Möten, myter och verkligheter - Universitetspedagogiskt centrum ...

More documents

Recommendations

Info

18 mest väsentliga skillnaderna när det gäller den svenska universitetsmiljön och gamla hemlandets universitetsstudier på följande sätt: Här får man en utbildning och inget annat. Man kör raka spåret. /—/ Här pluggar man som en häst för att klara sin utbildning, där kunde man utveckla sina politiska intressen och sociala engagemang. En annan informant anser att skillnaderna finns inom olika områden och då framför allt i det sociala umgänget mellan studenterna. Beroende på språklig och kulturell samhörighet var det sociala umgänget betydligt större i det gamla hemlandet. I Sverige domineras studietiden av socialt utanförskap, så länge man inte söker skapa sådana på eget initiativ. I det gamla hemlandets universitetsmiljö behövde han inte fundera på sådant. Det sociala umgänget följde med som ett bihang till universitetsstudierna, tillägger han. 2.3. Bristande språk- och förkunskaper En majoritet av informanterna har kommit i kontakt med det svenska språket vid vuxen ålder. De har antingen avslutat sin gymnasieutbildning innan de kommit till Sverige eller befunnit sig i slutfasen av sin gymnasieutbildning. Många av dem uppger att de har haft en del svårigheter med det svenska språket vid inledningen av sina studier. De har känt behov av extra hjälp men inte vågat ta upp det med sina lärare, eftersom de fruktade att det på ett negativt sätt skulle kunna påverka deras möjligheter att fortsätta sina studier. Några informanter fruktade att det skulle leda till att de skulle gå miste om sina studieplatser. Bristande språkkunskaper är det främsta hindret i kommunikationen med studiekamrater och lärare. Det mest elementära problemet är att dessa studenter inte kan ta till sig utbildningens innehåll på samma sätt som sina infödda svenska studiekamrater. De hänger inte med på lektionerna och det tar mycket längre tid för dem att ta sig igenom texterna. Den ökade studietiden leder i sin tur till att man inte kan leva ett ”normalt” socialt liv vid sidan av studierna. Studierna upptar det mesta av den tid på dygnet man är aktiv. Dessa problem är inte de enda svårigheter som studenter med annan etnisk bakgrund möter i sin vardag. De bristande språkkunskaperna leder till att studenterna missar språkets nyanser och de kulturella koder som finns inrymda i språket. Att inte behärska språket fullt ut minskar också självkänslan. Om det är något som är oklart så utgår man i första hand från att det beror på bristande språkkunskaper. Det kan i själva verket bero på att läraren har varit otydlig med att förklara någonting eller brustit i sin pedagogiska förmåga när det gäller att förmedla sin kunskap. Det är först när infödda studenter klagar på lärarens bristande pedagogiska förmåga, som en informant uttrycker det, det
är först då man skyller på andra faktorer än sig själv. En informant beskriver bristande språkkunskaper som ett handikapp som ger dålig självkänsla. Man talar inte sitt eget modersmål och man behärskar inte svenskan. Man talar svenska med brytning och man förstår inte alltid vad läraren säger. Man vågar inte tala inför klassen och inte fråga om sådant som man inte förstått. Ibland är det jättesvårt att förstå texterna och då måste man lägga dubbelt så mycket tid på studierna och ändå får man dåliga resultat. Det är emellertid inte bara studieresultatet som blir lidande, uppger denna informant. Motgångarna tär också på självförtroendet. Man börjar tvivla på sig själv och sina möjligheter att klara av studierna. Så beskriver informanten sina känslor. Man börjar fundera hur det egentligen står till. Man blir arg på sig själv. Därför att alla andra hänger med i undervisningen. Det är bara jag som inte förstår. Är det något fel på mig? Jag har läst svenska under så lång tid, men har ändå problem! Kommer jag att klara av mina studier? En annan informant uppger att framställning av skriftliga texter har varit det svåraste problemet för honom. Det är ett elände att skriva på svenska måste jag säga. /—/ Stavningen är ett lika stort elände. Så det är en lång process att skriva och man blir aldrig säker eller nöjd med det man skrivit. 2.4. Bristande beredskap Vad händer med studenter med annan etnisk bakgrund, som har uppenbara bristande förkunskaper samt bristande kunskaper i språk och arbetssätten på universitetet när de antas till olika utbildningar? Hur ser institutionernas beredskap ut för att ta hand om dessa studenter? Ett par informanters öde i denna intervjuundersökning kan ge en bild av de olika problem som denna grupp studenter möter i sin vardag. Deras berättelser visar på de svåra konsekvenser som bristande kunskaper i språket och den svenska studiekulturen kan medföra för enskilda individer. De är samtidigt ett bevis på institutionernas och universitetets dåliga beredskap och deras misslyckande att på ett tidigt stadium försöka lösa dessa studenters problem. Informant nummer 12 kom till Sverige som flykting i vuxen ålder i mitten av 1980-talet. Hans språkkunskaper är än idag ytterst bristfälliga. I början av 1990-talet antogs han trots sina mycket begränsade språkkunskaper till ett flerårigt utbildningsprogram på ett lärosäte i södra Sverige. Han hoppade av utbildningen efter två år av svåra konflikter med lärare och studentrepresentanter. Han antogs till ett nytt studieprogram vid Umeå universitet kort därefter, men hoppade av studierna ännu en gång efter ytterligare två års studier. Han fick så småningom problem med CSN som inte ville ge honom mer studielån på grund av hans tidigare dåliga studieresultat. Informanten 19
Page 1: Mohammad Fazlhashemi Möten, myter
Page 4 and 5: 2 Umeå universitet, 901 87 Umeå.
Page 6 and 7: 4 på universitetet, de osynliga ku
Page 8 and 9: 6 Innehållsförteckning Förord ..
Page 10 and 11: 8 det till människor med annat kö
Page 12 and 13: 10 period och befann sig vid interv
Page 14 and 15: 12 2. Att studera på universitet E
Page 16 and 17: 14 Introduktionen eller inslussning
Page 18 and 19: 16 versitetsstudier i Sverige efter
Page 22 and 23: 20 gjorde uppehåll i studierna men
Page 24 and 25: 22 sar deras öde att det har funni
Page 26 and 27: 24 3. Möte med lärare och persona
Page 28 and 29: 26 sig ofta oanträffbar och visar
Page 30 and 31: 28 surrade i luften när hon starta
Page 32 and 33: 30 4. Möte med infödda svenska st
Page 34 and 35: 32 de skulle studera tillsammans. H
Page 36 and 37: 34 föräldrar. Efter en tid bestä
Page 38 and 39: 36 de att han tillskrevs denna iden
Page 40 and 41: 38 4.4. Olika förutsättningar Ett
Page 42 and 43: 40 innebar att det mesta av deras f
Page 44 and 45: 42 skugga det faktum att i verkligh
Page 46 and 47: 44 5. I skuggan av gamla konflikter
Page 48 and 49: 46 Jag vet inte vad de ville ha fra
Page 50 and 51: 48 1990-talet desto större risk f
Page 52 and 53: 50 tas per definition som förtryck
Page 54 and 55: 52 ger i hur de olika grupperna vis
Page 56 and 57: 54 att på ett tidigt stadium skapa
Page 58 and 59: 56 flyktingar eller invandrare, til
Page 60 and 61: 58 Informant nummer 13, som har bot
Page 62 and 63: 60 8. Etnicitetens betydelse för s
Page 64 and 65: 62 världen. Hon upptäckte att hon
Page 66 and 67: 64 ning och att det kan bidra till
Page 68 and 69: 66 arbeta med under introduktionspe
Page 70:
68 Informations- och utbildningsmat
show all

Möten, myter och verkligheter - Universitetspedagogiskt centrum ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?