Demokratiska genvägar - Statsvetenskapliga institutionen

”För att skapa klarhet”, fortsätter artikelförfattarna, skall den pågående utredningen
”skyndsamt” få tilläggsdirektiv om att ”utreda hur ett sådant förtydligande
av lagstiftningen bör se ut” (Engqvist & Östros 2002-01-29).
Reaktioner på artikeln i Dagens Nyheter kommer bland annat från Per
Landgren, som hävdar att adulta stameller är lika bra som de embryonala. Det
finns därför inget behov av embryonala stamceller, hävdar Landgren, så för att
”slippa släcka mänskligt liv” bör adulta stamceller användas. ”Det finns
således tunga skäl för ministrarna att ändra uppfattning”, skriver han, och för
Vetenskapsrådet att ”ompröva sina etiska riktlinjer” (Dagen 2002-01-30, Landgren
2002-01-30). På Sydsvenskans ledarsida välkomnas däremot beskedet att
regeringen inte vill begränsa en forskning ”som hela tiden gör framsteg”. Skribenten
förmodar att Vetenskapsrådets riktlinjer har ”varit avgörande” för
regeringens uppfattning i frågan (Sydsvenskan 2002-01-30). Per Landgrens
partikollega Alf Svensson, som ett halvår tidigare talade om en ”etisk kapitulation”,
förefaller nu vara en varm förespråkare av embryonal stamcellsforskning.
I en debattartikel i Sydsvenskan argumenterar han för att stamcellsforskning
behövs och att det som skapas genom cellkärnöverföring inte är något
embryo, utan en ”individspecifik reparatör” (Sydsvenskan 2002-02-10). En
insändarskribent i Göteborgsposten argumenterar för att vetenskapssamhället
och inte politiker skall avgöra den här typen av frågor:
Vem är det egentligen som har vetenskaplig kompetens att avgöra vilka
metoder som har störst medicinskt värde? Är det politiker, som kanske har
religiösa och ideologiska skäl att förkasta någon av metoderna, eller är det
forskarsamfundet? (GP 2002-02-06)
Tilläggsdirektiven från regeringen till kommittén om genetisk integritet dröjer
emellertid nästan tre månader. Det kan hänga ihop med att problematiken
kom att överlappa två olika departement, utbildningsdepartementet och socialdepartementet
(jfr utb.dep. 2001-12-03). Enligt Erik Forsse, som vid denna tid
arbetade som tjänsteman på utbildningsdepartementet, blev det konkurrens
om frågan inom regeringskansliet. ”Forskningsministern på utbildningsdepartementet
ville vara framsynt och modern, men socialdepartementet ägde frågan”
genom den pågående utredningen om genetiska undersökningar och
genom lagen om forskning på befruktade ägg, som socialdepartementet tagit
fram, säger Forsse. ”Ett möjligt förhandlingsresultat” kan ha varit att socialdepartementet
fick behålla frågan (intervju Forsse). När väl kommittén får
regeringens (socialdepartementets) tilläggsdirektiv, har den dock, enligt den
kristdemokratiska kommittéledamoten Per Landgren, redan börjat arbeta med
stamcellsfrågorna (intervju Landgren; SOU 2002:119, s. 106). Detta stärker
intrycket av att kommittén i realiteten fick sina intryck på DN debatt, något
159