år 2012, nr.1 - Birka samfällighetsförening

More documents

Recommendations

Info

TEMA VATTEN avrinning fungerar? Får väghållaren bekosta rensning av diken som ligger utanför det egentliga vägområdet, men vars funktion ändå är en förutsättning för att avrinningen skall fungera? Det är svårt att ge allmängiltiga svar på dess frågor, eftersom det kan finnas omständigheter i ett enskilt fall, som gör att det allmängiltiga svaret blir missvisande. I korthet kan dock rättsläget beskrivas på följande sätt: Naturligt rinnande bäck Leds vattnet från vägföreningens dike vidare till en naturligt rinnande bäck, så är det naturligtvis en förutsättning för en fungerande avrinning från vägområdet att bäcken fortsätter transportera den vattenmängd som behövs för att vägområdet inte skall svämmas över. Det finns dock i denna situation ingen samtalspart för väghållaren, någon att ställa krav på att behövlig rensning av bäcken måste göras, eftersom ingen kan anses ansvarig för flödet i en naturligt rinnande bäck. Inte ens ägaren av det markområde där bäcken rinner kan hållas ansvarig. Det finns inte heller någon att dela kostnaderna för en rensning med, om inte det kan tänkas att den som äger marken där bäcken rinner, också har nytta av en rensning. Innan en rensning görs bör både markägare och länsstyrelse kontaktas. Eventuellt måste tillstånd inhämtas från länsstyrelsen, men normalt krävs inget tillstånd om det bara är fråga om att behålla vattnets djup och läge. Även om föreningen finner en möjlig medfinansiär för en rensning av bäcken, bör noggrant övervägas om rensningsåtgärderna är motiverade från ett väghållningsperspektiv; endast när kostnaden kan ses som en naturlig del av väghållningen bör föreningens medel satsas på en rensningsåtgärd. Avgörande för om det är en del av väghållningen är om vägområdet riskerar lida skada om åtgärden inte utförs, t.ex. genom försämrad bärighet på grund av vattenansamlingar i och omkring vägkroppen. Anlagt dike utan huvudman Övergår vägföreningens dike i ett anlagt dike, som leder bort vattnet från vägområdet och kanske också tar hand om vatten från omgivande markområden, kan det tänkas att det finns ett registrerat dikningsföretag för diket. Länsstyrelsen har besked om det finns ett dikningsföretag eller ej. Finns det inget sådant noterat hos länsstyrelsen, är det markägaren där diket är beläget som har det primära ansvaret för dess funktion. Av Miljöbalken framgår att den som äger ett dike är skyldig att underhålla det, så att det inte uppkommer skada för allmänna eller enskilda intressen. Men, även om markägaren har det primära ansvaret, bör finansieringen av en dikesrensning delas av de som har nytta av resningen. Finns det ett rensningsbehov, görs förslagsvis en överenskommelse mellan berörda markägare och väghållaren om en rimlig fördelning av kostnaderna, varvid förutsättningen för väghållarens medverkan är densamma som jag beskrev ovan för den naturligt rinnande bäcken. Finns det anlagda diket inom ett grönområde, som föreningen har skötselansvaret för, är det naturliga att föreningen också påtar sig underhållsansvaret för dikets funktion. Rensningar av ett anlagt dike kräver inte tillstånd från länsstyrelsen så länge åtgärderna bara syftar till att bibehålla vattnets djup och läge. Anlagt dike med huvudman På pappret skall denna situation vara enklast att komma till rätta med; här finns det ju både någon som har ett ansvar och en förrättning om hur kostnaderna skall fördelas. Emellertid kan det vara mycket länge sedan en rensningsåtgärd vidtogs och förändringar av fastighetsindelningen i området och andra förhållanden kan ha lett till att det registrerade dikningsföretagets fördelningslängd är inaktuell. Så även om väghållaren av länsstyrelsen får beskedet att det finns ett dikningsföretag, som har ansvaret för att diket fungerar, så kan det vara knepigt att komma tillrätta med ett bristande underhåll av diket. Rådet blir här att i första hand rådgöra med handläggare på länsstyrelsen hur man skall komma tillrätta med ett bristande underhåll av diket. Även i denna situation finns det dock utrymme för frivilliga överenskommelser och väghållarens eventuella bidrag till rensningsåtgärder får prövas på samma sätt som i de ovan beskrivna situationerna. Text Uno Jakobsson 10 Bulletinen Nr 1 • 2012
Foto Jan Johansson trots välskötta väganorDningar svämmar vägar och övriga anläggningar över i kÅllekärr Ovanstående bild visar översvämning i Kållekärr på Tjörn i samband med kraftigt regn. Dagvattnet från vägar och grönområden inom vägföreningens område leds via ledningar från rännstens- och övriga dagvattenbrunnar till en av kommunen kuverterad bäck, som rinner genom samhället. Foto Jan Johansson skaDor pÅ gemensamhetsanläggningen och fastigheter Översvämningen förorsakade skador på vägarna dessutom översvämmades även belysningsanläggningens stolpar och elskåp med risk för allvarliga elskador på människor och djur. Spänningen kunde dock kopplas bort innan någon skada inträffade. Även översvämningar av tomter, byggnaders bottenplan och källare förekom. Dokumentation för dikningsföretaget 1972 VATTEN TEMA ÖVERSVÄMNING trots välskötta väganordningar orsaken till översvämningen 2002 Bäcksystemet som avleder dagvattnet från Kållekärr leder vattnet till en havsvik ca 3 km från samhället. Vid en syn av bäcksystemet med en sakkunnig hydrolog efter översvämningen, kunde konstateras att det rådde en kraftig igenväxning i hela sträckning och att detta var huvudorsaken till översvämningen. En uppmätning av nuvarande bäcksektioner och jämförelse med de i handlingarna för dikningsföretaget 1972, påvisas en avsevärd reduktion av den hyrauliska tvärsnittsytan. Vägföreningens styrelse påtalade för kommunen att det krävdes rensning av bäcken för att förhindra ytterligare översvämningar. Den senaste rensningen gjordes av dikningsföretaget 1972 där kommunen svarade för genomförandet. Bäcken har sin sträckning över flera fastighetsägares marker och dessa är delägare i ett dikningsöretag som bildades 1972. En av dessa delägare är Tjörns kommun. hög tiD för en ny rensning av bäcken Det har alltså gått 40 år sedan senaste rensningen 1972. Enligt Miljöbalken har dikningsföretaget skyldighet att utföra rensning. Dokumentationen för dikningens utförande 1972 har Länsstyrelsen tillhandahållit, men övriga handlingar såsom sammanträdesprotokoll, värderingslängd, kostnadsfördelningslängd mm. har än inte dykt upp ur gömmorna. Då bäcken är fiskförande ställs särskilda krav på tillstånd från Länsstyrelsen för hur och när rensningen skall göras. Vägföreningens styrelse arbetar vidare med frågan. Text Jan Johansson Bulletinen Nr 1 • 2012 11
Page 1 and 2: Vem bestämmer om hastighetsbegrän
Page 3 and 4: Innehåll VÄGTEKNIK 12 Ett broproj
Page 5 and 6: När jag är ute och färdas längs
Page 7 and 8: hur ofta bör vi Dika? Dika endast
Page 9: För att en väg skall ha en bra fu
Page 13 and 14: Ett broprojekt - från idé till f
Page 15 and 16: Nyligen utsedda regionansvariga Som
Page 17 and 18: egionansvarig öst christer Ångstr
Page 19 and 20: Anläggningslagen tar i 52 § upp m
Page 21 and 22: ning på enskild väg? föreskrifte
Page 23 and 24: EVA-REV handboken - alla enskilda v
Page 25 and 26: sättas ut för att varna trafikant
Page 27 and 28: Kurs för styrelseledamöter i väg
Page 29 and 30: REV NYTT Transportforum REV var sed
Page 31 and 32: Optimus Advokatbyrå Advokat Uno Ja

år 2012, nr.1 - Birka samfällighetsförening

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?