Nr 2 2007 - Karlstads Hembygdsförening

ÅRGÅNG 14 NUMMER 2
Stolpar och överliggare kom snart på plats. Nu fattades
bara målnätet. Mellan Lambergskanalen och Lerets
idrottsplats hade vänerfiskarna sina båtar och redskapsskjul.
Där hittade vi några kasserade laxnät som
fick bli vårt bollnät.
Nu var det dags att bilda ett ll-mannalag som vi kom
att kalla ÖRNENS BK. Ö.B.K blev snart känt. Röda
tröjor och rödvita strumpor inköptes för slantar från en
pappersinsamling där Lennarts far Georg ställde upp
med lastbil för transport av papperet till insamlings
centralen vid SJ:s fraktgodsterminal i Viken Som belöning
bjöds vi också på en båttur till Tynäs med prisutdelning
och saftkalas.
På Lundens gräsplan 1948
Lite mer om östra station
När jag läste artikeln om Östra Station i oktobernumret
av Hembygdsbladet kom jag att tänka på några egna
minnen från denna byggnad. Min far var anställd på
KMW i Kristinehamn men fick 1934 förflyttning till
Karlstad. Mina föräldrar har senare berättat för mig att
det i början på 1930-talet fanns gott om lägenheter i
Karlstad och efter att ha tittat på några bestämde de sig
för en 2-rummare på Högalidsgatan 10 på Lamberget.
Hyresvärd var den kände smidesmästaren Artur Södergren.
Den relativa närheten till KMW betydde säkert
en del.
Det var framför allt av två anledningar jag kom att stifta
bekantskap med ovan nämnda byggnad. Sverige
hade lyckligtvis lyckats hålla sig utanför kriget. 1940
begärde och fick tyskarna tillstånd att skicka sk permittenttåg
genom Sverige. Fegt enligt somliga, nödvändigt
för att hålla vårt land utanför kriget, enligt
andra. En kväll sade min pappa till mig att vi skulle
åka ner till Östra Station och titta på tyskar. Jag visste
ju inte vad tyskar var för några konstiga individer men
jag kommer ihåg än idag att jag trots min ålder höll
pappa krampaktigt i handen och såg en massa militärer
gå fram och tillbaka på perrongen under uppehållet vid
Östra Station
KARLSTADS HEMBYGDSBLAD
SIDA 11
På våra träningar i Lunden hände det ibland att någon
känd spelare från KBIK dök upp och ledde våra övningar.
Gunnar Öqvist som studerade vid "Semis" kom
per cykel. En annan var "Gotten" Bergstedt. Lennart
Eriksson fixade detta. Arvodet blev några goda frukter
från Erikssons trädgård.
Hösten var skördetid. Då pallade vi plommon vid orgelfabriken
vid Olofsgatan. Och päron och äpplen i
trädgårdarna vid Parkgatan. Att spela hartsfiol var populärt
och spännande. Kvällstid i skydd av mörker och
gömda inne i någon berså skrämde vi åtskilliga gamla
tanter. Vi visste var det gav bäst resultat.
Fiolen bestod av björntråd fäst i en patronhylsa med
sugkopp. Sugkoppen var en tätningsring från en vichyvattenflaska
som passade i hylsans bottenspår. Detta
var tror jag ett herrhagspatent. Resonanskroppen fästes
i nedre delen av fönsterrutan osynlig inifrån bakom
fönsterbrädans blomkrukor.
Avslutningsvis något om Svenne Sjöberg denne udda
kuf, som ibland stannande till vid Lunden under sina
skrotfärder runt Herrhagen. Då kunde han deklamera
att "hunden står bunden i Åttkantslunden" eller att
"Hären står på tvären i cigarraffären". Allmänt skratt
naturligtvis. Sedan lyfte han på hatten och cyklade
vidare med sin cykelkärra fylld med skrot och bråte.
Ur minnenas arkiv
Text och bild: Kurt Johansson
Det andra tillfället jag hade anledning att besöka Östra
Station var om möjligt än mer spännande. Saken var
den att min farfar var lokförare och han kom då och då
med sitt tåg till Karlstad. Pappa tog mig då på pakethållaren
och for till Östra Station där jag fick gå på
farfars lok och sedan "köra" tåget till Centralen där
pappa mötte mig och tog mig på cykeln tillbaka till
Lamberget. Jag kommer idag inte ihåg hur många
gånger jag fick köra farfars tåg från Östra Station till
Centralen men ett minns jag. Det var lika spännande
varje gång.
Per-Axel Wahlstedt