April - Skogsbruket

espektive nio år och Peter Ekholm märkte
i ett tidigt skede att dessa hästar kommer
att jobba bra tillsammans. Även ett otränat
öga ser att hästarnas rörelser är i harmoni
med varandra. Träningen för att bli skogshäst
börjar redan vid ett års ålder.
– Bara genom att ha hästen med i skogen
vänjer den sig vid alla skogens ljud, lukter
och olika situationer. Starten måste vara
så mjuk som möjligt; små lass, enkla rutter
och korta körsträckor, förklarar Ekholm.
Förutsatt att hästarna hålls friska kommer
de att jobba med havre och hö som energikälla
ända tills de nått en ålder på cirka
tjugo år.
Just nu kör hästarna ut virke intill en vältrafikerad
väg. Samarbetet och förståelsen
är stor eftersom t.ex. snöplogen drar ner på
farten då den kommer förbi och ambulansen
stänger av sirenen.
ivriga arbetare
meD bra utrustning
Tillsammans med Sallina och Tarsan kör
Ekholm ut virke från såväl energivedsgallringar
som från grova grangallringar.
– Vagnen som jag använder mig av väger
tom knappa två ton. Lastad kan vikten
komma upp till sju ton. Jag använder mig
gärna av den här vagnen eftersom jag har
möjlighet att med en liten motor ge draghjälp
åt hästarna och dessutom har den
bromsar. Det som huggs manuellt på två dagar
av två skogsarbetare kör vi ut på en dag.
– Här i Finland huggs virket för hand när
det skall köras ut med häst, men i Sverige
använder man sig av avverkningsmaskin
och hästutkörning. Överlag är utkörning
med häst mycket populärare hos vår västra
granne och hästarna som jag använder härstammar
också därifrån, fortsätter Ekholm.
Det finns inte mycket som stoppar hästarna
från att komma till arbetsplatsen.
Kölden spelar ingen roll, bara det finns
ett täcke till hands efter att hästarna blivit
svettiga. Upp till 70 centimeter snö klarar
hästarna ännu av, men då börjar bottnen på
vagnen ta i. Halka är heller inget problem,
eftersom hästarna är skodda med skor som
har långa dubbar i sig.
Efter en välförtjänt paus i utkörningsarbetet
hoppar Peter Ekholm upp i kärran på
nytt och ljudlöst tar det sammansvetsade
sällskapet riktning mot skogen. •
TEXT OCH FOTO: SIV VESTERLUND
Skogsbranschen
– inte solnedgångens bransch
Framtidens melodi är bioråvaror
och förädlat plantmaterial.
– Så ofta jag kan besöker jag skolor för att
berätta för ungdomarna om skog och skogsbruk.
Jag brukar säga åt dem att investera
i skog för där finns framtiden, säger Lars
Gädda.
Gädda har tidigare arbetat som forskningsdirektör
på Metsäklusteri Ab. Sedan
februari deltidsjobbar han som Senior Advisor
på företaget.
nya biomaterial
ska utvecklas nu
– Behovet av produkter tillverkade av biomaterial
ökar konstant. Här har vi skogsbranschens
styrka och framtid som en del
av framtidens biosamhälle.
Han konstaterar att nu borde skogsindustrin
satsa på produkt- och materialutveckling
för att utveckla morgondagens biomaterial.
– Till exempel kunde man med nanocellulosa
ersätta plastfilmen i förpackningsmaterial.
Nu måste forskningen gå djupare in
på materialets struktur.
Han tillägger att det finns en framtid för de
bolag inom skogsbranschen som inte envist
går i samma fotspår utan är villiga att tänka i
nya banor utanför sin kärnverksamhet.
genetisk kunskap
Frågan lyder hur skogsindustrin i Finland
ska klara sig i den globala konkurrensen.
Fibrerna växer snabbare i till exempel Sydamerika.
Lösningen finns enligt Gädda i förädling
och skogsgenetik.
– Det händer just nu mycket inom forskningen
i skogsgenetik.
Enligt Gädda är det a och o att förstå vad
som finns i trädens gener.
– Att utnyttja vår kunskap om skogsgenetik
i trädförädling är inte det samma som
genmodifiering.
– Nu börjar vi ha den kunskap som behövs
för att vi utifrån trädets genetiska
egenskaper ska kunna välja ut frön till träd
som har en högre produktion av tillväxthormon.
Vi har kommit en lång väg från den
tiden skogsgenetik betydde att man plockade
kottar från de granar som såg bäst ut.
en balansgång
En stor utmaning ligger i hur framtidens
skogsägare ser på sitt skogsinnehav.
– Det måste finnas en balans mellan de
olika värden som förknippas med skogen.
Vi är vilse om alla skogsbeslut fattas på
känslogrund.
– Skogen kunde indelas i tre kategorier,
en del av skogen brukas intensivt, en del
blir för rekreation och den tredje delen för
skogsskydd. Det ena behöver inte utesluta
det andra, avslutar Gädda. •
TEXT: MARIANNE PALMGREN
vaD är metsäklusteri?
• Den förra regeringen tog initiativet
till att grunda företaget som ett led i
innovationspolitiken.
• Metsäklusteri grundades 2007.
• Ägs av Teknologiska forskningscentralen
VTT, Skogsforskningsinstitutet,
åtta universitet och de största bolagen
inom skogs- och kemiindustrin.
• Metsäklusteri ska föra samman strategiskt
expertkunnande och kanalisera
privat och offentlig finansiering.
FOTO: METSÄ GROUP
Skogsbruket 4/2012 15