Demokratiska genvägar - Statsvetenskapliga institutionen
Demokratiska genvägar - Statsvetenskapliga institutionen
Demokratiska genvägar - Statsvetenskapliga institutionen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Figur 1. Demokrativärden<br />
40<br />
Output/substans<br />
Demokratisk Odemokratisk<br />
Input/<br />
Demokratisk + ?<br />
process Odemokratisk ? –<br />
Processvärden och substansvärden enligt Lundquist (2001).<br />
demokrati, men ju lägre abstraktionsgrad vi talar om, desto större relativ vikt<br />
måste läggas vid den demokratiska processen.<br />
Den representativa demokratin har procedurmässiga kvaliteter som gör<br />
den legitim, men kan likväl få ojämlika effekter när det gäller medborgarnas<br />
inflytande och därmed på autonomin. Vad kan då deltagardemokrati och deliberativ<br />
demokrati bidra med? I det följande diskuteras betydelsen av öppen<br />
argumentation och att olika perspektiv på samhällsgemenskapens frågor verkligen<br />
kommer fram och får seriös respons. Detta ställer krav på engagerade<br />
medborgare, men också på att den politiska eliten tar sitt demokratiska<br />
uppdrag på allvar och medger att även obekväma åsikter får komma fram i<br />
offentligheten. Diskussionen tar avstamp i deltagardemokrati och deliberativ<br />
demokrati, så allra först skall något kort sägas om dessa teorier i den samtida<br />
demokratiteoretiska debatten. 26<br />
Deltagande och deliberation<br />
Direkt medborgerligt deltagande i demokratin har sina rötter i en republikansk<br />
tradition. Till skillnad från den liberala traditionens framhållande av<br />
individuell frihet i den privata sfären, framhåller den republikanska traditionen<br />
individens frihet i den offentliga sfären genom medborgerligt deltagande<br />
(Freedman 2003: 43; Stubbergaard 2000: 20–23). Medborgerligt deltagande har<br />
under ett antal årtionden brett lanserats som ett komplement till den representativa<br />
demokratin. Carole Patemans Participation and Democratic Theory från<br />
1970 om direktdemokrati på arbetsplatsen kom att utgöra startskottet för en<br />
debatt om utökat medborgerligt deltagande, som fick ytterligare bränsle med<br />
Benjamin Barbers Strong Democracy från 1984 och som fortfarande pågår.<br />
Huvudfrågan verkar emellertid allt mindre handla om huruvida ökat deltagande<br />
är önskvärt eller inte, utan om hur det bäst kan realiseras (Abelson<br />
26 Även om deltagande är en förutsättning för deliberation, skall deltagardemokrati och deliberativ<br />
demokrati inte sammanblandas, då de bygger på olika legitimitetsgrunder. Dessutom<br />
finns olika riktningar inom dessa synsätt, från liberala förhållningssätt till mer radikala.<br />
Förevarande diskussion gör inte anspråk på att vara heltäckande i detta avseende.
Change language