April - Skogsbruket

More documents

Recommendations

Info

När Ryssland accepterades till medlem av World Trade Organisation (WTO) i december 2011, var ett av kraven för inträde i organisationen att landet måste sänka exporttullarna på rundvirke och importtullarna på skogsprodukter. Det ännu inte officiella förslaget till ändring av det ryska tariffsystemet för rundvirke kommer att sänka tullarna på talltimmer från 25 procent till 15 procent och på grantimmer från 25 procent till 13 procent. Den nya föreslagna tariffen för björk är faktiskt högre än den nuvarande tariffen för björkmassaved. Utöver sänkning av tarifferna, innehåller förslaget också en kvot för barrtimmer. De nya tarifferna kommer att gälla upp till den angivna kvoten och för volymer som överstiger kvoten kommer de nuvarande tarifferna fortsättningsvis att gälla. De föreslagna kvoterna kommer med största sannolikhet att ha någon slags inver- 26 Skogsbruket 4/2012 ÖVERSIKT ÖVER virkesmarknaden Rysslands WTO-medlemskap och den finska virkesmarknaden kan på handeln med Finland och hela EU. Kvoterna är inställda på väsentligt högre volymer än de volymer som Ryssland exporterade 2011 och de är inte alls nära de rekordhöga volymerna 2006. Kvoten för länder utanför EU föreslås vara 13 miljoner m³ varav tallens andel skulle vara 95 procent. Kina är den största importören av tallrundvirke från Ryssland. I fjol var volymerna långt under den föreslagna kvoten. De senaste tio åren har de årliga exportvolymerna av ryskt talltimmer vid tre tillfällen varit högre än kvoten. Även med en sänkning av exporttullen på 12 procent är det inte troligt att utländska timmerköpare kommer att rusa tillbaka till Ryssland för att köpa större volymer timmer de närmaste åren. Affärsklimatet i landet fortsätter att vara utmanande på grund av politisk osäkerhet, fortsatt korruption, ökade virkeskostnader och infrastrukturproblem. Dataprogram för effektiva terrängtransporter Svenska Skogforsk har utvecklat ett program för att minimera skogsbrukets terrängtransporter. Verktyget optimerar terrängtransportsarbetet, presenterar de kortaste, effektivaste vägarna för skogsmaskinföraren och visar i detalj hur virkessortimenten som avverkats ska lastas och transporteras. Nya förare ska få hjälp att planera sitt arbete, men även erfarna förare kommer att ha nytta av systemet, tror man på Skogforsk. Sänkt bränsleförbrukning och högre kvalitet på arbetet är målet med transportplanen där virkesvolymerna syns i kartan på maskindatorn. Risken minskar till exempel att man glömmer virke i skogen. Studien visar att det finns stora potentialer att minska körsträckorna i terrängtransportarbetet. Det verkar röra sig om inbesparingar på åtskilliga procent, säger Petrus Jönsson som arbetat med analyserna i projektet. Fler fältstudier under olika förhållanden behövs ännu för att kvantifiera resultaten. Alla indata som behövs till optimeringsmodellen kommer från avverkningsmaskinernas produktionsfiler. Ett problem är GPSkoordinaternas bristande noggrannhet och det är osäkert om avståndsberäkningarna Denna osäkerhet gör många skogsbolag försiktiga i fråga om att investera eller handla med Ryssland. De kommer förmodligen att försöka diversifiera sina virkesinköp till att omfatta andra länder. Kina, som är den största importören av ryska barrträvaror, väljer att importera virke i stället för timmer från sin nordliga granne. Ur det finska skogsbrukets och också ur samhällets synvinkel har virkesimporten från Ryssland och andra länder liten betydelse. I fjol var importpriserna vid gränsen betydligt högre i jämförelse med inhemska priser. Samtidigt är våra hållbara avverkningsmöjligheter outnyttjade. Det ligger i skogsägarnas intresse att finska massabruk har tillräckligt inhemskt virke att förädla. • TEXT: ERNO JÄRVINEN, FORSKNINGSCHEF FÖR MTK:S SKOGSLINJE från kartunderlag i 2D är tillräckligt bra för att man ska kunna basera optimeringarna på dem. • Källa: Skogforsk.se FOTO: SVERKER JOHANSSON/BITzER
Virkesprisstatistik rotpriser vecka 14 p stigande q sjunkande Slutavverkning hela landet Första gallring Senare gallring Tallstock 55,37 p 43,50 p 47,19 p Granstock 55,51 p 42,97 q 46,59 p Björkstock 44,80 q 33,78 p 37,36 p Tallmv*) 17,18 p 13,48 q 14,40 p Granmv 19,39 p 13,28 p 15,63 p Björkmv 17,20 q 13,01 p 13,72 p Tallsmåstock 25,98 p 20,58 q 21,79 p Gransmåstock 26,67 p … 21,97 q *) mv=massaved p stigande q sjunkande Slutavverkning södra finland Första gallring Senare gallring Tallstock 53,35 p 39,40 p 43,41 p Granstock 54,07 p 40,25 p 44,36 p Björkstock 45,56 p – … Tallmv 15,04 p 12,10 p 12,59 p Granmv 18,25 p 12,95 p 14,81 p Björkmv 16,47 12,14 p 14,03 p Tallsmåstock … – … Gransmåstock … – … p stigande q sjunkande Slutav- verkning södra österbotten Första gallring Senare gallring Tallstock 55,50 p 44,54 p 44,20 q Granstock 54,60 p … … Björkstock … – … Tallmv 17,85 p 14,79 p 14,48 p Granmv 19,39 p … 15,00 p Björkmv 17,63 q 14,32 p 14,13 p Tallsmåstock 26,20 p 21,07 q 20,85 q Gransmåstock … … – leveranspriser vecka 14 p stigande q sjunkande hela landet södra finland södra österbotten Tallstock 55,54 p 55,58 p 53,20 q Granstock 54,17 p 54,09 p 52,51 q Björkstock 46,83 q 49,48 q ... Tallmv*) 29,27 p 28,93 p 29,22 p Granmv 30,32 p 31,15 q 30,36 p Björkmv 29,77 q 30,33 q 29,73 p Tallsmåstock 36,07 p … … Gransmåstock 34,76 p … … *) mv=massaved I prisstatistiken anges de åtta vanligaste virkessortimenten. Med småstock avses stockar med toppdiametern 12–13 centimeter. Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som överenskommits med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms. Prisuppgifterna baserar på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer Skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. I statistiken ingår inköpta virkesmängder och priser från ca 84 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar. De virkespriser som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priserna på det virke som köpts de senaste fyra veckorna. Om virkesmängden för något sortiment vid rotköp är under 1 000 m³ och vid leveransköp under 500 m³ anges inget pris (…). Om mängden är 0 m³, anges (–) som pris. På Skogsbrukets webbsajt under rubriken Skogsbruket för prenumeranter uppdaterar vi virkespriserna varje vecka. Du behöver loginuppgifter för att kunna öppna sidan och dem hittar du på din faktura. • Priser på barrsulfatmassa och blekt lövmassa i Europa de senaste 52 veckorna Inköpt virke per vecka de senaste 52 veckorna Skogsbruket 4/2012 27
Page 1 and 2: Skogs bruket 4|2012 Din guide till
Page 3 and 4: Skogs bruket OBUNDEN SPECIALTIDNING
Page 5 and 6: FOTO: PIXMAC Medelsvensson bland sk
Page 7 and 8: steg 1. Välj rätt trädslag Plane
Page 9 and 10: Beställ markberedningen i god tid,
Page 11 and 12: Stoppa rotrötan Rotrötan är det
Page 13 and 14: Ekplantor ska skötas Henrik Sundb
Page 15 and 16: espektive nio år och Peter Ekholm
Page 17 and 18: Rikard Järvinen visar de nya bande
Page 19 and 20: Nationalpark igen i hetluften Forst
Page 21 and 22: gsägare - Därför växte jag inte
Page 23 and 24: vudsak gran och lönn. Det förstn
Page 25: tigt att hålla röjsågen i skick.
Page 29 and 30: samma ersättning för al och talls
Page 31 and 32: Finland hjälper Vietnam I Vietnam

April - Skogsbruket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?