Möten, myter och verkligheter - Universitetspedagogiskt centrum ...

More documents

Recommendations

Info

46 Jag vet inte vad de ville ha fram. De ställde en hel del för mig irrelevanta frågor. Det kändes som att jag inte var där som vem som helst utan jag var svartskallen som försökte ta sig in. En fråga som kan aktualiseras i detta sammanhang är om den känsla som denna informant ger uttryck för är någonting unikt för studenter med annan etnisk bakgrund. Kan det vara så att de flesta människor oavsett etnisk bakgrund drabbas av liknande känslor efter sådana intervjuer? För att undvika detta skulle man kunna informera om intervjuns karaktär i förväg eller att erbjuda konsulterande samtal efter genomförd intervju för att undvika eventuella misstolkningar. Informant nummer 21 började också läsa utbildningsprogrammet långt efter de värsta konflikterna. Hon har gått hela sin skolgång i Sverige och har samma etniska bakgrund som informant nummer 15. Inte heller hennes bild av situationen stämmer överens med de uppgifter som informant nummer 15 ger. Hon menar att vare sig hon eller många av hennes vänner låter sig styras eller begränsas av etniska gränser. De fikar, äter lunch, sätter sig i lektionssalen, umgås på fester eller studerar tillsammans kors och tvärs över etniska gränser. Hon talar om ”innegänget” som utgör en grupp för sig i gruppen och som består av ett dussintal personer, till största delen kvinnliga studenter. Gemensamt för dessa studenter är att de har gått direkt från gym- nasiet till universitetet eller så har de gått hela eller en stor del av sin skolgång i Sverige. I denna grupp finns såväl infödda svenska studenter som studenter med annan etnisk bakgrund. Informant nummer 21 menar emellertid att hon har lagt märke till att det finns andra gruppbildningar. Det gäller framför allt studenter med annan etnisk bakgrund som är i genomsnitt något äldre än de som ingår i det så kallade ”innegänget”. Hon talar om ”30plus gruppen”, vars språkkunskaper i genomsnitt inte är så väl utvecklade. Detta innebär att de måste ägna längre tid åt sina studier och har större behov av att bilda studiegrupper för att hjälpa varandra. Hon menar att studietakten i utbildningsprogrammet är mycket stressig även för dem som haft svensk skolgång. Hon känner till studenter som drabbats av magsår på grund av stressen. Det innebär att det blir extra stressigt för den så kallade 30-plus-gruppen. Detta skall emellertid inte tolkas som att stressrelaterad ohälsa skulle enbart drabba studenter med annan etnisk bakgrund. Rapporten Hur mår studenten?, sammanställd av Studentcentrum vid Umeå universitet, visar att en stor grupp studenter, oavsett etnisk bakgrund, lider av stress. Rapporten bygger på 1585 besvarade enkäter, det vill säga 11,5% av samtliga studenter inom grundutbildningen vid Umeå universitet. Av de tillfrågade studenterna har 5% vuxit upp i annat land än Sverige och
10 Se vidare Hur mår studenten? – redovisning av en undersökning av studenters hälsa och välbefinnande vid Umeå universitet, Projektrapport, Studentcentrum, hösten 2001. www.umu.se/studentcentrum/ aktuellt/index.html nära hälften av dessa kommer från ett nordiskt land. Rapporten visar att ett stort antal studenter befinner sig i en situation som är ytterst stressande för dem. Stressituationen uppstår framför allt genom en kombination av högt ställda krav och ringa eller litet inflytande över utbildningsplanering och studiernas uppläggning. 10 Flera informanter nämner den så kallade 30-plus-gruppen som en grupp studenter som söker sig till varandra och som distanserar sig inte bara från infödda svenska studenter utan också från studenter som har samma etniska bakgrund som de själva. Kännetecknande är att de studerar tillsammans, söker sig till varandra i skolan och skapar en gemenskapskänsla för varandra. Flera informanter berättar att den här gruppen har haft flest konflikter med lärarna. Trots att det är två helt skilda bilder så tycks de gamla konflikterna ha präglat relationerna på institutionen. Flera informanter uppger att studenter med annan etnisk bakgrund har påverkats på så sätt att de är ytterst känsliga för allt som kan påverka deras situation. En informant berättar att studenter med annan etnisk bakgrund är mycket måna om att värna om sitt goda rykte. Han berättar att vid ett tillfälle upptäckte några studenter med annan etnisk bakgrund att en student med samma etniska bakgrund hade fuskat på en tentamen. De hotade den fuskande studenten att de skulle avslöja honom för studie- rektorn om vederbörande fortsatte med fuskandet. De behövde aldrig gå så långt, eftersom fuskandet upphörde. Alla inom studentkollektivet fick veta detta och man lyckades sätta stopp för liknande fall inom gruppen. 5.1. Kommentar Som det framgår av de olika informanternas uppgifter är det inte alla informanter som läser utbildningsprogrammet som känner igen den konfliktfyllda beskrivningen. Ingen av dessa bilder behöver vara felaktiga. Den som målar upp ett skräckscenario startade sin utbildning kort efter den uppmärksammade konflikten och det kan tänkas att han liksom de övriga påverkats av konfliktens följdverkningar. Den etniska positioneringen och misstron som beskrivs av informant nummer 15 kan bottna i dessa förhållanden. De andra informanterna började sina utbildningar långt efter konflikterna och skiljer sig från tidigare årskullar i det avseendet att flertalet har gått hela eller stora delar av sin skolgång i Sverige. De har vant sig vid att ha kamrater med olika etniska bakgrunder under skoltiden och redan där etablerat vänskapsrelationer över etniska gränser. De har således tagit detta med sig till studentperioden. Skillnaderna i hur de ser på situationen tycks bero på en rad viktiga omständigheter. En sådan är vid vilken tidpunkt informanten har påbörjat sina studier. Följande mönster tycks gälla för de studenter som deltagit i denna studie. Ju närmare händelserna i mitten av 47
Page 1: Mohammad Fazlhashemi Möten, myter
Page 4 and 5: 2 Umeå universitet, 901 87 Umeå.
Page 6 and 7: 4 på universitetet, de osynliga ku
Page 8 and 9: 6 Innehållsförteckning Förord ..
Page 10 and 11: 8 det till människor med annat kö
Page 12 and 13: 10 period och befann sig vid interv
Page 14 and 15: 12 2. Att studera på universitet E
Page 16 and 17: 14 Introduktionen eller inslussning
Page 18 and 19: 16 versitetsstudier i Sverige efter
Page 20 and 21: 18 mest väsentliga skillnaderna n
Page 22 and 23: 20 gjorde uppehåll i studierna men
Page 24 and 25: 22 sar deras öde att det har funni
Page 26 and 27: 24 3. Möte med lärare och persona
Page 28 and 29: 26 sig ofta oanträffbar och visar
Page 30 and 31: 28 surrade i luften när hon starta
Page 32 and 33: 30 4. Möte med infödda svenska st
Page 34 and 35: 32 de skulle studera tillsammans. H
Page 36 and 37: 34 föräldrar. Efter en tid bestä
Page 38 and 39: 36 de att han tillskrevs denna iden
Page 40 and 41: 38 4.4. Olika förutsättningar Ett
Page 42 and 43: 40 innebar att det mesta av deras f
Page 44 and 45: 42 skugga det faktum att i verkligh
Page 46 and 47: 44 5. I skuggan av gamla konflikter
Page 50 and 51: 48 1990-talet desto större risk f
Page 52 and 53: 50 tas per definition som förtryck
Page 54 and 55: 52 ger i hur de olika grupperna vis
Page 56 and 57: 54 att på ett tidigt stadium skapa
Page 58 and 59: 56 flyktingar eller invandrare, til
Page 60 and 61: 58 Informant nummer 13, som har bot
Page 62 and 63: 60 8. Etnicitetens betydelse för s
Page 64 and 65: 62 världen. Hon upptäckte att hon
Page 66 and 67: 64 ning och att det kan bidra till
Page 68 and 69: 66 arbeta med under introduktionspe
Page 70: 68 Informations- och utbildningsmat

Möten, myter och verkligheter - Universitetspedagogiskt centrum ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?