Möten, myter och verkligheter - Universitetspedagogiskt centrum ...

More documents

Recommendations

Info

44 5. I skuggan av gamla konflikter Detta avsnitt kan ses som en fortsättning av föregående avsnitt, eftersom studenternas inbördes relationer står i fokus även här. Det som skiljer det från tidigare avsnitt är att informanterna som kommer till tals läser samma utbildningsprogram, vars främsta kännetecken är att det är en flerårig utbildning som anses erbjuda hög social status och goda inkomstmöjligheter. Anledningen till att jag presenterar dessa informanters berättelser i ett separat avsnitt är att deras förhållanden skiljer sig från andra informanters i denna studie. Den viktigaste skillnaden är att dessa informanter studerar vid en institution, som drabbats av upprepade konflikter och som de inblandade betraktat som konflikter med etniska förtecken. Situationen på institutionen har således präglats av dessa konflikter och informanterna har med eller mot sin vilja levt i skuggan av gamla konflikter. Informant nummer 15 påbörjade sin utbildning kort efter en svår konflikt som utspelade sig i mitten av 1990-talet. Informanten påstår att en ganska infekterad atmosfär härskar över studenternas inbördes relationer på denna utbildning. Han anser att de gamla konflikterna mellan ett antal studenter med annan etnisk bakgrund och några lärare är den viktigaste orsaken till denna atmosfär. 9 Informanten säger att trots att de värsta konflikterna hade lagt sig, när han startade sin utbildning, så dominerade en rad stereotypa föreställningar om ”de andra” relationerna mellan studenter och lärare samt studenterna sinsemellan. Min tolkning av denna och andra informanters uppgifter är att det rör sig om ömsesidiga stereotypa föreställningar. Föreställningar om studenter med en viss etnisk bakgrund som ”fuskande”, ”fjäskande”, ”hotfulla”, ”fåfänga”, ”med bristande respekt för kvinnliga ledare” eller föreställningar om svenska lärare och studenter som ”godtyckliga”, ”främlingsfientliga”, ”orättvisa”, ”högfärdiga” och liknande finns att hämta på bägge sidor. De stereotypa föreställningarna om hur ”de andra” är eller hur de agerar i olika situationer skall, enligt informant nummer 15, ha lagt sig som ett mantra över relationerna mellan studenterna. Han uppger att det går att se en tydlig positionering efter etniska gränser. Infödda svenska studenter utgör en grupp för sig. En grupp studenter med samma etniska bakgrund är en grupp för sig. Det finns även andra grupperingar med blanda- 9 Det bör påpekas att liknande problem har förekommit på andra lärosäten. I en intervjuundersökning från 1994 uppgav en majoritet av de 21 studenter med annan etnisk bakgrund som studerade samma utbildning på ett lärosäte i mellersta Sverige att de upplevde etnisk diskriminering under sin utbildning. Syftet med detta påpekande är att visa att det viktiga är själva fenomenet, konflikter med etniska förtecken, och inte var detta har utspelat sig. Se vidare Sedigh Zadeh, Mehdi, Att studera i ett främmande land. En studie av motiv och studiesituation bland utländska studerande vid svenska högskolor (Uppsala, 1994).
de eller rena etniska grupperingar. Relationerna mellan dessa grupper är laddade. Det har gått så långt att de har bildat skilda informella grupperingar. Informant nummer 15 uppger att den grupp som visar minst vilja till närmande med andra grupper är den svenska gruppen. Detta har lett till irritationer och konfliktsituationer. Den etniska segregeringen syns bäst vid lunchrasterna, enligt informanten. Dom här falangerna finns ju i varje klass och då [vid lunchrasterna, förf. anm.] blir det som ännu tydligare grupperingar. Då kan det vara 2-3 bord med invandrarstudenter och du har också 2-3 bord med svenskar. Vi har också dom här separata grupperna som har separata fester. Informanten uppger att han inte umgås med infödda svenska studenter. Hans umgängeskrets består till största delen av studenter med samma etniska bakgrund som han själv eller andra studenter som har annan etnisk bakgrund. Det bör tilläggas att informanten inte ens talar sitt modersmål, vilket beror på att han kom till Sverige vid ringa ålder. Han kommunicerar alltså på svenska med studenter som har samma etniska bakgrund som han själv. Trots detta känner han större samhörighet med dessa studenter än med infödda svenska studenter. Enligt honom är det få studenter med annan etnisk bakgrund som umgås med infödda svenska studenter. Han uppger också att lärarna inte har kännedom om situationen eller så har de valt att inte lägga sig i. Två informanter som började utbildningen långt efter den uppmärksammade konflikten ger en helt annan bild av situationen. Båda två anser att vänskapsrelationerna mellan studenterna på utbildningsprogrammet går kors och tvärs över etniska gränser. De känner inte igen den bild som informant nummer 15 ger. Informant nummer 16 är född i Sverige av utlandsfödda föräldrar. Han har gått hela sin skolgång i Sverige. Hans bild av relationerna går också stick i stäv med den bild som informant nummer 15 målar upp. Han medger visserligen att det finns ett mönster när det gäller hur studenterna grupperar sig i klassrummet. Positioneringen beror dock inte på etnisk bakgrund utan har helt andra orsaker. Enligt denna informant umgås studenterna på så sätt att man inte kan märka någon etnisk uppdelning. Inte heller umgänget utanför studietiden präglas av etniska gränser. Vare sig han själv eller de som han umgås med låter vänskapsbanden begränsas av etnisk tillhörighet. På min fråga om informant nummer 16 känt sig motarbetad någon gång under utbildningen på grund av sin etniska härkomst svarar han att den enda gången var vid intervjun som anordnades i samband med antagningen. Han blev hårt ansatt av intervjuaren som ville undersöka om hans kunskaper i svenska var så bra som det framgick av uppsatsen. Informanten säger: 45
Page 1: Mohammad Fazlhashemi Möten, myter
Page 4 and 5: 2 Umeå universitet, 901 87 Umeå.
Page 6 and 7: 4 på universitetet, de osynliga ku
Page 8 and 9: 6 Innehållsförteckning Förord ..
Page 10 and 11: 8 det till människor med annat kö
Page 12 and 13: 10 period och befann sig vid interv
Page 14 and 15: 12 2. Att studera på universitet E
Page 16 and 17: 14 Introduktionen eller inslussning
Page 18 and 19: 16 versitetsstudier i Sverige efter
Page 20 and 21: 18 mest väsentliga skillnaderna n
Page 22 and 23: 20 gjorde uppehåll i studierna men
Page 24 and 25: 22 sar deras öde att det har funni
Page 26 and 27: 24 3. Möte med lärare och persona
Page 28 and 29: 26 sig ofta oanträffbar och visar
Page 30 and 31: 28 surrade i luften när hon starta
Page 32 and 33: 30 4. Möte med infödda svenska st
Page 34 and 35: 32 de skulle studera tillsammans. H
Page 36 and 37: 34 föräldrar. Efter en tid bestä
Page 38 and 39: 36 de att han tillskrevs denna iden
Page 40 and 41: 38 4.4. Olika förutsättningar Ett
Page 42 and 43: 40 innebar att det mesta av deras f
Page 44 and 45: 42 skugga det faktum att i verkligh
Page 48 and 49: 46 Jag vet inte vad de ville ha fra
Page 50 and 51: 48 1990-talet desto större risk f
Page 52 and 53: 50 tas per definition som förtryck
Page 54 and 55: 52 ger i hur de olika grupperna vis
Page 56 and 57: 54 att på ett tidigt stadium skapa
Page 58 and 59: 56 flyktingar eller invandrare, til
Page 60 and 61: 58 Informant nummer 13, som har bot
Page 62 and 63: 60 8. Etnicitetens betydelse för s
Page 64 and 65: 62 världen. Hon upptäckte att hon
Page 66 and 67: 64 ning och att det kan bidra till
Page 68 and 69: 66 arbeta med under introduktionspe
Page 70: 68 Informations- och utbildningsmat

Möten, myter och verkligheter - Universitetspedagogiskt centrum ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?