Kommunal Väst nr 3

Psykologi i köket tack
vare ”Samlat grepp”
Att våga smaka på en
okänd baljgrönsak i ettan
kan vara början på en resa
förbi både McDonalds och
ätstörningar i tonåren. På
måltidsservice i Härryda
handlar ett bra arbete om
att påverka barn och ungdomars
intresse för mat
och hälsa. Därför finns
psykologi och etik i kurspaketet
när personalens
kompetens ska höjas via
”Samlat grepp”. Gissa vilka
som kom med idén?
Ann-Sofi Nygren, ekonomibiträde, tillbringar
en fjärdedel av sin arbetsdag ute
i skolmatsalen. Då byts salladstillre d n i n g ,
beställning och matmottagning mot portionering
och möten med eleverna. Att
göra mat intressant och lustfyllt och att
få eleverna i årskurs 0-5 att vilja prova
nytt är en daglig utmaning. Konkret
handlar det om att skapa en lugn miljö
och förmå elever att smaka okända saker.
Här spelar uppläggning, men också
psykologi, in. Att en okänd ärta får
hoppa över på en tallrik kan vara en framgång
även om den inte äts. Det är i alla
fall en tittbit. Nästa gång kanske eleven
smakar.
-Då känns det självklart bra! Vi vill ju
att de äter och vågar smaka. Vi kan påverka
det, även om man börjar med en
tittbit, säger Ann-Sofi Nygren.
VAD INNEBÄR DET att göra ett bra
jobb hos oss? Vilka är våra viktigaste utvecklingsområden?
Vad behöver vi göra
och hur ska vi gå tillväga? Dessa frågor
ställde Göteborgsregionens samarbetsförbund
till 1000 anställda för tre år sedan.
Målet var att utveckla både individer, arbetslag,
ve rksamhet och regionen i en riktning
mot ett hållbart arbetsliv. Femtio
arbetslag inom Kommunals avtalsområde
har svarat på frågorna. En av dessa är
m å l t i d s s e rvice i Härryda kommun öster
om Göteborg. Här arbetar Ann-Sofi Ny gren
och kollegan Annika Zetterberg och
ett hundratal andra anställda kokerskor
och ekonomibiträden med matproduktion,
matmottagning och servering. Fr a mför
allt i samband med det senare handlar
arbete i skolkök mycket om psykologi.
Ett aktivt arbete med elevernas attityder
till mat och hälsa och ett utvecklat
bemötande av elever blev därför viktiga
delar i svaret på frågan ”vad är ett
bra arbete hos oss”. Både bättre kunskaper
i matlagning/ näringslära och dietmat
och psykologi efterfrågades därför
av personalen. Nu erbjuds alla detta i det
utbildningspaket som möjliggjorts av EUpengar.
Data och arbetsledning är två
andra ämnen. En upptaktskonferens och
en konferens i Stockholm för skolmåltidspersonal
har också ingått i kompetenssatsningen
för anställda i kostverk-
”Jag trivs med mitt arbete och vill inte bli
kock. Jag skulle vilja arbeta mer med att
väcka barnens intresse för mat, till exempel
med hjälp av saperemetoden. En bättre
dialog med andra yrkesgrupper på skolan
vore också positivt.
Namn: Ann-Sofi Nygren
Tjänst: 1:a biträde
Arbetsplats: Skinnfjällsskolan, årskurs
0-5, mottagningskök
samheten i Härryda.
- Ett lyft, konstaterar Annika Zetterberg,
utbildad kock som arbetar som ekonomibiträde.
Hon har deltagit i alla kurser utom data
och är mycket positiv till att psykologi
finns med i kompetenshöjningen. Ho n
smakade på ämnet i samband med en utbildning
i event – och ledarskap och vill
lära mera. I sitt arbete med unga i högstadiet
är en arbetsuppgift att hålla ett öga
på elever som behöver en extra puff för
att äta. Att kommunicera med tonåringar
kring mat och hälsa på ett taktfullt sätt
är en viktig del av hennes arbetsuppgifter.
I det arbetet vill hon också utveckla
samarbetet med lärarna, skolsköterska och
kuratorer.
-VI JOBBAR JU under samma tak. Jag
skulle vilja att matkunskap kommer tillbaks
på schemat, framförallt på högstadiet,
i ämnen som idrott och hemkunskap.
Det är också viktigt att det finns
f ö rutsättningar att äta i lugn och ro, idag
är det för stressigt. På 20 minuter ska eleverna
köa, äta, ställa undan och sedan röra
på sig en stund innan lektionen börjar.
Man måste samarbeta mycket med
lärarna för att alla ska få i sig det de behöver.
Som en kollega brukar säga – det
spelar ingen roll vilken pedagogik ni har
på eftermiddagen om inte eleverna ätit!
I konsten att kommunicera är konflikthantering
och kunskaper om barn med
särskilda behov två viktiga aspekter för
både Ann-Sofi och Annika. Hur vet man
vem som är en normalt provocerande sjätteklassare
och vem som är ett barn med
särskilda behov? Är pojken som inte vågar
gå in i matsalen bara blyg? Och flickan
som är så smal, äter hon för lite eller
tränar hon bara hårt? Också här är det
viktigt med bättre samarbete med lärar-
na, tror Ann-Sofi och Annika. Personalen
i måltidsservice får sällan reda på vilka
elever som har särskilda behov. Men
med rätt kunskap kan kostpersonalen och
l ä r a re samarbeta för elevernas bästa. Oc h
få en egen bättre arbetsmiljö.
-Alla har vi problem med vissa elever.
Hur ska vi hantera konflikter utan att bli
griniga bambatanter, undrar Ann-Sofi
Nygren.
Sölvi Brädefors
Fakta
” Samlat grepp” Växtkraft mål 3
Arbetsmetoder, IT-kunskap, arbetsmiljö
och samarbetet över yrkes- och
verksamhetsgränserna är de viktigaste
utvecklingsområdena på regionens
arbetsplatser! Så tycker 1000 offentligt
anställda arbetare i 10 västsvenska
kommuner i projektet ”Samlat
grepp”. Deltagande yrkesgrupper:
Kost, lokalvård och service, park och
natur, personlig assistans, räddningstjänst,
sport och rekreation,
äldreomsorg, administration, förskola
och handikappomsorg.
” Först och främst vill jag få en tjänst
som kock, vilket jag är utbildad till. Sedan
skulle jag vilja gå vidare och utveckla
samarbetet mellan kök och övrig skola.
Vi jobbar under samma tak. Matkunskap
borde också komma tillbaks på schemat
på högstadiet, både inom idrott och hemkunskapen”.
Namn: Annika Zetterberg
Tjänst: Ekonomibiträde
Arbetsplats: Ekdalaskolan, årskurs 6-9,
tillagningskök
Mest populära utvecklingsområden:
Arbetssätt och metoder (831 personer)
IT/data ( 607 )
Hälsa och arbetsmiljö (524)
Samarbete och kommunikation
(507)
Förhållningssätt & attityder (234)
Språk (82)
Ekonomi (46)
Lagar/ regler (43)
Kvalitet/ miljö (23)
Mångfald (7)
Kommunal Väst medlemstidning April 2007 1 3