Kommunal Väst nr 3

More documents

Recommendations

Info

- dags för avspark för Lotta Storgård - Jag framhåller laget, inte mig och Leif. Tjejerna spelar fotboll för sin skull, för att ha roligt tillsammans på planen. Själv ser jag mig mer som en vallhund, säger Lotta Storgård. Engagemang är en viktig gemensam nämnare i både hennes fackliga arbete och i fotbollen. Att vara fotbollsidiot är att vara hes från april till september, ha två familjer och alltid leva nära spänningen. Lotta Storgård är en av hundratusentals aktiva som räknat ner till seriestarten sedan i höstas. Vi följde med när Utbynäs damlag startade säsongen i division 3 damer. -När vi beträder banan måste det vara med 250 procent, annars kan vi lika gärna ställa ut skorna! Det är 40 minuter kvar för Utbynäs A-lag till säsongspremiären tillika derby mot Ko rtedala. Tränarna Lotta St o rgård och Leif Jansson går igenom laguppställning och taktik. Lagen känner varandra väl, både vad det gäller spelupplägg och spelstil. Spelarna är i högsta grad delaktiga och diskussionerna böljar fram och tillbaka om ytor, markeringar, trianglar och psykologi. -Spelar vi hårt, inte fult men tufft, så blir de pissesura och spelar dåligt. Det vet vi, säger en blond tjej bestämt. ”Walk on, walk on with hope in your heart and you´ll never walk alone. You never walk alone” står det på väggen i gigantiska bokstäver. - Jag vill ha en dialog med spelarna. De t 2 4 Kommunal Väst medlemstidning April 2007 blir bättre fotboll på plan och det är viktigt för de yngre att de lär sig, säger Lotta Storgård. Att tjejer kan och vågar prata fotboll idag är en av de förändringar hon kan se tillbaka på efter närmare 30 år med fotbollen. Andra förändringar är den tekniska utvecklingen och tempot. DAMFOTBOLLEN har fått bättre förutsättningar, bättre tränare och det har kommit in pengar i sporten, berättar Lotta. Viktigast är att klubbarna börjat intressera sig, men också media spelar roll. När media skriver kommer publiken och det ger pengar, vilket i sin tur kan sporra klubbar att satsa. Av Sveriges 250 000 licenciserade spelare är 60 000 damer. - Det har vi varit de senaste åren. Me n vi har inte synts, säger Lotta lugnt. Utbynäs är en klubb med 420 aktiva s p e l a re på både herr och dam, flick och pojksidan. Satsningen på damfotboll är 14 år gammal, förra året tog damernas A-lag steget upp i division tre. Målet är att satsa för att nästa år kliva upp i tvåan berättar ordförande Lasse Forsstrand som var tränare tills för några år sedan. Det handlar om att bygga ett bra lag av unga och mer erfarna, skapa trivsel och ge alla chans att utvecklas ge- nom att få spela. Därför finns också ett farmarlag. -Hos oss har tjejer samma förmåner som killarna. Vi ger dem en chans, de är duktiga. Och de älskar Lotta, hon är jättego. En föreningsmänniska helt enkelt, fantastisk! AVSPARK. Lotta och Leif står och coachar sina tjejer som försöker bygga upp spelet. Det är strålande sol och ett tjugotal åskådare har infunnit sig. Efter 20 minuter tar Kortedala ledningen, efter 30 kvitterar ” No r p a n” som spelar på topp i Utbynäs. - Nu känns det bra, nerverna slappnar av lite. Det ser bra ut. Vi spelar en ganska rörlig och teknisk fotboll. Mer vill jag inte avslöja, säger Lotta och skrattar. - Kom igen, lite vilja! Elda på! Spelet har högt tempo, många skott mot mål och en hel del brassefotboll. Fr i s p a rk a r, filmningar och gula kort lyser med sin frånvaro åtminstone större delen av de 90 minuterna. - Det jag gillar med fotboll är spänningen och det tekniska. Vi har sett lite grann av det på plan idag, det är tjusigt. Det tittar jag gärna på! Allt handlar om hård träning. Minst tre gånger i veckan plus match under säsongen. Något mindre på vintern är dosen för spelare och tränare. För Lotta är det inga konstigheter. Hon har spelat sedan hon var åtta år. 16 år gammal blev hon spelande tränare för A-laget i d å varande hemmaklubben Majorna IK. Kort därefter tog hon sig också an Blaget, trots att många av spelarna var ä l d re än hon själv. Ut bynäs har hon tränat i åtta år. Till vardags arbetar hon i en helt annan förening, Kommunals sektion Gu n n a red där hon är huvudskyd dsombud och styrelseledamot. Det finns gemensamma nämnare. -Själva upplägget och engagemanget är ju samma. För mig är det här så naturligt, jag är ju föreningsmänniska och u p p v u xen med detta. Sedan tar jag med mig erfarenheterna från det ena till det andra. Den sociala biten från fotbollen, den tar jag med mig till jobbet. Jag måste ju kunna läsa mina tjejer och se hur de mår. Det där kan jag ta med mig i en förhandling. Att inledningsvis nollställa sig och läsa vem man har framför sig för att sedan försöka hitta en lösning. ANDRA HALV L E K . Ko rtedala lägger 2-1 och kort därefter 3-1. Psyket tar ut sin rätt, det är uppförsbacke för tjejerna i Utbymark. Trots resultatet är Lotta inte besviken. - Jag är nöjd med första halvlek, vi lyc kades växla kanter som vi tänkt. Jag kan ta att vi förlorar mot ett bättre lag, men inte mot ett sämre. Det kan ta mig flera dagar att komma över. Men jag försöker att hålla det för mig själv. Det viktiga för tjejerna är att inte fastna i det negativa utan att kunna se vad som är bra. Att ta lärdom och kunna gå vidare. För oss handlar det om att träna vissa saker på nästa träning på söndag. Det handlar inte om att prata om att vinna eller förlora. Det där har hon förstått i förhandlingsarbetet i Kommunal liksom att hitta l ö s n i n g a r. Som kvinnlig tränare tror hon att hon har lite lättare att se var i livet tjejerna i laget befinner sig. OM EN SMÅBARNSMAMMA ska kunna satsa på fotboll är det till exempel okey att ta en löparrunda hemma istället för en träning om det kör ihop sig hemma. Eller att träna ihop med ett annat lag som ligger närmare hemmet någon gång. Men att hitta lösningar kan också betyda att söka samarbete med herrlaget i Utbynäs. Att träna tillsammans med killar utvecklar tjejer och ger båda lagen glädje. Det sista är jätteviktigt för motivationen, betonar Lotta. Och då kan man kanske också gemensamt möta det som, enligt Ut bynäs klubbordförande Lasse Forsstrand, är det största hotet mot fotbollen alla kategor i e r. Det handlar om dyra planhyro r, ett s t ö r re problem än utbudet av andra sporter, ökade krav på att satsa på utbildning för unga och en smygande individualism. - Vi betalar 120 000 kronor per år för att få spela fotboll! Kommunen knäcker oss med sina planhyror. Det är det största hotet. Sölvi Brädefors
Gänget som sticker till Bosnien - FÖR ATT KOLLA FAC K E T Människor har olika uppfattning om fackföreningen. Det finns de som tror att facket fungerar som en social inrättning dit man kan vända sig om man till exempel har problem i familjen. Andra tror att facket är en arbetsförmedling, medan somliga är skeptiskt inställda och utgår från att facket är korrumperat. För att bland annat ta reda lite om hur facket fungerar i andra länder åker ett gäng från sektion 40 Mölndal till Bosnien-Hercegovina i juni. - Det är bra att se sig om lite i världen, många av våra medlemmar kommer från andra länder, säger Lena Sohlberg, Lena Klaesson och Helene Olsson som snart får packa resväskan. Den 5 juni bär det av till Sarajevo, men innan dess är det fullt upp med förbere d e l s e r. Hela styre lsen läser för närvarande en studiecirkel om Bosnien-Hercegovina och man ägnar mycket tid åt att knyta kontakter med människor både där och här för att samla information och ordna studiebesök. - Vi hoppas förstås att få träffa fackliga före t r ä d a re som kan berätta för oss hur f a c k f ö reningarna fungerar i Bosnien-He rcegovina och ge oss en bild av det fackliga klimatet. Vi har dessutom vissa förhoppningar om att få fira Sveriges nationaldag den 6 juni på svenska ambassaden i Sa r a j e vo. Tjänstemännen på ambassaden borde också kunna bidra med nyttig information om landet. Den 11 juni går kosan tillbaka till Sverige och då hoppas Lena, Lena och Helene ha väskorna fyllda med bilder och reseberättelse för vidare b e f o rdran till sektionens medlemmar. Du kommer förstås att kunna läsa om deras upplevelser äve n i denna tidning. - Vi kommer naturligtvis inte tillbaka och vet ”hela sanningen” om hur saker och ting fungerar i Bosnien-Hercegovina. Men vi hoppas att ha fått många nya intryck och svar på våra frågor. Det ska bli väldigt spännande! Carina Hult I juni bär det iväg till Bosnien-Hercegovina för Helene Olsson, Lena Sohlberg och Lena Klaesson från sektion 40 Mölndal. Vi ser fram emot att få ta del av deras upplevelser! Hur har dom råd att åka? Resan till Bosnien-Hercegovina finansieras med stipendier från Gunnar Hallströms stipendiefond. Alla förtroendevalda inom Kommunal som vill göra en studieresa utomlands för att lära mer om fackligt arbete, offentliga sektorn eller för språkstudier, har rätt att söka bidrag ur fonden. Man kan söka som enskild medlem eller grupp. Den som söker stipendium ska göra en studieplan, en kost- nadskalkyl och en plan för hur kunskaperna ska spridas till fler. Ansökningsblanketter kan beställas från Gunnar Hallströms Stipendiefond, Svenska Kommunalarbetareförbundet, Box 19030, 104 32 Stockholm. Gunnar Hallström var förbundsordförande i Kommunal under åren 1948 – 73. Då han gick i pension instiftades stipendiefonden som minnesgåva. Kommunal Väst medlemstidning April 2007 2 5
Page 1 and 2: Medlemstidning för Svenska Kommuna
Page 3 and 4: Över 20 år av gott s a m a r b e
Page 5 and 6: Efter väl förrättat värv avgår
Page 7 and 8: Den unge buss- och spårvagnsförar
Page 9 and 10: Ingvar Thorsson, personalchef på G
Page 11 and 12: När Kommunal i Uddevalla upptäckt
Page 13 and 14: Psykologi i köket tack vare ”Sam
Page 15 and 16: som man skulle vilja. Det känns v
Page 17 and 18: Här är Christian, Mikael, Carina,
Page 19 and 20: Hallå där, Därför blev vi Örja
Page 21 and 22: Juridiskt finns ingen tidsbegränsn
Page 23: Fyrbodals genvägspedagoger är spe
Page 27 and 28: Linda Bellini Huvudskyddsombud Mari
Page 29 and 30: Po s t a d r. Uddevalla Sjukhus, 45
Page 31 and 32: Hon bor på Kryssdäcket och har or

Kommunal Väst nr 3

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?