Kommunal Väst nr 3

More documents

Recommendations

Info

Efter 20 år är Bjarne trött på att vara en OSA Bjarne Kvist har varit i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i mer än 20 år. Hoppet att få sin OSA-sysselsättning omvandlad till en reguljär tjänst har hållit honom kvar, trots att han är nykter sedan länge och lönen är ”en svältlön”. Och ingen har erbjudit honom några alternativ. - Jag älskar mitt arbete, det är två rejäla arbetspass per dag. Man är helt slut, men det är skönt. Jag älskar att jobba med kroppen! Man trivs och tänker att nån gång ska anställningsformen försvinna… Bjarne Kvists arbetsplats är ett så kallat arbetslag för skyddat arbete som ligger under Fastighetskontoret i Göteborgs kommun. Nio personer ingår i gänget. En del är äldre kollegor som Bjarne jobbat med i flera år, andra är yngre. De arbetar med skogsavverkning och röjning. Bjarnes dröm är att få en ordinarie tjänst som skogsarbetare i kommunen. Id a g har han en så kallad skyddad sysselsättning som kommunen anordnar på uppdrag av Länsarbetsnämnden. Men alla dörrar ve rkar stängda, tro t s att det socialmedicinska funktionshinder som en gång gav honom sysselsättningen är borta sedan länge, han är erf a ren och har licens för motorsåg. -Men frågar man så får man svaret att det inte finns pengar. Jag tyc ker att det är så konstigt att de inte tar vara på folk. Kommer det en tjänst då tar de folk utifrån. Man tycker att man skulle bli kallad någon gång? I sin ungdom arbetade Bjarne som dekoratör på Kapp-Ahl, på Götaverken och som byggnadsarbetare i Norge. Festandet efter en veckas hårt Att OSA-anställda kan vara kvar i verksamheten upp till 30 år beror på att de trivs bra trots de låga lönerna och att alternativen på den öppna marknaden är begränsade. Men de som vill gå vidare uppmuntras, säger Björn Andreasson på Fastighetskontoret i Göteborg. Björn Andreasson är ansvarig för OSAve rksamheten på Fa s t i g h e t s k o n t o ret i Göteborg. Han tycker att de OSA-anställda utför ett fantastiskt arbete och borde arbete dygnet runt gjorde att alkoholen tog över under åren i Norge. För att inte gå under nappade han på ett erbjudande om ett skyddat arbete, en så kallad OSA-anställning i slutet av 80-talet på dåvarande Fr itidsförvaltningen. Sedan dess har han, med undantag för ett kort återfall, arbetat hårt i skogen med gallring och avve rkning under olika förvaltningar. De sex senaste åren har han varit helt nykter, mycket tack vare att han har en dotter på 16 år som han vill ska ha en pappa. Trots det är han kvar på sin skyddade anställning som är tänkt att vara en rehabiliterande insats på väg till re g u ljärt arbete. Jämfört med en vanlig skogsarbetare tjänar Bjarne omkring 5 000 m i n d re i månaden. Han arbetar med trädgallring, flisbränning och avve rkning med normala arbetstider och i hårt tempo. Hans ersättning är 15 400 kronor i månaden, varav den största delen utgörs av ett bidrag från staten. - Jag har aldrig någonsin kunnat åka någonstans med min dotter. Pengarna går till hyra och mat, ingenting annat. Jag har nästan slutat att röka, kan aldrig gå och se på Frölunda eller något. Det blir mest TV på kvällarna. Vi är ett gäng gubbar som känner oss orättvist behandlade. De t b o rde funnits ett samarbete med Arbetsförmedlingen som aldrig funnits. Så länge du sköter dig har du jobb får man höra av ledningen. Och det har inte hänt någon förbättring av våra löner och villkor, tiden har stått still! När du aldrig blir kontaktad och allt hänger på dig, du inte får ledigt för att gå till Arbetsförmedlingen, så känns det som man är motarbetad när man försöker ta sig ur det. Sölvi Brädefors 2 0 Kommunal Väst medlemstidning April 2007 ha högre ersättning. Men han förstår inte kritiken mot att det skulle vara svårt för anställda inom OSA att komma ifrån för att söka annat arbete. -Tvärtom, vi uppmuntrar alla att söka annat arbete. Vi har ingen anledning att begränsa deras möjligheter och vi kan inte heller neka dem det. Det är något alla våra arbetsledare vet väl! Att omsättningen är relativt låg och många OSA-anställda har sysselsatts länge beror på att de trivs och känner trygghet på sina arbetsplatser, menar Björn Andreasson. Det finns exempel på enstaka personer som gått vidare, men ock- Efter 20 år som OSA- anställd tjänar Bjarne Kvist 15 400 kronor. Han är tacksam för att ha ett arbete, men har nu blivit fackligt aktiv för att förbättra arbetsförhållanden och löner för sig och sina arbetskamrater. - Hur länge kan man gå som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd? ”De som vill gå vidare uppmuntras” så på att personer kommit tillbaka. De har föredragit de något lägre kraven på det skyddade arbetet. DET FINNS INGA ORDINARIE a nställda skogsarbetare utan all vård av skog i Fastighetskontorets regi utförs av personer i skyddat arbete. Arbetsledare och förrådsansvarig är de enda ordinarie arbetet inom skogshantering på Fa s t i g h e t skontoret som en OSA-anställd kan rehabiliteras till. De som vill fortsätta inom yrket är därför hänvisade till att arbeta någon annanstans i kommunen eller utanför. Förva l t- ningen själv gör inget aktivt för att coacha mot arbete, enligt Björn Andreasson som hänvisar till att det är Arbetsförmedlingens uppdrag. Den som blir kallad av Arbetsförmedlingen får gå på arbetstid, bekräftar Björn Andreasson. Så säger de riktlinjer som finns för verksamheten sedan 1985 och där också läkarbesök, akuta tandläkarbesök och besök hos kurator är rättigheter för OSA-anställda. Enligt praxis ska frånvaro från arbetsplatsen ske i dialog med förman och den anställde ska besöka arbetsplatsen både innan och efter kontakten med Arbetsförmedlingen.
Juridiskt finns ingen tidsbegränsning Hur länge kan man gå som arbetsmarknadspolitisk åtgärd? Vi frågade Mats Leandersson på Länsarbetsnämnden. - Det finns inget generellt sva r. I lagve rksamheten inom OSA finns det säkert personer som arbetat i över 20 år och då kan man fråga sig hur lång tid re h a b i l i t e r i n gen ska ta. Juridiskt finns ingen begränsning. Samtidigt vet vi att många har socialmedicinska handikapp som kan vara svåra att komma ifrån. Vem är ansvarig för uppföljningen av OSA-anställda? - Eftersom det är ett arbetsmark n a d s p rogram är det Arbetsförmedlingen som är a n s varig. Där är vi kanske inte världsbäst idag, det ska jag erkänna. Det är mycket upp till den konkreta arbetsplatsen att coacha mot arbete. Många anställda gör ett bra arbete, men det är viktigt att ve- Fakta S kyddat a r b e t e Närmare 27 000 personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga deltog i arbetsmarknadsprogram 2006. Ungefär 5000 av dessa hade offentligt skyddad anställning (OSA) en siffra som varit stabil de senaste fem åren. Tipsa din tidning Ring 031-12 31 90 ta att en OSA-anställd ska vara en kvalitetshöjare och inte göra ordinarie uppgifter. Det är klart att det finns en risk att den som finner sin plats är bra att ha kvar för organisationen och att den inte vill släppa de anställda. Men om man är nykter har man rätt att gå till arbetsförmedlingen och få hjälp med en kartläggning av sina möjligheter? -Du har självklart rätt att komma till Arbetsförmedlingen. Men det bygger mycket på den egna initiativförmågan. Det hade varit en fördel med större omsättning på OSA-platserna. Eftersom det finns begränsat med pengar så skulle fler kunna komma in i åtgärden om fler lämnade den. Länsarbetsnämnden har just tagit ett initiativ att bjuda in alla handl e d a re i Göteborgs kommun, närmare 200 s t ycken, för att informera om att det definitivt inte är förbjudet att söka arbete för personer i åtgärder. Avtalen som reglerar OSA ger ju relativt låg lön. Som anställd tjänar du på att arbeta med lönebidrag, vilket också ger en try g g a re anställning. En OSA-anställning skyddas till exempel inte av LAS. Det finns två nya stöd för personer med funktionshinder, utvecklingsanställning och trygghetsanställning. Vilka är målgrupperna? - Det är ungefär samma personer som är aktuella för lönebidrag, alltså arbetslösa med funktionshinder. Tanken är att se olika stöd som en del i en process. Första steget är en kartläggning och sedan kan arbetsförmågan testas på en utvecklingsanställning på ett år. Sedan kan man tänka sig en anställning med lönebidrag för dem som inte har bestående funktionshinder. För dem med bestående hinder finns trygghetsanställning som alternativ. I den så kallade lönebidragsutre d n i n g- Göteborgs kommun sysselsätter cirka 400 OSA-anställda, hälften på enskilda platser och hälften i lag. De flesta är anställda på Parkoch naturförvaltningen som är huvudansvarig för kommunens skyddade arbeten. 2006 hade förvaltningen 279 ordinarie årsarbetare, 143 OSA-anställda och 139 plusjobbare. Kartläggning, utvecklingsanställning och t rygghetsanställning är nya arbetsmarknadsstöd för personer med funktionshinder från och med januari 2006. En utvecklingsanställning är på max ett år och ska vara anpas- en som lades fram 2003 fanns förslag på mer individualiserade åtgärder för arbetshandikappade och kort a re bidragsperioder. Är utvecklingsanställning och t rygghetsanställning ett resultat av de tankarna? -Delar av förslagen från utredningen finns med. Men förslagen om att OSA och lönebidrag skulle försvinna blev inte genomförda. De finns kvar parallellt. När det gäller OSA ska frågan utredas vidare. Hur långt har arbetet kommit i Göteborg? - Vi har kommit igång litegrann. Ut ve c klingsanställda har använts vid arbetsförmedlingens utslussning av anställda från Samhall som vill pröva att jobba på den öppna arbetsmarknaden. Ny s t a rt s j o b b e n kan sedan också vara ett alternativ. Sölvi Brädefors sat för person med nedsatt arbetsförmåga. En trygghetsanställning kan vara längre tid men ska prövas vart fjärde år. Båda stöden ges både till offentlig och privat arbetsgivare av Länsarbetsnämnden (Arbetsförmedlingen). De nya stöden syftar till att förkorta tiden med stöd och individualisera hjälpen till personer med funktionshinder enligt tankarna i den så kallade lönebidragsutredningen från 2003. OSA och lönebidrag finns också kvar som en offentliga insatser för personer med nedsatt arbetsförmåga. Kommunal Väst medlemstidning April 2007 2 1
Page 1 and 2: Medlemstidning för Svenska Kommuna
Page 3 and 4: Över 20 år av gott s a m a r b e
Page 5 and 6: Efter väl förrättat värv avgår
Page 7 and 8: Den unge buss- och spårvagnsförar
Page 9 and 10: Ingvar Thorsson, personalchef på G
Page 11 and 12: När Kommunal i Uddevalla upptäckt
Page 13 and 14: Psykologi i köket tack vare ”Sam
Page 15 and 16: som man skulle vilja. Det känns v
Page 17 and 18: Här är Christian, Mikael, Carina,
Page 19: Hallå där, Därför blev vi Örja
Page 23 and 24: Fyrbodals genvägspedagoger är spe
Page 25 and 26: Gänget som sticker till Bosnien -
Page 27 and 28: Linda Bellini Huvudskyddsombud Mari
Page 29 and 30: Po s t a d r. Uddevalla Sjukhus, 45
Page 31 and 32: Hon bor på Kryssdäcket och har or

Kommunal Väst nr 3

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?