Kommunal Väst nr 3

Hallå där, Därför blev vi
Örjan Nyström, LO! a r b e t s p l a t s o m b u d
Varför behöver det förklaras
vad salladsbråket handlade
om?
-Vi kände att en del frågor kring kollektivavtalen
kanske måste förklaras tydligare. Vi har
problem, framförallt i branscher med många
s m å f ö re t a g a re, med att många arbetsgiva re inte
tecknar avtal. Därför har det blivit en kampfråga
där vi måste gå till offensiv. Eftersom det
inte är några enkla och självklara saker så måste
våra förtroendevalda ha bra argument när
de diskuterar på arbetsplatserna. Det är dem
skriften vänder sig till.
Förlorade facket kampen om
media?
- I salladsdebatten hade vi helt klart media emot
oss, utom kanske i Göteborg.
Varför är det en individualistisk
moral att inte vara med i
facket och inte vilja ha avtal?
- Alla tog för givet att kollektivavtal bara har
med de anställda på den berörda arbetsplatsen
att göra. Men situationen på en arbetsplats
är i själva verket kopplad till branschen i sin
helhet. Det jag gör påverkar villkoren för alla
andra. Uppfattningen att frihet är att göra va d
man vill innebär att strunta i det. Sedan är det
alltid en avvägning mellan individuella och kollektiva
intressen och jag säger inte att det alltid
är de kollektiva som ska gälla.
Kan man begära att en ung
människa, som ska jobba sex
månader för att spara till en resa,
ska ta ansvar för hela sin
bransch?
-Det är arbetsgivaren som är målet för en förhandling
om avtal, inte den anställda. Av arbetsgivaren
kan man begära det, ja. Egentligen
kan man säga att fackets agerande är till
för att den här unga personen ska slippa ta det
avgörandet, alltså att avlasta henne det beslutet.
Sedan är det en samvetsfråga för varje enskild
anställd om man vill ha avtal och vara
medlem. Jag kan förstå att en ung människa
kanske inte har tänkt på detta. Då blir det här
en tankeställare.
Vad hoppas du att skriften ska
leda till?
-Vi står i en situation där en av hörnstenarna
i kollektivavtalssystemet i Sverige befinner sig
under attack av mäktiga krafter som Svenskt
N ä r i n g s l i v. Det handlar om blockadrätten, rätten
att bryta fredsplikten för solidaritetsaktion
e r. I fallet med salladsbaren var det Tr a n s p o rt
som vägrade att hämta sopor. För att systemet
ska fungera krävs att facket kan använda maktmedel
mot arbetsgivare som inte vill teckna
kollektivavtal. Vi måste ställa frågan varför arb
e t s g i va re idag ifrågasätter den rätten. Ko l l e ktivavtal
ger lika villkor och arbetsfred, därför
har arbetsgivarna hittills stött dem. Och varför
vill Svenskt Näringsliv att en person som
Sofia Appelgren, som inte ens är medlem, får
bättre villkor än deras egna medlemmar?
Sölvi Brädefors
Namn: Angelica Martinsson
Yrke: Undersköterska på Flatås gård, demens
och korttidsavdelningen
Uppdrag: Arbetsplatsombud och skyddsombud
sedan oktober 2006.
-För det första fanns det ingen som var ombud
här på avdelningen. Sedan tyckte jag att
det verkade intressant. Man får lära sig om
rättigheter och skyldigheter på kurser, annars
informerar ju varken chefer eller fackföreningar
så mycket. I höst kom jag tillbaka
från föräldraledigheten och då var det ganska
turbulent på min arbetsplats på grund av
en omorganisation. Då kändes detta med att
veta vad som gäller ännu viktigare. Som arbetsplatsombud
tar chefen nu upp frågor som
berör facket direkt med mig.
-Jag har varit medlem i 17 år och har bara
goda erfarenheter av facket. En gång när
jag jobbade i hemtjänsten fick jag ont i en
axel och var tvungen att tacka nej till fortsatt
vikariat. Då fick jag hjälp mot a-kassan
som ville stänga av mig i 41 dagar.
Hinner man med att vara arbetsplatsombud
när man har småbarn?
-Ja, det gör jag! De flesta möten är på dagtid
och de som ligger på kvällstid tackar jag
nej till. Jag samarbetar dessutom med en tjej
som är arbetsplatsombud på en avdelning i
närheten, då kan hon gå iväg och berätta för
mig och tvärtom. Det är roligt med alla nya
människor man träffar via facket. På våra möten
finns personal både från Högsbo och
Frölunda med och då får man reda på vad
som händer där.
Namn: Niklas Bergman
Y r k e : El e vassistent, Kannebäcksskolan för
döva och hörselskadade barn
Uppdrag: Arbetsplatsombud och skyddsombud
sedan hösten 2006.
-För att elevassistenter ska få en bättre arbetsmiljö
och jämställda med andra yrkesgrupper.
Vi står inte högst i rang ute på skolorna.
Ibland känns det som om ledningen
tycker att vi är utbytbara, eftersom det inte
finns någon speciell utbildning. Men även
om jobbet inte är ett karriäryrke så är det
ett viktigt yrke. Lärarna skulle inte klara sig
utan oss. Skulle vi vara borta så blir det kaos.
Vi har som uppgift att hjälpa eleverna
att klara sin va rdag. Det kan vara fru s t re r a nde
för många elever att inte kunna kommunicera
med andra barn och vi spelar en viktig
roll både på lektioner och raster, då det
lätt blir konflikter.
- När lärare och rektorer pratar om lagar
har man inte en susning. Men efter att ha
gått steg 1-utbildningen känner jag att ”aha,
är det såhär!”. Det finns mycket att lära, men
det är väldigt intressant. Nu vill jag lära mig
mer om vilka lagar som finns och vad de betyder.
Det är svårt att driva frågor utan att
veta mer. Nu sitter jag i lokala samverkansgruppen
och får vara med och styra och ta
beslut. Det fanns ju inte på kartan förut!
Kommunal Väst medlemstidning April 2007 1 9