Lars-Göran Baatz 

Sektion 56 SU – Område Mölndal 

Karin Andersson, ordförande 

Carina Strand Boman 

Gunnel Bach 

Inger Strandberg 

Carin Nielsen 

Margareth Wallgren 


Margareth Wallgren 

Karin Andersson 

Sektion 57 SU – Område Östra 

Eva Kärrman, ordförande 

Annelie Björkdahl 

Anna Hedman 

Susanne Arvidsson 

Ann Holst 


Annelie Björkdahl 

Sektion 58 SU – Område 

Drottning Silvias Barn- och 

Ungdomssjukhus 

Kathleen Schönemann, ordförande 

Rose-Marie Berghänel 

Britt-Marie Bengtsson 

Manuella Ingemarsson 

Ann-Christin Persson 


Britt-Marie Bengtsson 

Sektion 59 SU – OSS och 

MEDOT 

Britt-Marie Otterdahl-Wallenius, ordf. 

Kerstin Löfström 

Gun-Britt Hansen 

Eva Ahbin 

Ulrika Engstrand 

Sektion 60 SU – Område 

Försörjning, Service 

Harri Ikonen, ordförande 

Ricardo Amio 

Anne-Charlotte Persson 

Gunnar Hansen 

Jenny Jerksten 

Fem nya ledare 

När medlemmarna sagt sitt 

har fem nya sektionsordförande 

valts i avdelning 

Väst. Kommunal Väst bad 

om en kort presentation. 

1. Vem är du? 

2. Vad har du haft för tidigare 

uppdrag? 

3. Vad vill du med ditt ordförandeskap? 

Marie-Louise Odbro, 

sektion 44 Härryda 

1. Jag är 41 år gammal, bor i Sätila 

och har tre ungdomar hemma som är 

15,17 och 19 år gamla. Jag jobbar 

som habiliteringspedagog inom handikappomsorgen 

som det heter här. 

Min arbetsplats är ett kortidsboende. 

2. Jag har varit arbetsplatsombud 

och jag har suttit som suppleant i sektionsstyrelsen. 

Ett annat uppdrag är 

att jag sitter med i styrelsen för Sätila 

socialdemokratiska förening. 

3. Det viktigaste är heltid åt alla. 

Det är min hjärtefråga. Vi har börjat 

med ett projekt i liten skala i kommunen 

och jag hoppas att alla får den 

möjligheten. Jag vill också stärka fackets 

roll ute på arbetsplatserna. Det 

känns väldigt viktigt just nu! 

Lise-Lotte Arvidsson, 

sektion 32, Sotenäs 

1. Jag hoppas att jag uppfattas som 

en glad och trevlig 45- årig kärring. 

Med kärring menar jag en tjej med 

skinn på näsan. Jag är tvåbarnsmor, 

barnen är 25 och 27 år gamla och jag 

har varit gift sedan 25 år med samma 

man. Jag är undersköterska och älskar 

mitt yrke som jag jobbat med 25 år i 

kommunen. Det värsta jag vet är folk 

som inte står för det som är överenskommet. 

Jag tycker om att hitta bra 

lösningar i bra dialoger. På min fritid 

gillar jag att vara med familjen vid havet. 

2. Har jobbat fackligt i Sotenäs i 20 

år, heltid de senaste fem åren, som 

bland annat sekreterare i styrelsen och 

som huvudskyddsombud i omsorgen. 

Jag har också varit politiker och sitter 

som facklig ledare i den socialdemokratiska 

arbetarekommunen. Har också 

suttit i LO-fackens styrelse för Lysekil- 

Sotenäs. 

3. Allt jag kan om fackligt arbete har 

jag lärt av Hilbert Eliasson som varit 

ordförande i 33 år. Jag vill fortsätta att 

arbeta för att facket ska vara starkt genom 

att man vill gå med för att vi driver 

bra och rätt frågor. Alla medlemmar 

ska känna att de får den hjälp de 

behöver och alla ska känna sig välkomna 

på sektionen. Utan den verksamheten 

våra medlemmar bedriver 

stannar Sverige! Att skapa mönsterarbetsplatser 

och vara ute i verksamheten 

så mycket som möjligt är också 

viktigt. 

Rosa Gardtman, 

Sektion 51 Kungälvs 

sjukhus 

1. Jag är 1:e skötare, 

gift och har tre vuxna 

barn. Och så är jag är 

född på Ståthållaregatan 

i Majorna, så jag är urgöteborgare. 

2. Fackligt har jag arbetat sedan 

1972 och har under många år varit vice 

sektionsordförande, både när sektionen 

tillhörde S:t Jörgens sjukhus 

och sedan när den flyttade över till 

Kungälvs sjukhus. Dessutom är jag 

studieorganisatör på avdelning Väst. 

3. Jag har lovat att ställa upp under 

ett år. Eftersom jag inte har så många 

år kvar till pension, hoppas jag att 

sektionen hittar en yngre förmåga för 

uppdraget. Men jag tycker att det är 

viktigt att jobba för varje enskild 

medlem, att ha mycket direktkontakter 

och jobba nära medlemmarna. 

Sektionen ansvarar för primärvården i 

södra Bohuslän, Kungälvs sjukhus 

samt privata arbetsplatser. Vi planerar 

att åka ut och träffa så många medlemmar 

som möjligt. 

Karin Andersson, 

sektion 56 Område 

Mölndal 

1. Jag är 47 år gammal 

och bor i Stenungssund. 

Min familj 

består av man, utflugen son på 

24 år och hans flickvän, min mamma 

och till sist våran katt. Jobbar som undersköterska 

på ortopedmottagningen 

på Sahlgrenska sjukhuset. Just nu jobbar 

jag 60 procent fackligt och 40 

procent på min arbetsplats. Det känns 

viktigt för att jag inte ska tappa min 

yrkesroll och min verklighetsförankring. 

2. I början av 80-talet började jag arbeta 

fackligt som arbetsplatsombud. 

Sedan var jag styrelseledamot i gamla 

sektion 21 på Sahlgrenska sjukhuset. 

När sedan sjukhusen delades in i divisioner 

hamnade jag som huvudskyddsombud 

på Mölndals sjukhus och sektion 

56. Nästa omorganisation gjordes 

år 2000 och då flyttade jag tillbaka 

till sektion 52, där jag var en av två 

huvudskyddsombud. Har nu sedan 

februari 2006 kommit tillbaka till 

sektion 56 eftersom ortopedin flyttat 

dit och i oktober slogs ihop med Mölndal 

till område Mölndal. Har även 

här varit ett av två huvudskyddsombud 

på sektionen. 

3. Att alla medlemmar ska har en bra 

arbetsmiljö både fysiskt och psykiskt 

är viktigt för mig, men detta ser jag 

inte bara som min uppgift utan hela 

styrelsens uppgift. 

Bertil Agostino, sektion 39 Tjörn 

1. I botten är jag ingenjör och idag 

jobbar jag som rörnätstekniker i VAverksamheten. 

Tidigare har jag varit 

egenföretagare med ett femtiotal anställda 

och jag har också mellanspelat 

som personalrekryterare. Jag är dessutom 

prästvigd. Jag har aldrig arbetat 

som präst men jag har med mig de 

kunskaperna in i det här också. 

2. I idrottsrörelsen har jag suttit i styrelser 

och som ordförande i ett flertal 

föreningar, främst inom fotboll och 

handboll. Med tanke på mitt italienska 

påbrå är det kanske inte så konstigt, 

där är fotboll en passion och lite har 

det smittat av sig. Fackligt fick jag min 

grundskolning i Transport och i Kommunal 

är jag huvudskyddsombud och 

medlem av styrelsen sedan fem år. 

3. Vår styrelsen står inför en stor generationsväxling. 

Jag önskar en mycket 

rappare organisation som jobbar 

närmare den enskilde medlemman 

ute på arbetsplatsen. Idag är arbetet 

för mycket inne på sektionerna, det 

bör flyttas ut och arbetsplatsombuden 

få en större roll. Annars är löner, arbetsmiljö 

och jämställdhet vårt fokus. 



Här hittar du din sektion 

G AT U B O L A G E T, 1 

O r d f. Ingemar Johansson 

E x p. Stenkolsgatan 2 

Po s t a d r. Stenkolsgatan 2 

417 07 Göteborg 

E x p. t i d : Onsd kl. 08.00 – 12.00 

Torsd kl. 13.00-15.00 

Tel 031-333 85 40 

Fax 031-333 85 41 

e - p o s t s e k t i o n 1 . v a s t @ k o m m u n a l . s e 

S P Å RVÄGEN TEKNISK PERSONAL, 4 

O r d f. Kjell Andersson 

E x p. Folkets Hus, Olof Palmes Plats 

Po s t a d r. Folkets Hus,Olof Palmes Plats 


E x p.tid Ti s d a g, t o r s d a g. 

k l . 1 0 . 0 0 - 1 2 . 0 0 , 12.45-14.00 

Te l 031-13 40 63 

Fa x 031-774 00 84 


S P Å RVÄGEN TRAFIKPERSONAL, 5 

O r d f. Jan Sundberg 

E x p. Järntorget 7 

Po s t a d r. Järntorget 7, 413 04 Göteborg 

E x p. t i d M å n d a g, onsdag och fredag 

kl.0 8.00-12.00,1 3 . 0 0 - 1 6 . 0 0 

Te l . 031-711 00 26 

Fa x 031-711 09 82 


RÄDDNINGSTJÄNSTEN 

S T O RGÖTEBORG, 7 

O r d f. Odd Andersson 

E x p. Fabriksgatan 1 

Po s t a d r. Box 5204, 402 24 Göteborg 

E x p.tid Månd-fred kl. 0 8 . 3 0 - 1 5 . 3 0 

Te l . 031-335 26 54 

Fa x 031-335 27 55 


VA - V E R K E T, GRYAAB, 8 

O r d f. Mats Eriksson 

E x p. Tackjärnsgatan 7 

Po s t a d r. Box 123, 

424 23 A n g e r e d 

E x p.tid Onsdag kl.1 3 . 0 0 - 1 5 . 3 0 

Te l 031-62 71 86 

Fa x 031-62 71 87 


K Y R K O G Å R D S F Ö RVA LTNINGEN OCH 

KYRKANS FÖRSAMLINGAR, 9 

O r d f. Christer Blomgren 

E x p. Kvibergs kyrkogård, 

Ko r t e d a l a v ä g e n 

Po s t a d r. Kvibergs kyrkogård, 

Ko r t e d a l a v ä g e n , 


E x p.tid Måndag–fredag kl. 09.15 – 10.15 

Te l 031-731 82 91 

Fa x 031-731 82 91 


IDROTT o PA R K m.fl., 10 

O r d f. Eive Gahnström 

E x p. Nya Ullevi, Hugo Levins väg 

Po s t a d r. G o t E v e n t 

Box 349,401 25 Göteborg 

E x p.tid M å , t i , to 09.00-12.00 

Te l . 031-61 19 07 

Fa x 031-15 13 88 

e - p o s t s e k t i o n 1 0 . v a s t @ k o m m u n a l . s e 

FASTIGHET DISTRIKT GÖTEBORG,11 

O r d f. Kent Corneliusson 

E x p. Lillhagsvägen 239 

Po s t a d r. Box 3005, 

422 03 Hisings Backa 

E x p. t i d Torsdag-fredag 08.00-11.00 

Te l . 031-343 72 20 

Fa x 031-55 06 89 


GÖTEBORGS UTBILDNINGSFÖRVA LTNING, 12 

O r d f. Mikael Ekberg 

E x p. K a t r i n e l u n d s g y m n a s i e t 

Po s t a d r. Skånegatan 14,411 40 Göteborg 

E x p.tid Måndag kl. 8 . 0 0 - 1 2 . 0 0 , 

onsdag kl.1 2 . 0 0 - 1 6 . 0 0 , 

Tel 031-367 29 70, 7 1 , 7 2 , 7 3 

Fa x 031-367 29 75 


ASKIM, TYNNERED, 13 

O r d f. Marianne Tono 

E x p. Topasgatan 40, 1 tr 

Po s t a d r. 421 48 Västra Fr ö l u n d a 

E x p.tid Måndag kl. 1 4 . 0 0 - 1 6 . 3 0 , 

tisdag 08.00-11.00, tors 12.30-15.30. 

Te l . 031-366 44 66, - 6 7 , - 6 8 

Fa x 031-366 44 65 


GUNNARED, 14 

O r d f. Pia Norrlin 

E x p. Lövgärdets 

äldreboende 

Po s t a d r. Vaniljgatan 28 

424 45 A n g e r e d 

E x p.tid Måndag-torsdag 


k l . 8 . 3 0 - 1 2 . 0 0 

Te l . 031-365 10 52, 5 3 , 5 4 , 5 6 

Fa x 031-365 10 55 


K O RTEDALA, 15 

O r d f. Carina Dahlström 

E x p. Kortedala Torg 7 


E x p. t i d Måndag-torsdag 

k l . 8 . 0 0 - 1 1 . 0 0 

Te l . 031-365 30 66, 365 30 67 

Fa x 031-365 30 68 


CENTRUM, 17 

O r d f. Kerstin Billmark 

E x p. Stampgatan 38 

Po s t a d r. Stampgatan 38 


E x p. t i d Måndag-torsdag 

k l . 0 8 . 0 0 - 1 1 . 0 0 

Te l . 031-365 70 60 -61, - 6 2 

Fa x 031-365 70 63 


MAJORNA, ÄLVSBORG, STYRSÖ,18 

O r d f. Susanne Eliasson 

E x p. Mariaplan 1 A 


E x p.tid M å n d a g, tisdag och torsdag 

k l . 8.30 -11.00 

tisdag även kl. 1 2 . 3 0 - 1 5 . 0 0 

Te l 031-365 95 60, - 6 1 , - 6 2 , - 6 3 , - 6 4 

Fa x 031-24 48 73 


TORSLANDA, BISKOPSGÅRDEN, 19 

O r d f. Siv Olsson 

E x p. Blåsvädersgatan 12 B 

Po s t a d r. 418 22 Göteborg 

E x p.tid M å , to kl. 08.00-11.00 

t i , ons 13.00-16.00 

Te l . 031-366 60 62, - 6 3 

Fa x 031-366 60 64 


BACKA, KÄRRA – RÖDBO, 20 

O r d f. Inga-Lill Alsterlind 

E x p Memoargatan 18 

Po s t a d r. 422 42 Hisings Backa 

E x p.tid Måndag kl. 1 3 . 0 0 - 1 6 . 0 0 , 

tisdag – torsdag kl. 0 8 . 0 0 - 1 1 . 0 0 

Te l 031-366 88 90, 9 1 , 9 2 , 9 3 

Fa x 031-366 88 94 


HÖGSBO, FRÖLUNDA, 23 

O r d f. Lena Svensson 

E x p. Näverlursgatan 10 bv 

Po s t a d r. Näverlursgatan 10 bv, 

421 44 V Fr ö l u n d a 

E x p.tid M å n d a g, tisdag 09.00-12.00 

torsd 12.30-15.30 

Te l . 031-366 26 80-81-82-83 

Fa x 031-89 91 18 


L U N D B Y, TUVE – SÄVE, 24 

O r d f. Tina A r v i d s s o n 

E x p. Alice Bonthronsgatan 3 B 

Po s t a d r. Alice Bonthronsgatan 3 B, 


E x p.tid Måndag kl. 13.00-16.00 

Tisdag och torsdag 

k l . 0 8 . 3 0 - 1 2 . 0 0 

Te l . 031-22 48 17 

Fa x 031-22 88 12 


HÄRLANDA, 25 

O r d f. Christina Wennberg 

E x p. Torpagatan 14, vån 2 


E x p.tid Måndag k l . 0 8 . 3 0 - 1 1 . 0 0 , 1 5 - 1 8 

o n s, to 8.30-11.00 

Te l . 031-365 56 00, - 0 1 , - 0 2 

Fa x 031-707 39 48 


Ö R G RYTE, 26 

O r d f. Anita Stenborg 

E x p. S:t Pauligatan 30 


E x p.tid Måndag 13.00-16.00 

Tisdag-torsdag 8.30-11.00 

Te l . 031-365 66 01, - 0 2 , - 0 3 

Fa x 031-365 66 04 


L I N N É S TADEN, 27 

O r d f. Margareta Åvall 

E x p. Fjärde Långgatan 5 



k l . 0 9 . 0 0 - 1 1 . 3 0 

Te l . 031-365 85 75, - 5 3 , 365 80 38, - 5 8 , 

5 6 , - 0 9 

Fa x 031-365 85 75 


LÄRJEDALEN, 28 

O r d f. Eva-Lena Berg 

E x p. Hjällbo Lillgata 6, 3 vån, 

(gamla VA - v e r k e t ) 

Po s t a d r. Box 2017, 424 02 A n g e r e d 

E x p.tid M å n d a g, tisdag och torsdag 

k l . 08.30 – 11.00 

Te l . 031-365 29 80, - 8 1 , - 8 2 

Fa x 031-365 29 83 


BERGSJÖN, 29 

O r d f. Gerda Svendsen 

E x p. Rymdtorget 2,b v 


E x p.tid Måndag/onsdag 08.00-11.00 

Tisdag/torsdag 13.00-16.00 

Te l 031-365 44 86, 365 44 88 

Fa x 031-365 44 87 


S T R Ö M S TAD, 30 

O r d f. Roger Persson 

E x p. Strömstad kommun 

Po s t a d r. Oslovägen 17 , 

452 35 Strömstad 

E x p. t i d Månd 08.30-18.00,lunch 13.00-14.00 

tisd 8.30-15.00, lunch 12.00-13.00 

fred kl.0 8 . 3 0 - 1 2 . 0 0 

Te l . 0526-191 15 

Fa x 0526-191 16 


TANUM, 31 

O r d f. Ingela Andersson 

E x p. Ekdungevägen 2 D/24 

Po s t a d r. Ekdungevägen 2 D/24, 

457 31 Ta n u m s h e d e 

E x p. t i d Tisdag kl. 09.00-12.00 och 

1 3 . 0 0 - 1 6 . 0 0 

Te l 0525-201 75 

Fa x 0525-207 10 


SOTENÄS, 32 

O r d f. Lise-Lotte Arvidsson 

E x p. Vid Centralförrådet 

Po s t a d r. Sotenäs kommun, 

456 80 Ku n g s h a m n 

E x p.tid Tisd-onsd kl. 0 9 . 0 0 - 1 2 - 0 0 , 

1 3 . 0 0 - 1 6 . 0 0 

Te l . 0523-311 12 

Fa x 0523-708 12 


LYSEKIL, 33 

O r d f. Siv Linnér 

E x p. Folkets Hus, Kungsgatan 17 

Po s t a d r. Kungsgatan 17, 

453 33 Lysekil 

E x p. t i d Måndag –torsdag 

k l . 10.00-16.00 

Te l . 0523-613 145 

Fa x 0523-613 146 


MUNKEDAL, 34 

O r d f. Malin Servin 

E x p. Brudåsvägen 26 (Brudåstorg) 

Po s t a d r. Brudåsvägen 26 

455 31 Munkedal 

E x p. t i d Tisdag kl. 0 8 . 0 0 - 1 3 . 0 0 

Te l . 0524-182 78 -82, 

0524-181 28 ( h u v u d s k y d d s o m b ) 

Fa x 0524-261 51 


U D D E VALLA, Vård och Omsorg, 35 

O r d f. Anette Brattberg 

E x p. Junogatan 4,Uddevalla 

Po s t a d r. Junogatan 4, 

451 42 Uddevalla 

E x p. t i d Måndag-onsdag 

k l . 09.00-15.00 (Lunch 12.00-13.00) 

Te l . 0522-69 80 70 

Fa x 0522-69 80 72 


O R U S T, 36 

O r d f. Karin Rundblom 

E x p. Åvägen 6 

Po s t a d r. Box 92, 473 23 Henån 

E x p. t i d Information om tel- och exp. 

tidermeddelas på telefonsvarare 

Te l . 0304-312 39 

Fa x 0304-306 05 


U D D E VA L L A - Service och Teknik, 38 

O r d f. Kjell Aronsson 

E x p. Junogatan 4 

Po s t a d r. 451 42 Uddevalla 


k l . 0 9 . 0 0 - 1 6 . 3 0 , 

(Lunch 12.00-13.00) 

Te l . 0522-69 80 71 

Fa x 0522-69 80 72 


TJÖRN, 39 

O r d f. Bertil Agostino 

E x p. c/o Tjörns kommun 

Po s t a d r. 471 80 Wa l l h a m n 

E x p. t i d Måndag kl. 1 4 . 0 0 - 1 6 . 3 0 , 

Torsdag 08.30-11.00 

Te l . 0304-60 11 20 

Fa x 0304-60 11 29 


MÖLNDALS KOMMUN, OMSORG, 40 

O r d f. Lena Sohlberg 

E x p. Prytzgatan 10 

Po s t a d r. Prytzgatan 10, 431 31 Mölndal 

E x p.tid Månd-tors kl. 0 9 . 0 0 - 1 6 . 0 0 

Fredagar stängt 

Te l . 031-27 10 81, 27 11 82 

Fa x 031-87 74 55 


MÖLNDAL, 41 

O r d f. Kent Brattberg 

E x p. Skedebrogatan 1 

Po s t a d r. Skedebrogatan 1, 

431 82 Mölndal 

E x p.tid Måndag-tisdag 

k l . 0 7 . 0 0 - 0 9 . 3 0 

O n s d a g - t o r s d a g 

k l . 1 2 . 3 0 - 1 5 . 0 0 

Te l . 031-315 18 31, 3 2 

Fa x 031-27 42 20 


ÖCKERÖ, 43 

O r d f. Ronnie Bryngelsson 

E x p. Västra vägen 13 

Po s t a d r. Box 13, 430 91 Hönö 

E x p.tid Måndag kl.0 9 . 0 0 - 1 1 . 0 0 , 

torsdag 13.00-16.00 

Te l . 031-97 69 55, - 5 6 

M o b i l 0705-23 92 33, 0706-90 07 99 


H Ä R RYDA, 44 

O r d f. Marie-Louise Odbro 

E x p. Biblioteksvägen 3 

Po s t a d r. Biblioteksvägen 3, 

435 80 Mölnlycke 

E x p.tid Månd kl 08.00-16.00 a-kasseä 

r e n d e n , m e d l e m s ä r e n d e n 

Tisd och torsd 08.00-16.00, 

m e d l e m s ä r e n d e n , ej a-kassa 

Lunchstängt 12.00-13.00 

Te l . 031-724 63 94, - 9 6 

Fa x 031-88 38 11 

K U N G Ä LV, 45 

O r d f. Maria Stéen 

E x p. Triogatan 5 

Po s t a d r. 442 34 Ku n g ä l v 

E x p.tid M å n d , t i s d , torsd kl.0 8 . 0 0 - 1 6 . 0 0 

Fredag 08.00-14.00 

Te l . 0303 – 23 80 00, 23 94 00, - 0 1 , 

- 0 2 , - 0 3 , - 0 4 , - 0 5 

Fa x 0303 – 594 94 


LERUM, 46 

O r d f. Ingela Karlsson 

E x p. Hallinska villan, Fr ä n d e g å r d s v. 7 

Po s t a d r. Box 144, 443 23 Lerum 


k l . 08.00 – 16.00, 

fredag stängt 

Te l . 0302 – 122 73 

Fa x 0302 – 175 65 


ALE, 47 

O r d f. Bertil A n d e r s s o n 

E x p. Nols Folkets Hus, 

Po s t a d r. Ale kommun, 449 80 A l a f o r s 

E x p.tid M å n d a g, tisdag och onsdag 

k l . 08.30 – 11.30 

tisdagar även kl.13.00 – 15.00 

Te l . 0303 – 33 04 23, 33 02 73 

Fa x 0303 – 74 15 55 


STENUNGSUND, 48 

O r d f. Lena Jansson 

E x p. Göteborgsvägen 20, 

Po s t a d r. Göteborgsvägen 20, 

Ko m m u n k o n t o r e t , 

444 31 Stenungsund 

E x p. t i d Måndag kl.08.30-12.00 

Torsdag kl. 1 3 . 0 0 - 1 6 . 0 0 

HSO onsd 8.30-16.00 

Te l . 0303 – 683 69 

Fa x 0303 – 809 67 


PA RTILLE, 49 

O r d f. Anders Hagberg 

E x p. Björnbergs Väg 7 B 

Po s t d r. Björnbergs Väg 7 B, 

433 34 Partille 

E x p.tid Tisdag & torsdag kl. 1 3 . 0 0 - 1 6 . 0 0 

Te l . t i d Tisdag & torsdag kl. 8 . 3 0 - 1 2 . 0 0 

Te l . 031-44 31 20, 729 97 60, - 6 1 

Fa x 031-792 97 62 


U D D E VALLA SJUKHUS, 50 

O r d f. Åke Mjölnevik 

E x p. F.d V å r d s k o l a n , 

Uddevalla sjukhus

Po s t a d r. Uddevalla Sjukhus, 

451 80 Uddevalla 

Te l . t i d Måndag - torsdag 

k l . 0 9 . 0 0 - 1 1 . 0 0 , 1 3 . 0 0 - 1 5 . 0 0 

Te l . 0522-920 15, 0522-921 86 

Fa x 0522-933 39 


K U N G Ä LVS SJUKHUS, 51 

O r d f. Rosa Gardtman 

E x p. K i r u r g h u s e t , plan 6 

Kungälvs sjukhus 

Po s t a d r. 442 83 Ku n g ä l v 

E x p. t i d Tisd-onsd kl. 0 8 . 0 0 - 1 2 . 0 0 

Te l . 0303-988 40, 41 Fa x 0 3 0 3 - 9 8 8 

41 


SU OMRÅDE SAHLGRENSKA, 5 2 

O r d f. Hans Ekström 

E x p. Ko m m u n a l , M a t s a l s b y g g n a d e n , 

Po s t a d r. Sahlgrenska universitetss 

j u k h u s e t , 413 45 Göteborg 

E x p.tid Månd-torsd 08.00-12.00 

Te l . 031-342 33 37, 342 35 00 

Fa x 031-41 86 49 


SU OMRÅDE HJÄRTA KÄRL, OMRÅDE 

SINNESORGANENS SJUKDOMAR, 5 3 

O r d f. Lisa Svedestad 

E x p. Ko m m u n a l , Matsalsbyggnaden 

Po s t a d r. Sahlgrenska universitetss 

j u k h u s e t , 413 45 Göteborg 

Te l . t i d M å n d , o n s, tors 8-12 

Te l . 031-342 15 91, 342 33 14 

Fa x 031-41 86 49 


V U X E N P S Y K I ATRI MÖLNDAL, 

SAHLGRENSKA, ÖSTRA, 5 4 

O r d f. Leif Glick 

E x p. S U, Fr o n t e c h u s e t , Torpavalls- 

gatan 9, Östra sjukhuset 


Tel.tid Tisdag-onsdag kl. 08.30 – 12.00 

Te l . 031-343 74 16 Fax 031-343 77 74 


SU OMRÅDE MÖLNDAL, 5 6 

O r d f. Karin Andersson 

E x p. Ko m m u n a l , Mölndals sjukhus, 

G r i n d s t u g a n , Hus A 7 

Po s t a d r. Mölndals sjukhus, G r i n d s t u g a n , 

Hus A7 431 80 Mölndal 

E x p. t i d Tisd och torsd 08.00-16.00 

Te l . 031-343 13 51 

Fa x 031-343 13 41 


SU OMRÅDE ÖSTRA, 5 7 

O r d f. Eva Kärrman 

E x p. S U, Fr o n t e c h u s e t , 

Torpavallsgatan 9 

Po s t a d r. S U, Fr o n t e c h u s e t , 


Östra sjukhuset 


Te l . t i d Måndag-torsdag 08.00-16.00 

Te l . 031-343 51 18 

Fa x 031-84 79 26 


DROTTNING SILVIAS BARN- OCH 

U N G D O M S S J U K H U S, 5 8 

O r d f. Kathleen Schönemann 







E x p. t i d Månd-torsd 08.00-12.00 

Te l . 031-343 51 19 

Fa x 031-84 79 26 


SU OMRÅDE OSS OCH MEDOT, 5 9 

O r d f. Britt-Marie Otterdahl-Wa l l e n i u s 







E x p. t i d M å n d , torsd 

k l . 0 8 . 0 0 - 1 2 . 0 0 

Te l . 031-343 51 20 

Fa x 031-84 79 26 


O M R Å D E FÖRSÖRJNING, 

S E RVICE – SU, 6 0 

O r d f. Harri Ikonen 

E x p. Ko m m u n a l , Mölndals Sjukhus, 

G r i n d s t u g a n , Hus 7 A 

Po s t a d r. Mölndals Sjukhus, 

G r i n d s t u g a n , 431 80 Mölndal 

E x p. t i d Tisdag och torsdag 09.00-15.00 

Övrig tid hänvisas till gem. e x p 

Te l . 031-343 13 29 

Fa x 031-343 13 41 


Namn: Gerd Haugseth 

Yrke:Barnskötare 


Bor: Göteborg 

Familj: Två barn 19 och 22 år, särbo 

Fritidsintressen: Sy, vara ute i naturen 

Ser på TV: Deckare 

Läser: Deckare 

Äter: Helst fisk i alla former 

Dricker: Öl 

Drömmer om: Storvinst på travet! 

Söndag 

Blev väckt tidigt av pojkvän som 

skulle till jobbet. Halv 7! En söndag! 

Men jag steg glatt upp för att få åka 

med till färjan för att därifrån ta bussen 

hem till mig. En stor röd sol vittnade 

om att det skulle bli en skön 

varm dag. Helt rätt. Soligt och va r m t 

blev det. Satt på balkongen och drack 

kaffe, läste tidningen och lapade sol. 

Röjde lite i köket, lagade mat till mig 

och grabben. Gick hela kvällen och 

väntade på att dottern skulle komma 

hem från Nice. Hon har varit där 

över helgen på ”kick off” med sitt 

jobb. Är man i fel bransch? Så var 

det dags för den där tiden i månaden 

då räkningarna ska skrivas. Inte 

roligt, men ett måste. Ja, så kom 

hon då hem, dottern, skönt att ha 

henne hemma igen. Avslutade kvällen 

med te, macka och en film på 

TV. 

Måndag 

Började 7.30. Vår resurs var sjuk 

så vi var ”bara” tre personal. Vi hade 

många barn och tillbringade större 

delen av dan ute i solen. På eftermiddagen 

hade jag pedagogisk måndag 

där vi diskuterade Likabehandlingslagen. 

Då är personal från andra 

förskolor med och vi pratar om vad 

som är kränkande och inte. Intressant. 

Efter det köpte jag en salladsrulle 

till mig och en kollega innan 

nästa föreläsning, den hölls i Kristinedal 

och handlade om hälsa. Efter 

föreläsningen tog jag en promenad 

till Redbergsplatsen, mild kväll. To g 

bussen hem, trött i huvudet efter lång 

dag. 

Tisdag 

Yt t e r l i g a re en arbetsdag men så här 

fina dagar när solen skiner är man 

glad att man har ett jobb där man 

En vecka i en 

barnskötares liv 

kan vara ute, vilket vi var. På eftermiddagen 

hade jag utve c k l i n g s s a mtal 

med ett föräldrapar. Det kommer 

bli fler sådana under våren, mycket 

att planera men trevligt att hinna 

prata med föräldrar i lugn och ro. 

När jag kom hem lagade jag middag, 

fortsatte sy på bordstältet som 

vi ska ha till barnen på jobbet. Det 

tar längre tid än vad jag trodde. Ly s snade 

på den nya melodifestivalskivan 

under tiden jag sydde och kan 

pinsamt erkänna att jag sjunger med 

i de flesta låtar på skivan. Läste min 

bok innan jag slocknade, hade inte 

på TV:n alls idag, skönt. 

Onsdag 

Ny dag. Idag berättade jag saga för 

barnen, men det var mer som en teater. 

Våra barn älskar när vi berättar 

sagor för dem så därför är det extra 

roligt att göra det. Slutade tidigt 

så jag tog en promenad till stan där 

jag gjorde några ärenden. Handlade 

på ICA och bolaget. Tog buss hem 

och lagade mat och tvättade. Gick 

på bomöte i området där det diskuterades 

säkerhetsdörrar, tvättstuga 

och gym. Ikväll var det T V-kväll, tog 

en kall öl och värmde upp soffan. 

Skulle stänga av Tv:n och lägga mig 

men fastnade framför en konsert med 

Eminem. Det är inte riktigt min musik 

men vissa av låtarna är riktigt bra. 

Torsdag 

Började kl. 9, skönt med sovmorgon. 

Första delen av dagen avlöpte 

smidigt, vi tog med barnen till ”sagans 

land” där sagofén berättade sagan 

om Lisen som inte ville sova. 

Fram på eftermiddagen blev en kollega 

dålig så hon gick hem. Mina två 

andra kollegor slutade kl. 2 så då fick 

vi fundera ut hur vi skulle lösa personalsituationen. 

Som tur var kom 

en kollega från en annan avdelning 

och hjälpte till. Resten av eftermiddagen 

flöt på bra. Gick hem och tog 

det lugnt. Kände mig lite barnslig 

på kvällen så jag tittade på Lejonkungen 

som jag inte sett sen den kom 

ut, den är ju faktiskt bra… 

Fredag 

Blev väckt av en kollega med nyheten 

om att hon var dålig och det 

innebar att jag fick gå tidigare till jobbet 

och öppna. Tur (eller otur) att 

man bara bor 7 minuter från jobbet. 

Kollega nr. 2 också sjuk, så jag 

fick jobba ensam fram till ca. halv 

11 då första kollegan blivit bättre och 

kommit till jobbet. Men innan hon 

kom frågade kollegorna i resten av 

huset om jag behövde hjälp. Skönt 

att man jobbar på ett ställe där man 

ställer upp för varandra. På rasten 

blev det fredagskaka. Ha l l o n g ro t t o r. 

Fick stänga och kom inte från jobbet 

förrän vid fem och när jag kom 

hem kände jag att jag förtjänade något 

gott, plockade fram det jag ville 

ha och slängde mig i soffan framför 

en deckare. Imorgon blir det Hönö. 

Lördag 

Blev hämtad och efter handling inför 

grillning ikväll bar det av till Hönö. 

Promenad på ön och öl vid havet. 

Tillbaka till huset och förbere dde 

för grillningen, min väninna ringde 

och gav raden till V75 ikväll, vi 

är tre tjejer som spelar varje vecka. 

Skulle rätta raden på text-tv och fick 

se att vi hade 7 RÄTT. Vi vann hela 

290 kronor… det är pengar det 

med. Grillade gott och hade en skön 

och avkopplande lördag, veckorna 

och helgerna går så snabbt, nästa 

vecka är det redan påsk. Skönt med 

långledigt. 


” Vi har haft den bästa 

löneutvecklingen 

sen 60-talet” 

F 

örr förhandlade LO och SAF 

lönenivåerna centralt. När det 

var klart återstod bara för de 

olika förbunden och arbetsgivarorganisationerna 

att reda ut detaljerna 

för respektive bransch. 

”Här kommer chefen för den privata 

sektorn”, sade Sträng en gång 

om gamle Marcus Wallenberg. Inom 

SAF styrde Wa l l e n b e r g m ä n n e n 

Kugelberg, Giesecke och Nicolin 

med fasta händer. Organisationen 

hade respekt, både i samhället och 

i arbetarrörelsen. LO och SAF garanterade 

tillsammans ordning på 

arbetsmarknaden och ansvarsfulla 

löneavtal. Företagen blomstrade och 

reallönerna ökade stadigt. Det kallades 

”rekordåren”. 

U 

nder 70- och 80-talen spårade 

det ur. Inflationen åt 

upp löneökningarna och av- 

talskraven drevs upp. Det blev hela 

havet stormar i avtalsrörelserna. 

Staten fick gång på gång devalvera 

för att rädda exporten. 

I skiftet mel- 

lan 80- och 90-talen 

höll faktiskt det 

svenska kollektivavtalssystemet 

på 

att haverera. 

S 

ystemet restaurerades av parterna 

inom industrin. Men nu 

spelar inte längre SAF och LO 

h u v u d rollerna. Det första industriavtal 

som träffas bestämmer nivån 

för hela arbetsmarknaden. På LOsidan 

föregås förhandlingarna av 

överläggningar mellan förbunden, 

som gemensamt bestämmer ramarna 

för vilka bud som ska läggas. Sedan 

förhandlar varje förbund för sig. 

Men om något förbund har svårt att 

få igenom kraven kan det räkna med 

stöd av övriga LO-förbund. 

Ä 

ven om det inte saknats gnissel 

eller problem får man sä- 

ga att på LO-sidan har den 

nya ordningen fungerat ganska bra. 

Förbunden sköter förhandlingarna 

- men samordnar sig genom LO. Reallönerna 

har ökat med 30 procent 

på tio år. Det är den bästa löneutvecklingen 

sedan 60-talet. 

V 

i har också hållit ihop lönebildningen. 

Ingen har stuck- 

it iväg och ingen har sack- 

at efter. Problemet är att när industrin 

anger normen för löneökningarna 

blir utrymmet litet att justera 

upp lönerna inom kvinnodominerade 

områden, t.ex. Kommunal. 

Kvinnopotter är ett steg i rätt 

riktning, men det går för långsamt. 

O 


m vi på LO-sidan har hittat 

en någorlunda funge- 

rande rollfördelning i den 

nya lönebild-ningen, kan man inte 

säga det samma om arbetsgivarna. 

Gamla äre v ö rdiga SAF förva n dlades 

för några år sedan till Svenskt 

Näringsliv (SN). Samtidigt hård b a ntades 

organisationen. Liksom på den 

fackliga sidan är det numera branschorganisationerna 

som sköter förhandlingarna. 

U 

ANDERS 

tycker till 

tan förhandlingsuppdraget 

ger SN ett desorienterat och 

f ö rvirrat intryck. Under sal- 

lads-konflikten drev de en kampanj 

att företag som inte är deras medlemmar 

ska slippa de kollektivavtal 

som gäller för de egna medlemmarna. 

Deras VD skäller på arbetsmarknads-ministern 

att han ”abdikerar 

från sitt lagstiftningsansva r” när han 

låter parterna bestämma på arbetsmarknaden. 

Och 

när arbetsgivare och 

S 

fack inom handeln 

var öve rens om åre t s 

avtal försökte de - 

utan framgång - 

stoppa det. 

amtidigt har pigavdrag och förmögenhetsskatt 

blivit viktiga 

frågor för SN. Då handlar det 

inte längre om företagens villkor utan 

de rikas privatekonomi. Strax innan 

avtalsrörelsen gick SN:s ordförande 

Michael Treschow ut och klagade 

över att dire k t ö rerna i Sverige tjänar 

för lite (trots att ersättningar och 

bonusar når rekordnivåer). 

K 

anske är de inte alls desorienterade. 

Det är bara vi som 

inte förstått deras nya roll. 

När de inte längre är förhandlingspart 

för näringslivet har uppgiften 

blivit att bevaka det snöda och privata 

egenintresset för de underhuggare 

som utgör den allt mer internationaliserade 

kapitalismens dire ktörsbyråkrati 

i Sverige. 

Anders Nilsson 

Kommunalare och 

LO-ombudsman 

Tacka Yvonne 

för ditt korsord 

Det svåra med att göra korsord är inte att fläta orden utan att göra 

kluriga lås. Därför leker Yvonne ständigt med ord och ords betydelse 

i sin vardag. Dubbeltydighet och vitsighet är viktigt för att 

utmana läsarna.

Hon bor på Kryssdäcket 

och har orden som ständig 

följeslagare. Yvonne Erge 

är korsordskonstruktör 

med rätt att krångla till 

det. 

När hon presenterar sig är det många som 

lyfter på ögonbrynen. Ko r s o rd s k o n s t ru ktör, 

kan man verkligen leva på det? Jodå. 

Yvonne Erge är konstruktör på heltid sedan 

20 år och gör korsord till både dagstidningar 

och veckotidningar. Läsarna av 

Aftonbladet, Allers, Hemmets Journal och 

Kommunal Väst kan trassla in sig i hennes 

ord v ä var och, förhoppningsvis, komma 

ut igen. 2-3 korsord i veckan blir det 

om de ska vara medelsvåra, lite mer komplicerade 

korsord tar mer tid. Favoritarbetsplatsen 

är soffan med en filt om benen 

och hunden Bosse bredvid. 

- Man börjar alltid med en bild som man 

gör några meningar till. Sedan börjar jag 

i vänstra kanten och väver mig nedåt till 

det nedre högra hörnet. Där ska allting 

knytas ihop. När jag är klar kontrollöser 

jag korsordet så att allt stämmer. Sedan 

skriver jag rent på datorn. 

Yvonne är egentligen utbildad journalist 

och började göra korsord av en slump. 

Maken Bertil arbetade som journalist på 

tidningen Arbetet i många år och en dag 

när ordinarie korsord s k o n s t ruktör var sjuk 

fick han rycka in ”eftersom han var lite 

klurig”. Tillsammans med Yvonne konstruerade 

han ett kryss och de upptäckte 

att det var roligt. Till slut övertog paret 

a n s va ret för Arbetets korsord. Yvonne kombinerade 

jobbet med att vara hemma med 

barnen. När maken gick bort övertog 

Yvonne uppgiften och på den vägen är det. 

Som journalist har hon det intresse för 

språk som krävs för att tycka om arbetet. 

Den viktigaste delen av jobbet handlar 

nämligen om låsen, alltså den skrivna ledtråden 

i rutorna i korsordet. På minimalt 

utrymme ska den rymmas och gärna vara 

klurig. Att ständigt leka med ord är därför 

en yrkesskada för Yvonne. Vart hon 

går och står snappar hon upp ord och bollar 

respektlöst med dem. Då kan en färsrätt 

bli färskost och en synonym till te bli 

påstår. Sedan tar hon orden med till arbetet 

i soffan. Ett synonymlexikon är ett 

annat arbetsredskap. Ofta har hon flera 

k o r s o rd på gång parallellt och kör hon fast 

i ett, byter hon en stund till ett annat. Fo rtbildning 

innebär att hon löser andras korsord. 

Och hon gläds över att intresset för 

korsord växer. En period var det en sysselsättning 

i första hand för äldre. Nu finns 

ett ökat intresse också bland unga som söker 

avkoppling. Kanske är det ett sätt att 

varav ner i en tid av mycket stress, funderar 

Yvonne. Som hoppas att hennes korsord 

kan bidra till glädje och blir glad när 

hon får respons från läsare. 

-Det får jag då och då via tidningarnas 

redaktioner. Det är roligt. Jag älskar mitt 

jobb. Man måste nog vara lite av ensamvarg 

för att klara av det. Några år läste jag 

och jobbade som arkeolog för att komma 

ut bland folk lite. Men jag känner mig 

mycket priviligierad som korsordskonstruktör. 

Jag slipper stressa iväg tidigt på 

morgonen. Jag kan också jobba lite extra 

för att ta ledigt några dagar. Men om jag 

tar paus för länge saknar jag mina korsord! 


K O R S 

Årets tredje Kors & Tvärs handlar om 

en kommunalare som kan styra med 

trygg hand. Antingen det handlar om 

50-60 eller 50- 60 000 människor. Ha n 

är känd för sin goda förhandlingsteknik 

och bryter aldrig arm med motstånd 

a ren annat än som ren styrk e t r ä n i n g … 

& 

Läs mer om honom i tidningen så får du 

kanske lite hjälp med att lösa krysset. 

När det är klart kan du skicka in lösningen 

till 

Tidningen Kommunal Väst 

Vegagatan 27 


N a m n . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

A d r e s s. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Po s t n u m m e r. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . O r t . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Te l . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . A r b e t s p l a t s. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

T V Ä R S 

Då har du chans att vinna en av de biobiljetter 

vi skickar hem till de fem först 

öppnade rätta lösningarna. Lycka till! 

Följande klipska korsordsmästare har 

löst Kors & Tvärs nr 2 och vunnit en 

biobiljett: 

Liselotte Carlsson, 

Askim, Kari P J 

Pynnönen, Uddevalla, 

Bo Nilsson, 

Göteborg, Marie- 

Louise Thell, Landvetter 

och Chrisse 

Biller, Kållered. 

Vi gratulerar och 

önskar mycket nöje 

på bion! 


Telefonnummer till a-kassan 

0771-25 80 00 

mån-tors 9.00-15.00, fre 9.00-12.00 

A-kassans besöksmottagning på 

Alströmergatan 4 är öppen 

måndag-fredag 9.00-13.00 

3 

April 

2007 

A-kassan 

Posttidning B 

Adressretur: Kommunal Väst, Alströmergatan 4, 411 01 Göteborg 

ALLA PLOCKADE SKRÄP 

- och Göteborg blev en renare stad 

72 miljoner kostar det att 

hålla Göteborg rent varje 

år. För att sätta ett frågetecken 

efter den summan 

ordnade Göteborgs kommun 

citystädningen den 26 

mars. Tidigt på morgonen 

gick politiker, företagare 

och olika förvaltningar ut 

med stadens gaturenhållare 

på en runda i centrala 

Göteborg och plockade 

skräp. Men röda och blå 

knappar med texten ”Tänk 

till” vill de uppmana göteborgarna 

att se stadens gator 

och torg som ett gemensamt 

vardagsrum. Och 

där håller väl de flesta 

rent, eller? 

På bara en timme samlade politikerna 

in mer än ett ton skräp. Det dubbla är 

inte ovanligt på ett morgonpass, intygar 

Bert Hermansson och Hans ”Humpe” 

Carlsson på Gaturenhållningen. De är 

glada över att nedskräpningen uppmärksammas. 

-Det är jättebra att lära folk att lägga 

skräpet i våra korgar. Ibland undrar man 

om de gör likadant hemma i sina vard 

a g s rum som ute på stan, säger Be rt He rmanson. 

- Ja, det är också bra att politikerna kommer 

ut och ser hur vi har det. Oss ser de 

ju aldrig annars, eftersom vi börjar så tidigt. 

När de kommer till jobbet har vi 

ju redan städat klart, säger Hans ”Hu mpe” 

Carlsson, som också tyckte att det 

var bra att gratistidningarna var på plats 

och städade denna morgon. I likhet med 

många arbetskamrater tycker han att den 

nya konkurrensen mellan gratistidningarna 

lett till ökad nedskräpning. Parkoch 

Naturförvaltningen och tidningarna 

diskuterar just nu lösningar på problemet. 

Allt skräp i staden syns dock inte. I Göteborgs 

centrala delar rinner kanaler och 

där göms skatter som inte kommer upp 

i tö. Men med hjälp av Räddningstjänstens 

d y k a re kunde skrot av alla slag plockas upp 

under citystädningen. Stefan Hermansson, 

stationschef för Räddningstjänsten 

i Gårda, är luttrad. 

-Vi brukar göra svep här några gånger 

om året och det ser likadant ut varje 

gång. De som tittar idag får sig kanske 

en tankeställare och låser sina cyklar nästa 

gång de parkerar i Bru n n s p a rken. De t 

finns jättefina cyklar bland dem vi plockar 

upp. 

Han tycker att det är en jättebra idé 

att politiker och förvaltning går ut och 

väcker tankar genom en kampanjdag. 

Men överlag tycker han dock att Göteborg 

är en välskött stad. Tack vare förvaltningarna 

som ansvarar för renhållningen. 

- De är duktiga på att röja undan på stan 

när det har varit större evenemang! 


Räddningstjänsten var en av de många förvaltningar som deltog 

i Citystädningen, ett inslag i Trygg, vacker stads kampanj 

med budskapet ”Tänk”. Dykarna plockade upp skräp ur kanalen. 

-Där nere finns all världens skräp. Cyklar, kundvagnar, 

papperskorgar och vägskyltar, allt från Göteborgskalaset. Det 

är naturligtvis inte bra, men jag är inte förvånad, säger Anders 

Hagman, brandman och dykare. 

Talsvar: 020-29 24 10 dygnet runt 

Internet: www.kommunal.se/akassan 

dygnet runt 

A-kassans utbetalningsdagar 2007 

24 maj, 21 juni, 26 juli, 23 augusti, 

20 september, 25 oktober, 

22 november, 20 december 

Kommunals medlemsredovisning 031-63 64 90 Månd-torsd 9-15, fred 9-13

Kommunal Väst nr 3

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?