Läs mer (pdf) - Situation Sthlm

Hans paradnummer är Vanheden i Jönssonligan, men skådespelaren Ulf Brunnberg gör även starka
avtryck i dramatiska roller som i aktuella För kärleken. Den inbitne Lidingöbons långa karriär toppas i
sommar av medverkan i Stjärnorna på slottet. TEXT HENRIK EMILSSON FOTO PATRICIA REYES
EN STOR LYMMEL
Brunnberg är en lymmel, men en
satans begåvad lymmel.
Kanske beskriver skådespelaren
Edvin Adolphson, som sedan blev
Ulf Brunnbergs mentor, honom bäst. För
samtidigt som Brunnberg har talang, så
sticker han gärna ut hakan. Ta exempelvis
hans reklamkampanj för sig själv i början
av karriären.
– Störst, bäst och vackrast – det var min
slogan. När jag började med film var Sven-
Bertil Taube ett stort namn och var jag än
hamnade på pressmottagningar eller liknande
så låg allt fokus på honom. Då tänkte
jag att så kan det ju inte vara, det är lika bra
att slå till och då gick jag ut med kampanjen.
Samtidigt innebär det i sin tur att man
måste prestera och jag fick jobba tio gånger
hårdare för att vara så pass bra som folk förväntade
sig efter mina uttalanden.
Brunnberg har sedan dess arbetat sig in i
det svenska folkhemmet, främst i komedier
och farser på privatteatrarna, men också
i dramer som Västra Kajen på Stockholm
Stadsteater eller filmen Fyra nyanser av
brunt, en roll som gav honom en Guldbagge
2004. Absolut mest igenkänd är han förstås
för rollen som Vanheden i åtta Jönssonliganfilmer.
Det är en karaktär han är mycket
stolt över, det märks, och det är en karaktär
han själv varit med och tagit fram, och slagits
för.
– Det är otroligt vilken genomslagskraft
Vanheden har haft. Det går en Jönssonligafilm
varje dag på någon av filmkanalerna.
Men jag fick bråka mycket för att få igenom
Vanheden. ”Ta ner, ta ner, han är för mycket”
sa dom. I helvete att han är, sa jag, byt ut
mig då. Sen blev han en starkare karaktär
än både Sickan och Dynamit Harry.
12
Hans senaste roll är som programledaren
Bosse Krantz i filmen För kärleken. Det är en
dramatisk roll, där Bosse förlorar allt under
en dag, i en dramatisk film som inleds med
en våldsam bilkrasch och sedan återberättar
vad som ledde fram till olyckan. Han
minns inspelningen i Skåne som jättetrevlig,
inte minst att lära känna Danny Glover
som medverkar i filmen.
Om Brunnbergs pappa hade fått som han
ville hade sonen tagit över hans företag.
– Föräldrarna valde ju vad man skulle
bli på den tiden. Men mina humanistiska
intressen tog över och sen blev det mer eller
mindre trots. Det jag var intresserad av var
inte mina föräldrar intresserade av att jag
skulle göra. Samtidigt som jag gick teknis
gick jag på Scenskolan, till min fars förtret.
Han var faktiskt ute och hämtade mig på
Scenskolan. Han slet ut mig från en lektion
och sa att nu får du skärpa dig och är det
så att du ska fortsätta med det här, så får
du inte bo kvar hemma, då får du klara dig
själv. Jag lämnade hemmet halvåret efter.
EN AV KLASSKAMRATERNA på Calle Flygares
teaterskola var Christer Pettersson, ja, den
Christer Pettersson. Han gick en provmånad
på skolan samtidigt som Brunnberg,
men kom inte in. Redan då var han rätt
hårdhudad, drack och festade.
– Vi tog väl en öl tillsammans någon gång.
Han var jäkligt trevlig och inte dum på något
vis, intelligent. Samtidigt var det synd om
honom för han drogs till det självdestruktiva
livet, han kunde inte styra tillbaka utan
det rullade bara på när det hade startat. Om
han hade blivit en bra skådespelare kan jag
inte svara på, för det fick han aldrig riktigt
prova på.
Brunnbergs far accepterade aldrig hans
yrkesval utan kallade det för en dyr hobby.
Men han accepterade sonen 1986 när han
startade företaget Reportage TV. Familjens
företagaranda var även tydlig i Brunnbergs
roll som producent och i produktionsbolag
han har drivit. Handlingskraften syns
även i att han startade fackförbundet Thalia,
som en reaktion mot Teaterförbundet,
och engagemanget som politiker i Lidingöpartiet,
där han bor. De politiska värderingarna
gjorde också att han lämnade
anställningen på Stadsteatern i mitten av
1970-talet.
– Vänsterrörelsen var fruktansvärd. I
princip, om man inte hade partiboken i
bakfickan så visste man inte vad man talade
om. Leninismen, trotskismen, stalinismen,
det var en innegrej, en trend. Jag anser att
det var ett förståndshandikapp. Jag stod inte
ut där och sa upp mig. Jag har aldrig sagt att
jag är partipolitiskt knuten till en viss åsikt,
men jag är definitivt inte kommunist.
HANS RÄTTFRAMMA UTTALANDEN har satt vissa
käppar i karriärshjulet, berättar han, och
han har fått kämpa och kämpar fortfarande
hårt för sitt kall. En viss bekräftelse är det
dock att vara med i Stjärnorna på slottet,
som spelas in i sommar och sänds i jul. Han
har inga ”avslöjanden” han planerar att göra
i programmet, så därför bjuder jag på ett,
som går i linje med det där att Brunnberg
sticker ut och hans reklamkampanj. 1972
medverkade han nämligen i nakenkabarén
Oh, Calcutta på Scala. DNs kritiker
Bengt Jahnsson gick in för uppgiften som
recensent och betygsatte även de medverkandes
genitalier och kunde konstatera att
”Brunnberg har den största”.
ULF BRUNNBERG YRKE: Skådespelare. FÖDD: 7 april 1947, Stockholm. BOR: Lidingö. FAMILJ: Dotter. FILMER OCH TEVE I URVAL: 8 x Jönssonligan
(1981-2000), Markurells i Wadköping (1968), Het snö (1968), Smoke (1971), Babels hus (1981), G (1983), Lösa förbindelser (1985), Tre Kronor (1994-95), Fyra
nyanser av brunt (2004). AKTUELL: Othman Karims För kärleken, Stjärnorna på slottet.