Möten, myter och verkligheter - Universitetspedagogiskt centrum ...

More documents

Recommendations

Info

34 föräldrar. Efter en tid bestämde han sig för att bryta sin isolering. Det var en kille som satt ensam i klassen och jag började prata med honom första gången. Han var lite osäker men i fortsättningen var han en av mina kompisar som jag alltid hälsade på och vi hjälpte varandra. Jag har lärt mig att efter 2-3 försök så kommer man i gång. Man måste ha tålamod. Han understryker dock att det var alltid han som var tvungen att ta initiativet för att bryta den sociala isoleringen. Det är alltid vi invandrare som måste ta initiativet. / —/ De svåraste stunderna är fika- och lunchrasterna. Om jag sätter mig ensam så är det ingen som kommer och sätter sig bredvid mig. Då funderar jag om jag ska sitta ensam eller om jag ska hitta en lucka där jag smälter in i gruppen. Ibland undrar jag varför jag alltid ska behöva tänka på det här. Ett ord som återkommer gång på gång är spontanitet. Informanten säger sig sakna spontaniteten i det sociala umgänget i Sverige. Denna var någonting som fyllde en stor del av vardagen i hans gamla hemland. Han är mycket besvärad över en del reaktioner som han har mött under sin studietid. Jag kan inte fatta att man studerar flera terminer tillsammans och så träffas man ute på gatan. Rätt som det är så låtsas de [svenska studiekamraterna, förf. anm.] som om de inte känner dig eller så vänder de blicken för att inte möta din blick. Det värsta är att när man möter studiekamrater som står och samtalar någonstans på universitetet och man går förbi dem. I nio av tio fall låtsas de som om att de är så involverade i samtalet att de inte lägger märke till dig. Det som dessa informanter lägger i begrepp som ”bristande spontanitet” och ”känslokyla” hos svenska studiekamrater bygger på deras upplevelser av umgänget med dessa. De svenska studiekamraterna har tydligen uppfört sig på ett sätt som bryter mot det mönster och de referensramar som informanterna socialiserats in i, i sina gamla kulturer. En fråga är om man kan se eller tolka deras upplevelser på ett annat sätt. Rör det sig verkligen om bristande spontanitet och känslokyla? Betraktar sig eller är svenska studenter i största allmänhet icke-spontana och kyliga? Att svenskar skulle vara utan känslor framstår för mig snarare som en myt som egentligen handlar om någonting helt annat. Det som uppfattas som känslokyla syftar på situationer, där man enligt egna kulturella koder förväntar sig helt andra reaktioner. Det handlar alltså om bristande insyn i de svenska kulturella koderna. I den svenska kulturen är det naturligt att dra en gräns mellan den privata och den offentliga sfären. Att ha goda relationer i studiesammanhang innebär inte att man med automatik upprätthåller samma relationer utanför studiemiljön. Människor med annan etnisk bakgrund, som bär med
sig andra referensramar, har svårt att ta till sig det nya mönstret. Samtidigt måste mankomma ihåg att för många människor med annan etnisk bakgrund är möten i den offentliga sfären den enda länken till det svenska samhället. Denna gränsdragning mellan offentligt och privat gör att man kan uppfatta svenskarna som kalla och reserverade. Utan att vilja ifrågasätta upplevelserealiteten i informanternas berättelser, så skulle man kunna förklara deras upplevelser å ena sidan som ett uttryck för deras bristande insyn i det nya samhällets kultur samt bristande integration. Å den andra sidan kan man se detta som ett uttryck för de svenska studenternas oförmåga och/eller ovilja att bryta mot ett invant monokulturellt mönster. Det senare kan grunda sig på en mängd olika företeelser som exempelvis rädsla inför att umgås med människor från ”främmande” kulturer, osäkerhet inför det främmande och det okända, bristande kunskaper om människor från andra kulturer och sist men inte minst förutfattade uppfattningar om människor som kommer från andra kulturer. Informant nummer 14 berättar att hans studietid inte genomgående har varit problemfylld och att det har funnits vissa undantag och glädjeämnen. Han berättar särskilt om ett tillfälle, då en svensk studiekamrat tog initiativ till socialt umgänge utanför studietiden. Det var då han och en landsman till honom blev bjudna till en inflyttnings- fest som ordnades av en infödd svensk kurskamrat. Informanten och hans gode vän tackade ja och tyckte att detta var ett utmärkt tillfälle att knyta kontakter med svenska studenter. Under flera dagar gick de och funderade över vad de skulle ha för kläder på sig, vad de skulle köpa för present, vad de skulle göra på festen osv. Festen kändes så där. De var ovana med sådana fester. Att mingla var ett okänt fenomen för vår informant och hans landsman. Mycket av planeringen inför festen gick också galet. De hade köpt fel present, tagit på sig fel kläder för tillfället och gick omkring bland övriga gäster utan att veta vad de skulle göra. Det goda med festen var att isen mellan informanten och hans landsman å ena sidan och värden bröts för alltid. Därefter hälsade de alltid till varandra oavsett om de träffades på universitetet eller ute på stan. 4.3. Stereotypa föreställningar En fråga som lyfts fram av flertalet informanter handlar om de stereotypa föreställningar som de träffar på i sina möten med studiekamrater och viss mån även lärare. Informant nummer 9, som kommer från ett land i Mellanöstern och studerar ett ämne som domineras av kvinnliga studenter, säger sig ha upplevt en del fördomar om människor från Mellanöstern. De antas bl.a. vara religiösa fanatiker som ser ner på kvinnor. Han upplev- 35
Page 1: Mohammad Fazlhashemi Möten, myter
Page 4 and 5: 2 Umeå universitet, 901 87 Umeå.
Page 6 and 7: 4 på universitetet, de osynliga ku
Page 8 and 9: 6 Innehållsförteckning Förord ..
Page 10 and 11: 8 det till människor med annat kö
Page 12 and 13: 10 period och befann sig vid interv
Page 14 and 15: 12 2. Att studera på universitet E
Page 16 and 17: 14 Introduktionen eller inslussning
Page 18 and 19: 16 versitetsstudier i Sverige efter
Page 20 and 21: 18 mest väsentliga skillnaderna n
Page 22 and 23: 20 gjorde uppehåll i studierna men
Page 24 and 25: 22 sar deras öde att det har funni
Page 26 and 27: 24 3. Möte med lärare och persona
Page 28 and 29: 26 sig ofta oanträffbar och visar
Page 30 and 31: 28 surrade i luften när hon starta
Page 32 and 33: 30 4. Möte med infödda svenska st
Page 34 and 35: 32 de skulle studera tillsammans. H
Page 38 and 39: 36 de att han tillskrevs denna iden
Page 40 and 41: 38 4.4. Olika förutsättningar Ett
Page 42 and 43: 40 innebar att det mesta av deras f
Page 44 and 45: 42 skugga det faktum att i verkligh
Page 46 and 47: 44 5. I skuggan av gamla konflikter
Page 48 and 49: 46 Jag vet inte vad de ville ha fra
Page 50 and 51: 48 1990-talet desto större risk f
Page 52 and 53: 50 tas per definition som förtryck
Page 54 and 55: 52 ger i hur de olika grupperna vis
Page 56 and 57: 54 att på ett tidigt stadium skapa
Page 58 and 59: 56 flyktingar eller invandrare, til
Page 60 and 61: 58 Informant nummer 13, som har bot
Page 62 and 63: 60 8. Etnicitetens betydelse för s
Page 64 and 65: 62 världen. Hon upptäckte att hon
Page 66 and 67: 64 ning och att det kan bidra till
Page 68 and 69: 66 arbeta med under introduktionspe
Page 70: 68 Informations- och utbildningsmat

Möten, myter och verkligheter - Universitetspedagogiskt centrum ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?