Kommunal Väst nr 3

More documents

Recommendations

Info

S A L L A D S KO N F L I K T E N gällde mer än de tre anställda Vad gällde salladskonflikten på Wild and Fresh i Göteborg? De tre anställda? Nej, konflikten gällde alla de namnlösa restaurangarbetarna som vill försörja sig i en bransch med mycket tveksamma arbetsförhållanden, menar LO i Göteborg i en ny rapport. Den sista veckan i mars meddelade ägaren till salladsbaren Wild and Fresh i Göteborg att den rikskända salladsbaren ska säljas. En strid som pågått sedan november var därmed till ända. Vad gällde salladskonflikten? Ja, inte den kamp mellan David och Goliat som skildrats i många tidningar menar LO i Göteborg i den nya skriften ”Vad gällde salladskonflikten?”. FÖR ATT INTE FASTNA i detaljer om kronor och ören i de anställdas villkor på salladsbaren, tar rapporten steget ut ur den exklus i va saluhallen Briggen ut i den ve rklighet där dramat utspelas. Göteborgs restaurangliv är en värld full av frestande menyer och lockande uteserveringar, men också en bransch med omfattande sva rt j o b b och oacceptabla arbetsförhållanden, menar LO, som beskriver en vardag full av osäkra anställningar, svartjobb och konkurser. Efter ett beslut om att vända en negativ tre n d börjar Hotell och Re s t a u r a n g a n s t ä l ldas förbund (HRF) förra året att besöka restaurangerna på Linnégatan. Sammanlagt 39 kollektiva v t a l tecknas. Att HRF startade en blockad mot Sofia Ap p e l g ren handlar enligt LO ytterst om att inte låta ett f ö retag i den privata tjänstesektorn spela på en annan planhalva än de andra. Även om ägaren är en ung småbarnsmamma. ” Det allra viktigaste motivet att k r ä va avtal på salladsbaren var faktiskt inte att förbättra och trygga Fakta Liten fa c k l i g o r d - l i s t a villkoren för dess tre timanställda, även om det var bra även för dem. Framförallt var ett kollektivavtal på salladsbaren viktigt för alla andra som arbetar i branschen… striden för ett kollektivavtal på varje enskild arbetsplats är en bit av ett större pussel”. Vem som var den starke i sammanhanget var knappast facket, anser LO. Massarbetslösheten under 90-talet har gjort att det snarare är a r b e t s g i varsidan och inte facket som har övertag. Rättigheter som försäkringar, semesterersättning och OB-ersättning är ingen självklarhet ute på restaurangerna. Därför spelade det ingen roll att de anställda själva inte ”ville ha” avtal. Här ställs individuella rättigheter mot k o l l e k t i va. Det är helt enkelt två olika slags moral som står mot va r a n dra: arbetarrörelsens solidaritetsmoral står mot en individualistisk moralsyn där jag har rätt att välja vad jag vill oberoende av hur det påverkar andra människor. ATT BLOCKERA en arbetsplats är en urgammal facklig metod för att sätta kraft bakom orden och motsvaras av arbetsgivarens locko u t vapen. Att andra fackföre n i n gar i sin tur genom sympatiåtgärd e r ger sitt stöd i en strid likaså. I Sverige är kollektivavtal medel för de mål som i andra länder regleras i lag. Att Svenskt Näringsliv och vissa företrädare bland de borgerliga partierna vill hindra både blockader och sympatiåtgärder är ett tecken på att en strid har inletts om ett systemskifte på svensk arbetsmarknad, menar LO. Det är ingen slump att den striden började på en salladsbar. Här, i den privata tjänstesektorn, ska de nya jobben komma enligt borgerliga politiker och d e b a t t ö re r. Om sektorn ska blomstra genom arbetsgivare som Sofia Appelgren finns anledning att se upp, menar LO. Sölvi Brädefors 1 8 Kommunal Väst medlemstidning April 2007 Facklig solidaritet eller maffiametoder? Hanne Johansson-Rudberg och Ingwar Heinrich från Hotell & Restauranganställdas förbund är glada över att Fredrik Ståhle, Livsmedelsarbetareförbundet och Hans Hahn, Kommunalarbetareförbundet, är på plats vid Saluhallen Briggen och ger sitt stöd till blockaden. - Det här får konsekvenser för hela arbetsmarknaden, därför står jag här, säger Hans Hahn, till vänster på bilden. Kollektivavtal: Avtal mellan en arbetsgivare och ett fackförbund som organiserar anställda i branschen. Gäller löner och övriga anställningsvillkor som försäkringar, semester och ersättning för obekväm arbetstid. Blockad och strejk: Fackets viktigaste maktmedel, reglerad i grundlag och medbestämmandelagen. Syftar till att få fram ett kollektivavtal med en arbetsgivare. Blockad innebär att vägra utföra vissa arbetsuppgifter. Strejk innebär att lägga ned allt arbete. Lockout: Arbetsgivare vägrar ge anställda tillträde till jobbet i samband med en konflikt med fackförening. Sympatiaktion: Medlemmar i andra fackföreningar hjälper till i en konflikt genom att till exempel vägra att utföra arbetsuppgifter.
Hallå där, Därför blev vi Örjan Nyström, LO! a r b e t s p l a t s o m b u d Varför behöver det förklaras vad salladsbråket handlade om? -Vi kände att en del frågor kring kollektivavtalen kanske måste förklaras tydligare. Vi har problem, framförallt i branscher med många s m å f ö re t a g a re, med att många arbetsgiva re inte tecknar avtal. Därför har det blivit en kampfråga där vi måste gå till offensiv. Eftersom det inte är några enkla och självklara saker så måste våra förtroendevalda ha bra argument när de diskuterar på arbetsplatserna. Det är dem skriften vänder sig till. Förlorade facket kampen om media? - I salladsdebatten hade vi helt klart media emot oss, utom kanske i Göteborg. Varför är det en individualistisk moral att inte vara med i facket och inte vilja ha avtal? - Alla tog för givet att kollektivavtal bara har med de anställda på den berörda arbetsplatsen att göra. Men situationen på en arbetsplats är i själva verket kopplad till branschen i sin helhet. Det jag gör påverkar villkoren för alla andra. Uppfattningen att frihet är att göra va d man vill innebär att strunta i det. Sedan är det alltid en avvägning mellan individuella och kollektiva intressen och jag säger inte att det alltid är de kollektiva som ska gälla. Kan man begära att en ung människa, som ska jobba sex månader för att spara till en resa, ska ta ansvar för hela sin bransch? -Det är arbetsgivaren som är målet för en förhandling om avtal, inte den anställda. Av arbetsgivaren kan man begära det, ja. Egentligen kan man säga att fackets agerande är till för att den här unga personen ska slippa ta det avgörandet, alltså att avlasta henne det beslutet. Sedan är det en samvetsfråga för varje enskild anställd om man vill ha avtal och vara medlem. Jag kan förstå att en ung människa kanske inte har tänkt på detta. Då blir det här en tankeställare. Vad hoppas du att skriften ska leda till? -Vi står i en situation där en av hörnstenarna i kollektivavtalssystemet i Sverige befinner sig under attack av mäktiga krafter som Svenskt N ä r i n g s l i v. Det handlar om blockadrätten, rätten att bryta fredsplikten för solidaritetsaktion e r. I fallet med salladsbaren var det Tr a n s p o rt som vägrade att hämta sopor. För att systemet ska fungera krävs att facket kan använda maktmedel mot arbetsgivare som inte vill teckna kollektivavtal. Vi måste ställa frågan varför arb e t s g i va re idag ifrågasätter den rätten. Ko l l e ktivavtal ger lika villkor och arbetsfred, därför har arbetsgivarna hittills stött dem. Och varför vill Svenskt Näringsliv att en person som Sofia Appelgren, som inte ens är medlem, får bättre villkor än deras egna medlemmar? Sölvi Brädefors Namn: Angelica Martinsson Yrke: Undersköterska på Flatås gård, demens och korttidsavdelningen Uppdrag: Arbetsplatsombud och skyddsombud sedan oktober 2006. -För det första fanns det ingen som var ombud här på avdelningen. Sedan tyckte jag att det verkade intressant. Man får lära sig om rättigheter och skyldigheter på kurser, annars informerar ju varken chefer eller fackföreningar så mycket. I höst kom jag tillbaka från föräldraledigheten och då var det ganska turbulent på min arbetsplats på grund av en omorganisation. Då kändes detta med att veta vad som gäller ännu viktigare. Som arbetsplatsombud tar chefen nu upp frågor som berör facket direkt med mig. -Jag har varit medlem i 17 år och har bara goda erfarenheter av facket. En gång när jag jobbade i hemtjänsten fick jag ont i en axel och var tvungen att tacka nej till fortsatt vikariat. Då fick jag hjälp mot a-kassan som ville stänga av mig i 41 dagar. Hinner man med att vara arbetsplatsombud när man har småbarn? -Ja, det gör jag! De flesta möten är på dagtid och de som ligger på kvällstid tackar jag nej till. Jag samarbetar dessutom med en tjej som är arbetsplatsombud på en avdelning i närheten, då kan hon gå iväg och berätta för mig och tvärtom. Det är roligt med alla nya människor man träffar via facket. På våra möten finns personal både från Högsbo och Frölunda med och då får man reda på vad som händer där. Namn: Niklas Bergman Y r k e : El e vassistent, Kannebäcksskolan för döva och hörselskadade barn Uppdrag: Arbetsplatsombud och skyddsombud sedan hösten 2006. -För att elevassistenter ska få en bättre arbetsmiljö och jämställda med andra yrkesgrupper. Vi står inte högst i rang ute på skolorna. Ibland känns det som om ledningen tycker att vi är utbytbara, eftersom det inte finns någon speciell utbildning. Men även om jobbet inte är ett karriäryrke så är det ett viktigt yrke. Lärarna skulle inte klara sig utan oss. Skulle vi vara borta så blir det kaos. Vi har som uppgift att hjälpa eleverna att klara sin va rdag. Det kan vara fru s t re r a nde för många elever att inte kunna kommunicera med andra barn och vi spelar en viktig roll både på lektioner och raster, då det lätt blir konflikter. - När lärare och rektorer pratar om lagar har man inte en susning. Men efter att ha gått steg 1-utbildningen känner jag att ”aha, är det såhär!”. Det finns mycket att lära, men det är väldigt intressant. Nu vill jag lära mig mer om vilka lagar som finns och vad de betyder. Det är svårt att driva frågor utan att veta mer. Nu sitter jag i lokala samverkansgruppen och får vara med och styra och ta beslut. Det fanns ju inte på kartan förut! Kommunal Väst medlemstidning April 2007 1 9
Page 1 and 2: Medlemstidning för Svenska Kommuna
Page 3 and 4: Över 20 år av gott s a m a r b e
Page 5 and 6: Efter väl förrättat värv avgår
Page 7 and 8: Den unge buss- och spårvagnsförar
Page 9 and 10: Ingvar Thorsson, personalchef på G
Page 11 and 12: När Kommunal i Uddevalla upptäckt
Page 13 and 14: Psykologi i köket tack vare ”Sam
Page 15 and 16: som man skulle vilja. Det känns v
Page 17: Här är Christian, Mikael, Carina,
Page 21 and 22: Juridiskt finns ingen tidsbegränsn
Page 23 and 24: Fyrbodals genvägspedagoger är spe
Page 25 and 26: Gänget som sticker till Bosnien -
Page 27 and 28: Linda Bellini Huvudskyddsombud Mari
Page 29 and 30: Po s t a d r. Uddevalla Sjukhus, 45
Page 31 and 32: Hon bor på Kryssdäcket och har or

Kommunal Väst nr 3

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?