Demokratiska genvägar - Statsvetenskapliga institutionen

utvecklingen baserad på forskning med könsceller, befruktade ägg och tidiga
embryoner av mänskligt ursprung (MFR 1988-10: 110).
MFR gör också en värdering av gen-etikkommitténs arbete och kritiserar kommittén
för dess ”överbetoning av gentekniken i relation till andra tekniker”.
Gentekniken är enligt MFR ”en teknik bland många andra” och det är därför
”i många fall omotiverat att särbehandla denna teknik och att skapa speciella
regler som reglerar just det genteknologiska förfarandet” (MFR 1988-10: 100).
MFR nämner bland annat fosterdiagnostik med hjälp av DNA-teknik, som
utgör ”endast någon enstaka procent” av alla fosterdiagnostiska undersökningar
och som ”inom en överskådlig framtid” inte förväntas öka påtagligt, men
som i betänkandet fick stor uppmärksamhet (s. 101).
MFR tar också ställning till behovet av ett etiskt normsystem i enlighet
med kommitténs förslag, givet att normerna kontinuerligt kan anpassas till
förändrade förutsättningar. Mot bakgrund av den utveckling som skett sedan
gen-etikkommittén skrev sin normlista föreslår MFR ett antal modifieringar:
fjortondagarsgränsen för forskning på mänskliga zygoter och blastem anser
man inte skall vara ”oeftergivlig”, utan dispens bör i en framtid kunna ges om
grundforskningens behov väger tungt. När det gäller förbudet mot att
implantera zygoter och blastem som varit föremål för försök preciseras innebörden
av försök till ”sådana åtgärder som kan tänkas förändra den genetiska
informationen” (MFR 1988-10: 108), dvs. en insnävning av vilka zygoter och
blastem som förbudet gäller, då försök även kan ha effekter som inte förändrar
den genetiska informationen. Normen om genterapi på könsceller anser MFR
vara överflödig, då kommittén redan föreslagit en norm som förbjuder implantation
av zygoter och blastem som varit föremål för försök där den genetiska
informationen kan ha förändrats (s. 109). MFR anser att det från medicinsk
synpunkt inte finns något behov av genterapi på könsceller och embryon och
påpekar att forskarsamhället ”enhälligt” har tagit avstånd från sådan forskning
(s. 106). En fråga som är central för tillkomsten av 2006 års lag är hantering av
genetisk information. MFR:s hållning här är att genetisk information inte skall
särbehandlas, utan att all ”integritetskänslig medicinsk information om enskilda
individer” skall handläggas ”på samma sätt” (s. 108–109).
Remissinstanser om gen-etikkommitténs normförslag
Bland remissinstanserna hörs både kritiska och lovordande röster om genetikkommitténs
normförslag. Fjortondagarsgränsen för forskning och försök
på befruktade ägg (zygoter och blastem) anser vissa är för kort, andra för lång.
Uppsala universitet saknar en väl underbyggd argumentation för just denna
tidrymd och Svea hovrätt menar att gränsen ingalunda är ”oomtvistad i den
102