Demokratiska genvägar - Statsvetenskapliga institutionen

lertid de många för givet-taganden som gjordes. I frystidsfrågan togs det för
givet att det som gäller för reproduktionssyfte, också gäller för forskningssyfte.
I kloningsfrågan var alla överens om att kloning är förkastligt, men ingen
berättade varför. Smer hade en utförlig diskussion om detta (jfr ovan), men i
övrigt anses kloning på ett självklart sätt vara förkastligt. I äggdonationsfrågan
framställdes vikten av ett genetiskt samband mellan föräldrar och barn som en
absolut förutsättning. Denna uppfattning problematiserades visserligen av
några aktörer, men dessa invändningar förblev obesvarade. Fortfarande idag
(2007) är det inte möjligt att få assisterad befruktning med både donerade
spermier och donerade ägg, något som inte bara förstärker intrycket av att ett
genetiskt samband anses betydelsefullt, utan också exkluderar många människor
från möjligheten att få hjälp. 102 Vad som däremot kan sägas om
beslutsprocessen om äggdonation i denna rond är att det var möjligt för många
olika synpunkter att komma till tals och att det således fanns uttrycksmöjligheter.
Alla bemöttes förvisso inte, så någon fullständig responsivitet var det
inte fråga om, men att flera röster kunde höras är ändå välkommet.
Beslutsprocessen om PGD hade en litet speciell karaktär, då den till så
stor del verkar ha varit en angelägenhet för tjänstemän på departementet och
de forskare som stod i begrepp att införa metoden i Sverige. Gången i detta
ärende belyser om inte annat att Sverige är ett litet land, där befintlig expertis
kan inta olika roller på ett sätt, som kan väcka misstanken att de agerar i eget
intresse. Samtidigt används de politiskt i rollen som experter, då deras synpunkter
betraktas som auktoritativa och ligger till grund för politiska beslut.
Detta aktualiserar den problematik med experters ifrågasatta objektivitet som
diskuteras i kapitel 3. Medborgerligt deltagande kan emellertid inte i sig ses
som någon lösning på detta. Dock skulle möjligheten till medborgarinflytande
innebära att frågorna kom fram i offentligheten, vilket inte bara är ett värde i
sig, utan också rent instrumentellt kan bidra positivt till en mer demokratisk
process. Öppenheten kan vara avgörande på åtminstone två sätt. Dels skulle
öppenheten tvinga experterna att framställa sina argument med hänvisning till
ett allmänt intresse. Argumenten skulle få gå igenom den offentliga
reningsprocedur som den deliberativa demokratiteorin talar om. Dels skulle
andra aktörer, kanske framför allt annan expertis, som kanske inte upplever
någon lojalitet på basis av ett långt samarbete, ha möjlighet att komma med
eventuella invändningar i sak. Men också andra än experter skulle ha möjlighet
att anlägga andra perspektiv på t.ex. PGD, än de som framförs av den
direkt involverade medicinska expertisen.
102 Detta är något som särskilt har lyfts fram när det gäller homo-, bi- och transsexuella personer
(se t.ex. mot. 2005/06:L342; mot. 2005/06:So513, So630).
139