Möten, myter och verkligheter - Universitetspedagogiskt centrum ...

More documents

Recommendations

Info

28 surrade i luften när hon startade sin utbildning. Hennes uppfattning bekräftas av andra informanter med samma bakgrund. Trots detta säger hon att hon har känt att det har funnits en viss barriär mellan olika etniska grupper. Jag har aldrig varit drabbad, så jag har haft en helt annan bild. Jag har försökt på något sätt bjuda mer på mig själv för att överkomma den här barriären som funnits mellan dom här lärarna och speciellt studenter med en viss etnisk bakgrund. 3.3. Möte med ”icketraditionella” studenter Bland informanterna finns tre kvinnliga studenter som är troende muslimer. Två av dessa informanter bär slöja. Dessa informanter utgör en speciell grupp, eftersom de skiljer sig från majoritetsgruppen dels på grund av sin etniska bakgrund och dels för att de markerar sin tro på ett öppet sätt. Deras upplevelser vittnar om lärarnas bristande beredskap och ovana att hantera etniskt och religiöst heterogena studentgrupper. Informant nummer 17 är troende muslimsk kvinna med rötter i Mellanöstern. Hon har bott i Sverige sedan 18 år tillbaka och har gått större delen av sin skolgång i Sverige. Hon läser ett utbildningsprogram, där hon är ensam student med annan etnisk bakgrund. Ett bestående intryck som hon fått efter tre terminer på universitetet är en känsla av utanförskap och osynlig- görande. Hon säger att det händer rätt ofta att lärarna inte ställer någon fråga till henne. Hon säger att nästan alla i klassen blir någon gång tilltalade av läraren som vill att de ska reflektera över en fråga eller komma med synpunkter. Det händer nästan aldrig att lärarna vänder sig till henne. Hon säger att hennes känslor har bekräftats av andra studenter i samma situation. En nära väninna till henne, som läser ett annat utbildningsprogram har exakt samma upplevelser. I hennes fall har det varit så att hon inte kunnat övervinna sin rädsla och inte vågat ge sig in i diskussionerna i klassen, vilket har gjort att känslan av utanförskap har förstärkts. Dom tror kanske att jag inte kan språket eller att man inte kan svara på frågan. De vill kanske inte försätta mig i en svår situation. Jag tror att dom är osäkra. De vet inte hur dom skall göra i sådana situationer. De är inte vana vid att ha en student med slöja i klassen. Hon vill emellertid inte klassa lärarnas agerande som motarbetande eller på något sätt främlingsfientligt. Hon säger: Alltså även om det skulle vara något sådant så skulle jag inte vilja säga det. Jag skulle hitta en annan orsak som att dom liksom inte vet hur dom skall vara mot mig. Det är därför dom är så. Dom kanske är lite nervösa men dom flesta lärare har varit trevliga faktiskt.
Informant nummer 19 är också muslimsk kvinna med rötter i Mellanöstern. Hon har läst enstaka kurser och vid intervjutillfället läser hon sista terminen, innan hon tar sin examen. Hennes erfarenheter angående lärarna sammanfaller till stor del med de erfarenheter som informant nummer 17 har haft. Skillnaden är att hon i stället för att stå tillbaka själv har tagit initiativ till att delta i diskussionen. Vid de tillfällen då hon känt sig osynliggjord har hon sökt upp läraren i fråga och talat om för vederbörande hur hon har känt det. Hon beskriver det som så att hon ha tagit initiativ till en öppen dialog med lärarna. Resultatet har blivit att hon har etablerat goda kontakter med sina lärare. Hon tycker att hennes initiativ ledde till att lärarna förändrade sina beteenden. Hon anser att lärarnas ageranden beror på deras ovana och osäkerhet att möta mångkulturella och multireligiösa studentgrupper. 3.4. Kommentar De grova påhoppen på kvinnliga lärare tycks bottna i attitydproblem hos enstaka manliga informanter. Förhållandena på detta utbildningsprogram utgör emellertid ett kapitel för sig. Tidigare konflikter har skapat en svårgenomtränglig barriär som än idag skapar ömsesidig misstro. Till detta kommer också ömsesidiga stereotypa föreställningar om hur ”de andra” är. Det krävs förtroendeskapande åtgärder från alla inblandade parter för att hin- dra gamla infekterade konflikter att styra förhållandena idag. För att visa att det inte är den etniska bakgrunden som är avgörande för vilken betyg man får på tentamen kan man exempelvis låta alla skriftliga tentamina göras anonymt. Det är svårt för en utomstående att komma med förslag, men studierektorerna, lärarna och studentrepresentanterna kan i bästa samförståndsanda skapa arbetsformer som undanröjer all misstro. Bortsett från detta återstår en rad problem, när det gäller relationerna mellan studenter med annan etnisk bakgrund och svenska lärare. Vissa handlingar hos lärarna, som exempelvis att i möjligaste mån undvika så kallade icke-traditionella studenter, speglar deras ovana och osäkerhet i att hantera etniskt, kulturellt och religiöst heterogena studentgrupper. De erfarenheter som informanterna nummer 17 och 19 ger vid handen, enligt vilka vissa lärare inte bjuder in muslimska/beslöjade kvinnliga studenter till diskussioner under seminarierna, visar på ett illustrativt sätt den osäkerhet som en del lärare känner. Ovanan och osäkerheten bottnar i sin tur i bristande kunskaper samt bristande beredskap inför mötet med heterogena studentgrupper. Det är i själva verket inte lärarna som är ansvariga för bristande interkulturell kommunikation. Bristerna beror till stor del på en felaktig undervisnings- och utbildningsplanering samt otillräcklig kompetensutveckling riktad till lärarna. 29
Page 1: Mohammad Fazlhashemi Möten, myter
Page 4 and 5: 2 Umeå universitet, 901 87 Umeå.
Page 6 and 7: 4 på universitetet, de osynliga ku
Page 8 and 9: 6 Innehållsförteckning Förord ..
Page 10 and 11: 8 det till människor med annat kö
Page 12 and 13: 10 period och befann sig vid interv
Page 14 and 15: 12 2. Att studera på universitet E
Page 16 and 17: 14 Introduktionen eller inslussning
Page 18 and 19: 16 versitetsstudier i Sverige efter
Page 20 and 21: 18 mest väsentliga skillnaderna n
Page 22 and 23: 20 gjorde uppehåll i studierna men
Page 24 and 25: 22 sar deras öde att det har funni
Page 26 and 27: 24 3. Möte med lärare och persona
Page 28 and 29: 26 sig ofta oanträffbar och visar
Page 32 and 33: 30 4. Möte med infödda svenska st
Page 34 and 35: 32 de skulle studera tillsammans. H
Page 36 and 37: 34 föräldrar. Efter en tid bestä
Page 38 and 39: 36 de att han tillskrevs denna iden
Page 40 and 41: 38 4.4. Olika förutsättningar Ett
Page 42 and 43: 40 innebar att det mesta av deras f
Page 44 and 45: 42 skugga det faktum att i verkligh
Page 46 and 47: 44 5. I skuggan av gamla konflikter
Page 48 and 49: 46 Jag vet inte vad de ville ha fra
Page 50 and 51: 48 1990-talet desto större risk f
Page 52 and 53: 50 tas per definition som förtryck
Page 54 and 55: 52 ger i hur de olika grupperna vis
Page 56 and 57: 54 att på ett tidigt stadium skapa
Page 58 and 59: 56 flyktingar eller invandrare, til
Page 60 and 61: 58 Informant nummer 13, som har bot
Page 62 and 63: 60 8. Etnicitetens betydelse för s
Page 64 and 65: 62 världen. Hon upptäckte att hon
Page 66 and 67: 64 ning och att det kan bidra till
Page 68 and 69: 66 arbeta med under introduktionspe
Page 70: 68 Informations- och utbildningsmat

Möten, myter och verkligheter - Universitetspedagogiskt centrum ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?