Kommunal Väst nr 3

More documents

Recommendations

Info

K Ä N S L O R NA SVA L L A R mot sänkta a-kassan Den femte mars sänktes akassan till 70 procent för arbetslösa som stämplat 200 dagar. För dem som varit arbetslösa ännu längre sänktes bidraget till 65 procent. Regeringen vill stärka motivationen att arbeta men för tusentals timanställda inom vården är alternativet i första hand socialhjälp. ”En arbetslöshetsförsäkring för arbete” blev i mars månad verklighet för hundratusentals människor utan heltidsarbete i Sverige. Då genomfördes den omdebatterade sänkningen av arbetslöshetskassan som sista del av den i december beslutade ändringarna av lagen om arbetslöshetsförsäkring och lagen om arb e t s l ö s h e t s k a s s o r. Sänkningen innebär att den som använt 200 kassadagar får sin dagpenning sänkt från 80 procent av tidigare inkomst till 70 procent. För dem som fått en förlängd period av a-kassan blev den nya nivån 65 procent av tidigare inkomst. Föräldrar med barn un- 1 0 Kommunal Väst medlemstidning April 2007 der 18 år är undantagna denna sänkning. Andra förändringar i a-kassan som genomförts redan i januari var skärpningen av både arbetsvillkor och studerandevillkor liksom ändringar av beräkningsgrunden för dagpenningen. Fa c k f ö re n i n g s r ö relsen pro t esterat mot förslagen när de presenterades under hösten. Anette Berntsson, vård b i t r äde från Göteborg, är en av de kommunalare som märkt av försämringen av a-kassa. Hon söker arbete sedan sex månader efter en längre periods sjukskrivning och har fått en förlängd periods a-kassa. Sedan den första mars har hon 65 procent av sin tidigare inkomst i a-kassa. Eftersom hon hade ett vikariat på 80 procent inom äldreomsorgen innebär det 6 000 kronor i månaden i a-kassa. Det är en tusenlapp mindre än ersättningen hon hade med de tidigare reglerna. - Det innebär att jag får gå till socialen för att komma upp till existensminimum. Jag brukar få en tusenlapp. Eftersom min son just flyttat hemifrån har jag tappat 1 800 kronor i bostadsbidrag också. Det är ju inte direkt en positiv känsla att leva på socialbidrag. Det känns som en bestraffning, att arbetslösa får ännu mer problem. Anette är 45 år och utbildad på sociala servicelinjen. Hon Arbetslösheten i Sverige var i mars 4 procent med det nya sättet att räkna. Om man som tidigare inkluderarpersoner i åtgärder och i arbete med stöd är siffran 7,5 procent. Den som söker arbete länge straffas från och med mars med sänktaersättningsnivåer. har arbetat i äldreomsorgen i hela sitt liv och hon har haft fasta anställningar. So m ensamstående mamma till en son har hon några år frivilligt haft timanställningar för att själv kunna bestämma över sin arbetstid. Men sedan sonen blev stor har hon sökt fast heltidsarbete. Men det är svårt att hitta inom äldreomsorgen, berättar Anette. Hon erbjuds bara timans t ä l l n i n g a r. Sedan mitten på april har hon en sådan och hon hoppas på fast arbete. Anette är arg över den nya regeringens försämringar av a-kassan. -Det är en stor skam! Jag kan inte förstå det. Kan man inte klara sig på a-kassan måste man ju ändå få pengar någonstans ifrån för att klara existensminimum. Det här betyder att jättemånga människor får det mycket värre och känner sig ändå sämre som människor. Hon tycker själv att a-kassan ska vara en tillfällig lösning och stödjer tanken på arbete ska gå före bidrag. Men en arbetslös måste också få överleva. Det finns en gräns för hur mycket ersättningen kan sänkas. Och hon är övertygad om att de flesta vill tjäna sina egna pengar och ha ett arbete med arbetskamrater att gå till. Ingen väljer frivilligt att stå utanför samhället, tycker Anette. -Idag måste man vara nåt för att få leva, känns det som. Det är ett elittänkande. Men jag är positiv av mig, så jag ser ljust på framtiden. Jag vill så gärna ha ett jobb och slippa a-kassan. Det vore härligt. Ingen tycker om att tvingas lämna ut sig hela tiden, de flesta vill ha sin lön och leva i fred. Sölvi Brädefors
När Kommunal i Uddevalla upptäckte att anställda med utländsk bakgrund oftare än svenskar fick lägstalön slog man larm. Idag är ålder ett nytt lönekriterium i kommunen och vissa kommunalare har fått en tusenlapp mer i plånboken. Alla oavsett ursprung som saknar papper på erfarenhet gynnas. Ett par hundra medlemmar i Kommunal Uddevalla fick en positiv överraskning med mars månads lönebesked. Me llan 100-1390 kronor mer i månaden blev betalningen när nyanställda i Ko mmunals avtalsområde i Ud d e valla nu får livs- och yrkeserfarenhet erkänd. Även om papper saknas. DET VAR KOMMUNAL som i mitten av förra året slog larm om att lönerna för anställda med svenska namn och personnummer låg högre än de med utländska. Inom alla yrken och alla anställningsformer fanns denna trend som uppstod vid anställningstillfället och sedan följde medlemmarna framöve r. Udd e valla kommuns lönesystem för anställda inom Vård och omsorg är traditionellt med fasta lönenivåer för anställda i olika yrken beroende på utbildning och e rf a renhet. Men synbart likvärdiga meriter kunde ge olika lön, upptäckte Ko mmunal. Till och med de skillnader på ingångslöner för olika yrken sattes ur spel när personer med invandrarbakgrund lönesattes jämfört med svenskar. - Nästan ingen nyanställd med inva n dr a r b a k g rund har hittills kommit upp ett steg i lönesystemet. De hamnade alltid i den lägsta boxen. Man kunde se på timlönen vad det skulle komma för namn. Man blev aldrig förvånad, säger Anette Brattberg, ordförande i sektion V å rd och omsorg. Där det varit möjligt, har Kommunal fått till stånd höjningar av uppenbart felaktiga löner. Men i mitten av förra året uppstod en diskussion i Uddevalla om lönediskriminering och Ko m m unal ställde offentligt frågan om inva n dr a re diskriminerades lönemässigt. En ar- Utländskt namn G AV LÄGRE LÖN b e t s g rupp där Kommunal och personalansvariga ingick bildades. De nya ålderskriterierna är ett resultat av gruppens arbete. De nya kriterierna ska fånga livs- och yrkeserfarenhet som inte finns på papper. Fack och arbetsgivare har sett att kravet på dokumentation har missgynnat många med invandrarbakgrund. -Vi trodde att systemet var neutralt, men nu inser vi att det inte var så. Det finns en ny struktur i samhället, allt fler har inte papper. Därför inför vi nu åldersparametrar. Man lönesätter precis som tidigare. Sedan gör vi en koll mot å l d e r. Ligger lönen för lågt höjer vi upp den för dem som fyllt 30 re s p e k t i ve 40. Vi gör bedömningen att man då har arbetat tidigare, även om man inte har papper. Det kan göra en skillnad på 1000 kronor i månaden, säger Håkan Kragn e rt som arbetar som personalchef i Uddevalla kommun. HAN HÅLLER MED om att problemet med utländska utbildningar som ska dokumenteras, översättas och värderas kvarstår. En godkänd utbildning ger 700 kronor mer i månaden för ett vårdbiträde, berättar Håkan Kragnert. Kommunen diskuterar därför att införa någon typ av validering, men detta är fortfarande bara på diskussionsstadiet. Men man har kommit en bit på vägen att rätta till osakliga löneskillnader och det håller Anette Brattberg med om. Hon undviker ordet diskriminering. -Vi har inte sagt att kommunen har diskriminerat medvetet. Men lönevärderingen var inte fullvärdig som den va r tidigare. Den nya parametern har gagnat flertalet av våra utländska medlem- Namn: Pia, undersköterska Ålder: 22 år Utbildning: Ja, examen april 2006 Tidigare anställning i Uddevalla kommun: Nej Lön: 98,79 kronor i timmen m a r, men också svenskar där det har varit tveksamheter om lönesättningen är rätt. Det känns bra att alla är nöjda och att så många fått högre lön. I framtiden hoppas hon att arbetsgivarna mer aktivt försöker ta reda på va d det finns för utbildning hos nyanställda. -Får man bara fram dokumenten så är översättningen inget problem. Här behövs en skärpning! I Kommunal ska arbetsplatsombuden i fortsättningen försöka hjälpa nya arbetskamrater att ta reda på om de har någon utbildning som de kan tillgodoräkna sig och uppmuntra dem att söka hjälp med att översätta dessa genom kommunen. I en färsk rapport från Kommunal V ä s t bekräftas bilden av att etniskt urspru n g påverkar lönen. Kommunalare med utomnordeuropeisk bakgrund tjänar i Göteborg drygt 650 kronor mindre i månaden än de med nordeuropeisk bakg rund. Hänsyn har då tagits till olikheter i ålder, erfarenhet och utbildning. Jesper Ha m a rk är utre d a re på Ko m m unal. -I vår rapport diskuterar vi va rför människor med utbildning och lika lång arb e t s l i v s e rf a renhet ändå inte har samma lön. En tänkbar förklaring är att arbetsgivaren inte tycker att invandrares yrkeserfarenhet och utbildning är lika mycket värda. En annan förklaring är att det fattas dokumentation. Ud d e va lla skulle detta kunna vara ett exempel på det sistnämnda. Forskning visar att utlandsfödda har o t ry g g a re anställningar, sämre arbetsmiljö och högre risk för arbetslöshet. Trots det är det många som inte vill ta ordet diskriminering i sin mun, menar Je s p e r Uddevalla kommuns lönesystem missgynnade personer som saknade papper på sina erfarenheter. Nu ger nya lönekriterier sex kronor mer i timmen för ett 30-årigt vårdbiträde oavsett dokumentation. Sektion Vård och Omsorg i Uddevalla gjorde upptäckten och Anette Brattberg är glad över att kommunen tagit åt sig av kritiken. Hamark. Men diskriminering behöver inte betyda en medveten illvilja mot invandrare. -Uddevalla låter som ett exempel på institutionell diskriminering. Ingen individ har velat illa utan man har trott att lönesystemet var objektivt. Ändå va r det inte det. Sölvi Brädefors Exempel 1 Exempel 2 Namn: Jasmin, undersköterska Ålder: 41 år Utbildning: Ja, examen april 2006 Tidigare anställning i Uddevalla kommun: Nej Tidigare lön: 93,24 kronor i timmen Ny lön: 900 kronor mer i månaden på gru n d av ålder/ livserfarenhet Kommunal Väst medlemstidning April 2007 1 1
Page 1 and 2: Medlemstidning för Svenska Kommuna
Page 3 and 4: Över 20 år av gott s a m a r b e
Page 5 and 6: Efter väl förrättat värv avgår
Page 7 and 8: Den unge buss- och spårvagnsförar
Page 9: Ingvar Thorsson, personalchef på G
Page 13 and 14: Psykologi i köket tack vare ”Sam
Page 15 and 16: som man skulle vilja. Det känns v
Page 17 and 18: Här är Christian, Mikael, Carina,
Page 19 and 20: Hallå där, Därför blev vi Örja
Page 21 and 22: Juridiskt finns ingen tidsbegränsn
Page 23 and 24: Fyrbodals genvägspedagoger är spe
Page 25 and 26: Gänget som sticker till Bosnien -
Page 27 and 28: Linda Bellini Huvudskyddsombud Mari
Page 29 and 30: Po s t a d r. Uddevalla Sjukhus, 45
Page 31 and 32: Hon bor på Kryssdäcket och har or

Kommunal Väst nr 3

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?