Demokratiska genvägar - Statsvetenskapliga institutionen

”utredning om etiken” (Aftonbladet 1997-03-12) och riksdagens kvinnor vill ha
en ”etisk debatt” om genteknik (SvD 1997-02-28).
Riksdagsdebatter om etik och genteknik blir det flera av under denna
tid, liksom ett stort antal motioner, som med utgångspunkt i kloningen av
fåret Dolly diskuterar etiska aspekter av genteknik. En debatt som fick betydelse
för bioteknikkommitténs tillkomst (jfr rond 4) är den, där utbildningsminister
Carl Tham hade en nyckelroll och där bland annat frågan om huruvida
svensk lagstiftning verkligen förbjuder kloning av människor diskuteras
(prot. 1996/97:77). Denna fråga lyfts också i ett antal motioner (t.ex. mot.
1997/98:So265, So347; mot. 1998/99:So302, So340). I riksdagsdebatten kräver
centerns Lennart Dahléus besked av regeringen:
Förbuden i den svenska lagen mot försök på människor som leder till att
mänskliga egenskaper förs vidare till kommande generationer baseras på termen
befruktade ägg. Det är grunden för lagstiftningen, men det var det inte
fråga om beträffande Dolly. Där var det fråga om ett obefruktat ägg som försågs
med donerad arvsmassa. Täcks detta in av dagens lagstiftning? Om det
inte är på det sättet, eller om det är osäkert att det är på det sättet, är regeringen
då beredd att skyndsamt föreslå riksdagen att förändra den delen av lagstiftningen?
(prot. 1996/97:77, 1§, anf. 4)
Även moderaten Bertil Persson anser att det är ”nödvändigt att ändra lagen”,
något som ”vi alla är eniga om” (prot. 1996/97:77, 1§, anf. 5). Folkpartiets Barbro
Westerholm menar att det som hänt med klonade får ”skrämmer, därför att
det visar på klyftan mellan forskare och allmänhet”. Westerholm betonar att
det är politiker, i dialog med forskarna, som har ansvar för att fatta beslut om
var gränserna går för vad som är tillåtet och otillåtet, ”men”, säger hon, ”det
yttersta ansvaret ligger hos de folkvalda” (anf. 6). Utbildningsminister Tham
håller med om att ”det inte är alldeles glasklart” vad lagstiftningen egentligen
säger om kloning av människor. Det är dock ”alldeles glasklart att regeringen
inte kan tänka sig något sådant” och om lagstiftningen behöver ändras, ”så får
det ske” (anf. 10).
Kommande utredningar om genteknik i ett vidare perspektiv får också i
uppdrag att titta på den etiska poblematiken kring kloning. En sådan fråga
gäller tillgången till ägg, vilket aktualiserar frågan om äggdonation.
Äggdonation
I socialdepartementets uppdrag till Smer 1994 ingår även att utreda äggdonation,
vilket bland annat har sin upprinnelse i socialutskottet. Utskottet,
som när frågan om äggdonation diskuterades i samband med behandlingen av
lagen om befruktning utanför kroppen motsade sig äggdonation och förutsatte
att detta ”självfallet” skulle vara förbjudet ”även i framtiden” (bet. 1987/88:
128