Nr 2 2007 - Karlstads Hembygdsförening

ÅRGÅNG 14 NUMMER 2
Minnen från gamla Herrhagen
I slutet av 1800-talet byggde Johan Maximilian Stedenfeldt
ett trevånings bostadshus på sin tomt i hörnet
av Mellqvist- och Verkstadsgatorna. Han fick också
överta Herman Geijers gamla "Jernhandel" som var i
vägen när centralpalatset skulle byggas vid Kanaltorget
i Haga. Detta skedde 1901 och han byggde ut
"kiosken" (huset var inte större) mot Verkstadsgatan.
Han inrättade en cigarraffär som han bedrev i många
år. Sonen Karl-Otto övertog sedan butiken men tobaken
fick ge vika för andra saker. K-O var nämligen
pyrotekniker och tillverkade "hoppetossor", "solar",
bomber och raketer. Han sålde också skämtartiklar och
dylikt. Men det som vi pojkar mest gillade var de
"ryska smällare" som han sålde. Dessa gjorde han inte
själv, utan det var en gubbe som hette Kjellman som
satt på en låda vid pråmkanalen och gjorde dessa. Om
du vill tillverka själv så har du receptet här; en pappcylinder
c:a 1 cm fylls med en blandning av sand och
knallsilver (AG ONC). De tätas i ändarna av japanpapper
som fuktas med dextrinvätska. De exploderar med
en smäll när de kastat mot något hårt. Dextrin görs
genom att på en tunn plåtskiva smälta potatismjöl.
Karl-Otto hade i sin trädgård ett skräckinjagande lejon
i trä och järn. Jag fick flera gånger putsa och måla detta,
och betalningen var några "smällare". Lejonet finns
numera i släktens ägo väl bevarat på Arnön i Väse.
Sedan Stedenfeldt slutat med sin butik var här cykelaffär,
först Hellgren o Stålbom och sedan Per Törner.
Det var också fruktaffär, musikaffär, urmakeri och till
sist klädesaffär. Husen revs 1956 för att ge plats åt
Stedenfeldts
KARLSTADS HEMBYGDSBLAD
SIDA 5
KAMYR. Karl-Otto hade också ett tivoli med karuseller
m.m. han avled 1949.
I huset bredvid hade "Glass-Axel" Johansson sin fabrik
och där fick vi pojkar hjälpa till med att dra maskin
när det elektriska missade. Ledningarna var sämre
än dåliga, och betalningen för våra jobb var glass. I
samma kvarter bodde det en pensionerad polis Söderqvist,
han dresserade hundar som vi fick gå ut med.
Jag bodde i nästa kvarter. Här var en kyrksal Svenska
Frälsningsarmén. I huset var också J E Nilssons
Mjölkaffär och Gustavssons Herr- och Damfrisering.
Men det bästa var i källaren där mjölkhandlare Nilssons
son Elver hade karamellkokeri, där fick vi städa
och gå ärenden och betalningen var godis. Efter gatan i
Herrhagen 300 hade fr. Johansson frukt- och godisaffär.
Charkuteristen Johansson gjorde korv som frun
sålde i affären vid Herrhagstorget. Så hade Svensson
sin fabrik som gjorde ovala ramar. Det har bott många
kändisar på Herrhagen b1 a "De svenska klockspelarna".
Den som är mest känd med sin visa "I sommarens
soliga dagar" skrev en herrhagspôjk som jobbade på
KMW, en sommarsöndag 1921 på en bänk i Herrhagsparken
- hans namn var Gustaf E Johansson. Hagby
lantmannaskolas gånglåt. Gej.
Minnena från uppväxttidens strömmar
år blir poesi
Levnadstidens drömmar
-är nu poesi.
Sven Larsson
Foto: Kristina Janängs bildarkiv